Vadstena klosterkyrka

Med sin höga, tunna spira och stora, blåtonade kropp syns Vadstena klosterkyrka vida omkring. Sommartid besöks kyrkan varje dag av 2500-3000 personer. Den har tillsammans med domkyrkorna i Lund och Västerås, Drottningholms slott samt Vasamuseet 3 stjärnor i Michelinguiden.

Öppettider

Vadstena klosterkyrka är öppen alla dagar året om.

Förändringar av våra fastigheter

Under 2024 pågår arbeten i Klosterkyrkans brödrakor

Guidningar i Vadstena klosterkyrka

Information för grupper som vill utföra guidningar.

Efter mått och instruktioner som heliga Birgitta mottog från Kristus själv, står den där ännu idag. Efter ungefär 60 års byggnadstid och nästan lika lång tid efter Birgittas död, invigdes Klosterkyrkan den 16 februari 1430. Människor från hela världen har sedan dess vallfärdat hit och gjort Klosterkyrkan till ett av Europas viktigaste pilgrimsmål. Strax intill ligger Pilgrimscentrum, drivet av Linköpings stift. Den moderne pilgrimen har i Vadstena och Klosterkyrkan det symboliska målet för alla människors färd genom livet. I mars välkomnas man dessutom av tusentals klosterliljor i munkarnas gamla fruktträdgård.

Historik

Herre visa mig vägen och gör mig villig att vandra den.
Heliga Birgitta

Vadstena klosterkyrka började byggas mot slutet av 1300-talet. Den föregicks av ett träkapell, som brann 1388 men återuppfördes. Kring detta byggdes kyrkan i kalksten och den kunde tas i bruk i början av 1400-talet och invigas 1430. Enligt Birgittas föreskrift skulle den vara av "slät gärning, ödmjuk och stark", alltså utan onödigt prål. Kyrkorummet med sina tre höga skepp och femton kryssvalv i tegel gör idag ett storslaget och högtidligt intryck men var under medeltiden rätt rörigt med en mängd altaren och andra anordningar och sällan tyst. Flera medeltida inventarier finns bevarade, däribland ett par altarskåp samt de två mest kända Birgittaskulpturerna, den "porträttlika" och den "extatiska" Birgitta. Birgittas relikskrin i koret innehåller kvarlevor av såväl Birgitta som dottern Katarina.

Under klostertiden hade bröderna sin plats i koret i väster och systrarna sin på en senare riven läktare i öster, medan det mesta utrymmet var avsett för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren. Med sina många mässor och andra gudstjänster, sina rika bikt- och avlatsprivilegier och sina förnäma reliker drog kyrkan alltid till sig mycket folk. Än idag vallfärdar många till Vadstena och klosterkyrkan, som nu är församlingskyrka. De nuvarande birgittasystrarnas kyrka, uppförd 1973, är belägen vid deras kloster och gästhem.

Mer om heliga Birgitta

360-bilder

Vid högaltaret

På vinden

Viktiga årtal i Klosterkyrkans historia

1369 Klosterkyrkan börjar byggas

1384 Vadstena kloster invigs av biskopen den salige Nicolaus Hermanni av Linköping

1391 Birgitta helgonförklaras av påven Bonifacius IX

1430 Klosterkyrkan invigs

1489 Skrinläggningsfest för Katarina av Vadstena, saligförklarad av påven Sixtus IV 1482

1550 Munkklostret stängs

1595 Systrakonventet stängs

1829 Klosterkyrkan blir församlingskyrka för Vadstena församling

1892-1898 Kyrkan restaureras. Den vita putsen på väggarna tas bort

1933 Den nuvarande Setterqvist-orgeln byggs

1983 Kyrkan återinvigs, efter att takmålningarna rekonstruerats

1989 Påven den salige Johannes Paulus II besöker kyrkan och inviger skulpturen av den saliga Katarina av Vadstena

1999 Den heliga Birgitta av Vadstena utnämns av påven, den salige Johannes Paulus II, till ett av tre kvinnliga skyddshelgon för Europa

2003 700-årsminnet av den heliga Birgittas födelse. Relikskrinet flyttas upp från brödrakoret till drottningkoret

