Svenska kyrkan Västerås

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Västerås Besöksadress: Domprostgården, V Kyrkogatan 3, 72215 Västerås Postadress: Svenska kyrkan Västerås, Box 5, 72103 Västerås Telefon: +46(21)814600 E-post till Svenska kyrkan Västerås Webbplats

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Begravning

Begravningsgudstjänsten är en akt av kärlek och respekt för den som vi förlorat. Den är också något att hämta kraft ur för anhöriga. I gudstjänsten överlämnas den döde i Guds kärleksfulla händer. Här kan du läsa om hur en begravning går till och om samtalsgrupper för sörjande och andra möjligheter till stöd som finns i kyrkan.


Att ta farväl av en närstående är ofta tungt. Begravningen är en del i det avskedet och omfattar praktiska förberdelser så väl som begravningsgudstjänst och gravsättning.  Ett råd till dig som anhörig är att ta dig tid att fundera på vad du tycker är viktig kring begravningen. Alla beslut behöver inte fattas på en gång. Det finns tid att landa.

VEM GÖR VAD

I samband med ett dödsfall kan det vara svårt att veta vad som behöver göras - och vem som gör vad. Kyrkan har ansvar för begravningsgudstjänsten, eventuell kremering och gravsättning. De anhöriga tar hand om praktiska förberedelser i samband med begravningen.

Förberedelser

Som anhörig kan du välja om du vill ta hand om de praktiska förberdelserna inför begravningen på egen hand eller om du vill ta hjälp av en begravningsbyrå. Det handlar till exempel om anmälan av dödsfallet till myndigheterna, kontakter med kyrkan för bokning av tid och plats för begravningsgudstjänsten och bokning av gravplats. 

Begravingssamtal

När begravningsgudstjänsten är bokad tar prästen kontakt med de anhöriga för ett samtal om begravningsgudstjänsten. Anhöriga har stora möjligheter att påverka hur begravningen utformas, till exempel i valet av musik.

Begravningsgudstjänsten

En gudstjänst är den kristna riten för att säga farväl till och tacka för en människa. Den hålls oftast i en kyrka, ett kapell eller ett krematoriekapell. Många föredrar att vara i en kyrka som ligger i den avlidnes hemförsamling, men det är inte nödvändigt.

I begravningsgudstjänsten får de närvarande möjlighet att ta farväl. Kroppen läggs till vila och prästen överlåter sedan den avlidna i Guds omsorg och kärlek.

Minnesstund

Efter begravningsgudstjänsten är det vanligt att fortsätta gemenskapen med en stunds samvaro, med mat eller fika. I närheten av de flesta kyrkor finns församlingsgårdar och andra lokaler som passar för både större och mindre sällskap att hyra. Kontakta oss för mer information. 

Gravsättning

I samband med gravsättningen kan anhöriga välja mellan en kistgrav, urngrav, askgravlund och minneslund. I kistgravar begravs stoft som inte har kremerats, och gravplatsen markeras med en sten. I urngravar och minneslund begravs stoft som har kremerats. Urngraven är utmärkt med en gravsten medan minneslunden är anonym. Det finns också något som heter askgravlund som är ett mellanting mellan en minnslund och en gravplats utmärkt med namn. Läs mer om gravsättningen och olika former av gravplatser på Kyrkogårds webbplats. 

Någon att prata med 

Ibland kan sorgen efter ett dödsfall kännas allt för tung att bära på egen hand. Präster och diakoner är vana att möta människor i svåra situationer och har tystnadsplikt. I din lokala kyrka kan du få kontakt med någon som lyssnar och samtalar med dig när du känner att du vill och kan. Kontakta oss för att nå en präst eller diakon nära dig. 

Samtalsgrupper för sörjande

Svenska kyrkan anordnar regelbundet samtalsgrupper för efterlevande. För många är det en viktig del av sorgearbetet att få samtala med andra som är i en likande situation. Samtalsgrupperna är kostnadsfria. Alla som deltar förbinder sig att inte föra vidare det som sägs vid samlingarna. Kontakta oss för mer information om samtalsgrupper. 

Händer som håller i varandra
Bild: Alex & Martin /IKON

Frågor och svar om begravning

När döden kommer nära är det många frågor som behöver svar. Här har vi samlat svaren på några av de vanligaste frågorna.

Vem tar hand om kroppen vid ett dödsfall?
I de flesta fall är det sjukhuset eller servicehuset som tar hand om kroppen. Vid olyckor är det polisen. De ser till att kroppen förs till bårhuset. I det här skedet behöver anhöriga ännu inte fatta beslut om val av kista eller vilka kläder den döda ska ha på sig. 

Hur lång tid har anhöriga på sig att planera begravningen efter dödsfallet inträffat? 
De anhöriga planerar oftast begravningen tillsammans med en begravningsbyrå, men det går bra att ta en direkt kontakt med kyrkan. Kroppen ska gravsättas eller kremeras inom en månad, enligt begravningslagen.

