Begravningsavgift och gravrätt

Begravningsavgift och gravrätt

Alla som är folkbokförda i Sverige har rätt till en avgiftsfri gravplats under 25 år. Detta finansieras av begravningsavgiften. 

Svenska kyrkans församlingar och pastorat är ansvariga för begravningsverksamheten (utom i Stockholm och Tranås där kommunen är ansvarig).

Begravningslagen

Begravningslagen ger alla som är folkbokförda i Sverige oavsett trosinriktning rätt till en avgiftsfri gravplats under 25 år.

Gravrätt, gravplats och gravrättsinnehavare

Gravrätt kallas rätten till en gravplats och den som har ansvaret för gravplatsen kallas gravrättsinnehavare. Som gravrättsinnehavare bestämmer man över vem som får gravsättas i graven och ansvarar också för gravens skötsel. När den 25-årsperiod som gäller har gått ut, kan gravrätten upplåtas och gravplatsen förnyas.

Begravningsavgiften ska bland annat täcka kostnader för skötsel av begravningsplatser, kremering och gravsättning. Avgiften är däremot inte kopplad till enskilda personers begravningar.

Begravningsavgiften

Vill du läsa mer om hur begravningsavgiften fastställt, belopp etc? Läs på Kammarkollegiets sida om Begravningsavgiften här. 

Följande kostnader täcks av begravningsavgiften:
• Gravplats för kista/urna/plats i minneslund/plats i urngrav/urnlund
• Gravsättning av kista/urna/aska
• Kremering
• Lokal för förvaring och visning av stoft*
• Ceremonilokal inkl. vaktmästare
• Transporter av kistan från bisättningslokal till
• begravningsceremoni, till krematorium, och till begravningsplats

Detta blir en kostnad för dödsboet:
• Kista eller svepning
• Kistdekoration
• Annonsering
• Transport av kistan från hem/sjukhus till bisättningslokalen
• Begravningsgudstjänst (för icke medlemmar i Svenska kyrkan)
• Urna
• Minnesstund
• Gravsten eller namnskylt
• Skötsel av graven

Vad täcker begravningsaviften?

Begravningsavgiften täcker kostnaderna för:

• bisättning (förvaring av stoftet fram till begravningen)
• transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning har skett kyrkogårdsförvaltningens kapell eller ceremonilokal för begravningsceremoni
• kremering
• gravsättning av kista eller urna, inklusive gravöppning och iordningsställande av  gravplatsen, alternativt jordning av aska gravplats i 25 år
• skötsel av allmänna ytor på kyrkogårdar, nyanläggningar samt vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar.

Kostnader som dödsboet står för

Kostnader som inte betalas genom begravningsavgiften, måste dödsboet beställa och betalar för själva. Det är kostnader som:

• kistan och/eller urnan
• svepningsarbetet
• transport till bisättningslokal
• extra musik och sång
• dödsannons
• blommor
• förtäring vid begravning eller minnesstund
• gravsten
• bouppteckningskostnader
• begravningsbyråns avgifter

Vad innebär kyrkoavgiften för mig som medlem i Svenska kyrkan?

Om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan täcker medlemmens inbetalade kyrkoavgift (tidigare kallad kyrkoskatt) också kostnaderna för:

• prästens tjänster från Svenska kyrkan
• församlingskyrkolokal
• kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
• processionsbärning av kistan

Om den avlidne inte var medlem i Svenska kyrkan då?

Viktigt att tänka på inför begravningen är att känna till om den avlidne var medlem i kyrkan eller inte. Detta kan få vissa konsekvenser för begravningen som anhöriga inte alltid är medvetna om. Det kan bli en oönskad upplevelse i en redan svår situation.

Har du frågor, kontakta oss så förklarar vi mer hur det fungerar.

Så bestäms avgiftsnivån

Svenska kyrkans begravningshuvudmän ska varje år göra en beräkning över hur mycket begravningsverksamheten väntas kosta under det kommande året. Den beräkningen redovisas för det statliga Kammarkollegiet. Utifrån det underlaget och utifrån invånarnas beskattningsbara inkomster fastställer sedan Kammarkollegiet hur stor begravningsavgiften blir.

VEM BETALAR BEGRAVNINGSAVGIFT I SVERIGE?

I begravningslagen anges att den som är folkbokförd i Sverige ska betala en avgift för begravningsverksamheten till den huvudman inom vars förvaltningsområde personen är bosatt.

Begravningsavgiften beräknas på  den avgiftsskyldiges (till kommunal inkomstskatt) beskattningsbara inkomst. Har en person som är folkbokförd i Sverige ingen kommunalt beskattningsbar inkomst betalar personen noll kronor i begravningsavgift.

Begravningsavgiften är en årligen återkommande avgift. På skattebeskedet syns det hur mycket var och en betalar i begravningsavgift. Sedan 1 januari 2017 har avgiftssatsen varit enhetlig på alla orter i landet där Svenska kyrkan är huvudman, det vill säga i hela landet utom i Stockholm och Tranås. 
Begravningsavgiften har inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften och kyrkoavgiften (det som ofta kallas medlemsavgift) är därför separerade på skattsedeln.

Om den avlidne inte är folkbokförd i Sverige?

När en person som inte är folkbokförd i Sverige avlider här i landet kan det se olika ut vad som görs.

Av begravningslagen framgår att en huvudman egentligen inte har ansvar för att gravsätta en person som inte är folkbokförd inom huvudmannens område, men av förklarliga och medmänskliga skäl görs detta ändå.

Om den avlidne inte har någon efterlevande som ordnar med gravsättningen är det kommunens ansvar att ordna med detta och då ska socialtjänsten ta ansvaret.