Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Begravningsavgiften

Begravningsavgiften finansierar begravningsverksamheten. Begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar inkomst, oavsett religion.

Det finns kostnadsfria gravplatser till alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett trostillhörighet. Dessa gravplatser finansieras genom en särskild begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar via skatten. 

Begravningsavgiften finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser. Den går också till lön för personal inom kyrkogårds-förvaltningen. Enkelt uttryckt används begravningsavgiften för att se till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit.

Begravningsverksamheten är ett samhällsuppdrag som staten har givit Svenska kyrkans församlingar över hela landet, med undantag för Stockholms och Tranås kommuner. Där har begravningsverksamheten varit kommunal sedan 1800-talet.

Enhetlig begravningsavgift

Från 1 januari 2016 infördes en enhetlig begravningsavgift för alla som är folkbokförda i Sverige, förutom dem i Stockholm och Tranås. Lagändringen gäller när en församling eller ett pastorat i Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten. 

Begravningsavgift 2020

Avgiftssatsen för 2020 är 25 öre per intjänad hundralapp. För en person som tjänar 250 000 kr om året innebär det en avgift om 625 kr per år, eller 52 kr per månad.. Läs mer om begravningsavgiften på Kammarkollegiets webbplats.

Begravningsavgiften täcker kostnaderna för

  • bisättning (förvaring av stoftet fram till begravningen)
  • transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret
    för stoftet till dess att gravsättning har skett
  • kyrkogårdsförvaltningens kapell eller ceremonilokal för begravningsceremoni
  • kremering.
  • gravsättning av kista eller urna, inklusive gravöppning och iordningsställande av  gravplatsen, alternativt jordning av aska
  • gravplats i 25 år
  • skötsel av allmänna ytor på kyrkogårdar, nyanläggningar samt vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar.

Kyrkoavgift

Om den avlidne tillhörde Svenska kyrkan, täcker kyrkoavgiften (tidigare kallad kyrkoskatten) också kostnaderna för

  • präst från Svenska kyrkan
  • församlingskyrka
  • kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
  • processionsbärning av kistan.

Kostnader som Dödsboet står för

Dödsboet beställer och betalar för

  • kista och eventuell urna
  • svepningsarbete
  • transport till bisättningslokal
  • extra musik och sång
  • dödsannons
  • blommor
  • förtäring vid begravning eller minnesstund
  • gravsten
  • bouppteckningskostnader
  • begravningsbyrå.

Hur man fastställer nivån på begravningsavgiften

De kyrkliga begravningshuvudmännen ska redovisa sina kostnadsberäkningar för begravningsverksamheten. Utifrån detta underlag fastställer den statliga myndigheten Kammarkollegiet den enhetliga begravningsavgiftssatsen.

Vem som ska betala begravningsavgift i Sverige

  • I begravningslagen anges att den som är folkbokförd i Sverige ska betala en avgift för begravningsverksamheten till den huvudman inom vars förvaltningsområde personen är bosatt.
  • Begravningsavgiften beräknas på  den avgiftsskyldiges (till kommunal inkomstskatt) beskattningsbara inkomst. Har en person som är folkbokförd i Sverige ingen kommunalt beskattningsbar inkomst betalar personen noll kronor i begravningsavgift.
  • Begravningsavgiften är en årligen återkommande avgift. På skattebeskedet syns det hur mycket var och en betalar i begravningsavgift. Sedan 1 januari 2017 har avgiftssatsen varit enhetlig på alla orter i landet där Svenska kyrkan är huvudman, det vill säga i hela landet utom i Stockholm och Tranås. 
  • Begravningsavgiften har inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften och kyrkoavgiften (det som ofta kallas medlemsavgift)  är därför separerade på skattsedeln.

om en person som inte är folkbokförd i Sverige avlider här

Det kan se ut på lite olika sätt, när en person som inte är folkbokförd i Sverige avlider här. Av begravningslagen framgår att en huvudman egentligen inte har ansvar för att gravsätta en person som inte är folkbokförd inom huvudmannens område, men av förklarliga och medmänskliga skäl görs detta ändå.

Om den avlidne inte har någon efterlevande som ordnar med gravsättningen är det kommunens ansvar att ordna med detta och då ska kommunens socialförvaltning ta över ansvaret.  

Du kan också läsa mer om begravningsverksamheten på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations webbplats.