Hur och var anmäler man ett dödsfall?
Ett dödsfall anmäls till den lokala skattemyndigheten. De utfärdar gravsättnings- och kremeringsintyg, vilka krävs för en begravning. Från Skatteverket får man också andra handlingar som till exempel registerutdrag (behövs vid bankkontakter), dödsfallsintyg och släktutredning (behövs senare vid bouppteckning). 

Hur anmäler man att man vill ha begravning?
Det vanligaste är att anhöriga till den avlidna hör av sig till en begravningsbyrå. De tar i sin tur kontakt med kyrkan för att ordna det praktiska kring och var och när begravningen ska äga rum. Anhöriga kan även själva ta kontakt med kyrkan för att boka en begravning och sköta nödvändiga myndighetskontakter.
När begravningen är bokad tar den präst som ska hålla begravningen kontaktar med de anhöriga för att planera själva begravningsgudstjänsten.

Vilka uppgifter har en begravningsbyrå?
En begravningsbyrå kan hjälpa till med allt praktiskt runt en begravning, men det sker alltid på uppdrag av de anhöriga. 

Vem bestämmer om begravningen?
Det gör de anhöriga, eller dödsboet. Ibland kan det vara svårt att komma överens om praktiska frågor. Samtala gärna med präst eller begravningsentreprenör så tidigt som möjligt, de kan hjälpa till med råd.

Vad kostar en begravning?
Själva begravningsgudstjänsten med kyrkorum, präst, kyrkomusiker, vaktmästare och eventuella kistbärare är kostnadsfri för medlemmar i Svenska kyrkan.

Dödsboet står för kostnader som bland annat rör kista, svepning, kistdekoration och transporter. Särskilda musikaliska inslag vid en begravningsgudstjänst, som till exempel någon som sjunger eller spelar solo bekostas också av dödsboet liksom en eventuell minnesstund.

Om önskan finns att någon som inte är medlem ändå skall begravas efter Svenska kyrkans ordning i ett kyrkorum tas en extra avgift ut som belastar dödsboet. Detaljerna kring detta bestäms i fall till fall i samråd med kyrkan.

Hur bokar man en gravplats?
I Västerås är det Kyrkogård inom Svenska kyrkan som har ansvar för gravplatser och gravsättning. Som anhörig går det bra att ta en direktkontkat med Kyrkogård, eller att ta hjälp av en begravningsbyrå. Läs mer om gravsättning på Kyrkogårds webbplats.

Vilka är skillnaderna mellan kistgrav, urngrav, askgravlund och minneslund?
I kistgravar begravs stoft som inte har kremerats, och man reser en gravsten. I urngravar och minneslund begravs stoft som har kremerats. Urngraven är utmärkt med en gravsten medan minneslunden är anonym. Det finns också något som heter askgravlund, som är en minneslund men med namnen angivna på en gemensam yta, det vill säga inte helt anonym. Läs mer om olika alternativ för gravsättning på Kyrkogårds webbplats.

Vad är själaringning?
Själaringning var från början ett sätt att tala om för bygden att någon vara död. På många ställen har själaringningen försvunnit, men finns kvar på vissa håll och är i nutid en hedersbevisning för den döde och en stund för bön och eftertanke. Vanligen sker detta en vardag under första veckan efter dödsfallet.

Vad är tacksägelse?
Tacksägelse för den som har varit medlem i Svenska kyrkan sker under en gudstjänst i kyrkan i det område där den avlidne bodde. Vid tacksägelsen läser man upp den avlidnes namn och församlingen samlas i en kort bön för dem som sörjer medan kyrkans klockor ringer.

Ska barn gå med på begravningsgudstjänsten?
Det är alltid vårdnadshavarna som tillsammans med barnet avgör om barnet ska vara med vid begravningsgudstjänsten. Det är viktigt att vara lyhörd för barns tankar, frågor, oro och nyfikenhet. Barn kan vara med och ta avsked med blommor, teckningar eller på annat sätt som är naturligt för dem. Om ni som anhörig vill, kan prästen hjälpa till att förbereda barnen genom att ta med dem in i kyrkorummet, visa dem kistan och berätta om hur begravningsgudstjänsten kommer att gå till.  

Om man inte är medlem i Svenska kyrkan, hur ordnas begravningen?
Alla som bor i Sverige betalar en begravningsavgift som bland annat ger rätt till gravsättning på allmän begravningsplats och tillgång till lokal för begravningsgudstjänsten/ceremonin. Var den avlidne inte medlem i Svenska kyrkan finns möjlighet till en borgerlig begravning, det vill säga en begravningsakt utan religiösa inslag.

Om de anhöriga ändå önskar en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan kan det vara möjligt, men det är alltid viktigt att respektera den dödes önskningar. En minnesgudstjänst kan då vara ett alternativ.

Vem har tillsynsansvar för begravningsverksamheten?
Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn. De har rätt att inspektera begravningsverksamheten och på begäran få de upplysningar, handlingar och annat material som behövs för tillsynen.