2005 Ny kororgel av Bergenblad & Jonsson.

Högsäsong i Klosterkyrkan

Det är en sällsam plats med ett rikt andligt arv som vi förvaltar. Livet pulserar i Klosterkyrkan året runt genom människorna, bönen och mässan, men tar extra fart under högsäsongen på sommaren. Utan ett stort antal frivilliga och volontärer från församlingen och Pilgrimscentrums kontaktnät skulle det inte fungera. Uppgifterna är många; dela ut bönelappar, hjälpa till med pilgrimsmässan mitt på dagen, finnas till hands vid bokbord och visningsvandringar, leda tidebönen mm. För prästen ökar de personliga samtalen och bikten då många av sommarens tillfälliga besökare plötsligt erfar en vilja att ta ett beslut, vårda sin själ, eller svara an på Guds närvaro. För så är det med pilgrimsorter, på något sätt koncentreras den andliga verkligheten och slår igenom. Genom århundradena har man försökt trycka undan det andliga arvet och bagatellisera det, men det har visat sig om och om igen att Gudserfarenheten här inte går att negligera. Den kallar oss att svara an, och den utrustar oss med kraft att göra det. I Klosterkyrkan kan vi glädja oss åt att fler och fler Vadstenaungdomar får upp ögonen för den här kallelsen. Vi har fått något, en plats, en kyrka, ett löfte om osviklig närvaro. Den vingård som var den heliga Birgittas vision kan blomstra eller vissna i varje generation, men vi kan ana att Gud vill plantera en ny vingård också nu och i varje människa. För Guds nåd är det nämligen alltid högsäsong och Gud vill nyskapa livet med vår hjälp.

Christer Staaf, präst

Kyrkklockorna i Vadstena

Kyrkklockorna sitter inte i Klosterkyrkan utan i Rödtornet, den del av Gamla S:t Pers kyrka som finns kvar.

Högmässoringning
Ljudupptagning: Jan-Erik Nylund.

Sakramentsskåp

31 janari 2015 invigdes ett sakramentsskåpet som är placerat på Klosterkyrkan norra vägg. Det är utformat av biskop emeritus Martin Lönnebo i samarbete med Verbum.

Sakramentsskåpet berättar. Dess viskningar tydda av Martin Lönnebo (pdf)

Du kan också se och höra Martin Lönnebo berätta om sakramentsskåpet i en video som Jan-Erik Nylund har gjort.

Martin Lönnebo inviger ett nytt sakramentsskåp i Vadstena klosterkyrka (YouTube)

Stora orgeln i Klosterkyrkan

År 1833 fick kyrkan sin första orgel, byggd av stockholmsorgelbyggaren Gustaf Andersson. En teknisk och klanglig modernisering med ny mekanik, fristående spelbord och byte av nio stämmor gjordes 1881 av orgelfirman Setterquist & Son i Örebro. På 1890-talet, när kyrkan restaurerades, flyttades orgeln från den dåvarande västra läktaren till sin nuvarande plats på ett podium i kyrkans östra del och fick då sin nuvarande ståtliga orgelfasad i nygotisk stil, ritad av arkitekten Adrian Crispin Peterson. Orgeln försågs med barkermaskin, nya kubbälgar och två nya stämmor av orgelbyggaren Johannes Magnusson i Göteborg.

Det nuvarande orgelverket byggdes 1933 av Setterquist & Son i Örebro enligt ett förslag gjort av professor Otto Olsson. Det har 42 stämmor fördelade på huvudverk, två svällverk och pedal. Från den tidigare orgeln bibehölls 15 stämmor. Orgeln har pneumatiska så kallade rooseveltlådor och pneumatisk traktur och registratur. Den är en av senromantikens allra sist byggda och i dag mest uppskattade orglar. Ett par stämmor av klassisk karaktär, Kvintadena 8´ och Sesquialtera, är allt vad som tilläts företräda den just då framväxande orgelrörelsens klangvärld.

En klanglig modernisering och omdiponering gjordes 1942 och 1958, men genom en fullständig restaurering, utförd 2009 av Tostareds Kyrkorgelfabrik, återställdes 1933 års disposition, kompletterad med fyra förberedda men ej utförda stämmor. Med sina mäktiga och samtidigt subtila klanger är orgeln synnerligen väl lämpad för den stora senromantiska repertoaren, inte minst Otto Olssons musik.

Kororgeln i Klosterkyrkan

Med den nya kororgeln fick Klosterkyrkan ett efterlängtat komplement för liturgi, kör och klassisk orgelrepertoar. Den byggdes av orgelfirman Bergenblad & Jonsson och invigdes 2005. Orgelfasaden och orgelhuset i gedigen ek från Visingsö utformades av arkitekten professor Ove Hidemark. Själva orgelverket fick i enlighet med orgelkonsulten Carl-Gustaf Lewenhaupts vision en disposition och klanggestaltning som i stor utsträckning bygger på den östgötske orgelbyggaren Pehr Schiörlins principer. Orgeln har 15 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Två av stämmorna, Dubbelflöjt 8´ och Trumpet 8´, är med s.k. växelregister spelbara i manualen alternativt pedalen. Två kilbälgar är placerade under körpodiet. Med sin klassiskt tydliga och sköna men samtidigt voluminösa klang förmår den fylla kyrkorummet både i gudstjänst och konsert.

Mer om orglarna

Piporglar i Vadstena klosterkyrka (pdf)

Den sedan länge efterlängtade restaureringen av stora huvudorgeln 2009 har föranlett denna presentation av de tre piporglarna; 1933 års huvudorgel, 1951 års lilla kororgel samt den nya 2005 års kororgel. En historik över kyrkans tidigare orglar kompletterar texten. Niclas Fredriksson är specialist i orgelfrågor och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Här berättar han sakkunnigt och med inlevelse om piporglarna i Vadstena klosterkyrka.