- Att arbeta som kyrkomusiker
Är du intresserad av att veta mer om vad det innebär att arbeta som i Svenska kyrkan som kyrkomusiker kan du läsa under Arbeta som kyrkomusiker här nedan. Du kan också söka upp någon som arbetar som kyrkomusiker i en församling i Svenska kyrkan och få mer information. Kontaktpersonen på stiftet (se nedan) kan hjälpa dig att hitta en kyrkomusiker i din närhet som du kan samtala med. - Fackutbildning
Den kyrkomusikaliska fackutbildningen ges såväl på folkhögskola som på högskola. Utbildningens längd och upplägg skiljer sig beroende på om du vill bli behörig att söka kantorstjänst eller organisttjänst. I faktarutan här bredvid kan du finna länkar till de olika utbildningsinstitutionerna där du kan få information om utbildningarna, t ex av studievägledare på respektive institution. Observera att examensreglerna kan variera mellan olika högskolor och universitet. - Praktik och kontakt med ett stift i Svenska kyrkan
För att bli kyrkomusiker krävs att du gör praktik och vissa utbildningsdagar i ett stift i Svenska kyrkan. Du anmäler ditt intresse för att göra praktik till det stift där du känner dig hemma. Den som håller i detta och kan ge vägledning och råd när det gäller dessa delar av utbildningen arbetar på stiftskansliet och kallas stiftsmusiker eller stiftsrekryterare. Du hittar kontaktuppgifter till dessa här. - Svenska kyrkans pastoralteologiska utbildning - kyrkomusikerprogrammet
För att bli kyrkomusiker krävs också en pastoralteologisk utbildning. Du som vill bli behörig till kantorstjänst kan välja att gå denna integrerad i den kyrkomusikaliska utbildningen på folkhögskola eller att gå den på Svenska kyrkans utbildningsinstitut efter avslutad utbildning på folkhögskola alternativt högskola. Du som vill bli behörig till organisttjänst går den pastoralteologiska utbildningen på utbildningsinstitutet i Lund eller Uppsala, där den ges på halvfart under två terminer. Information om den pastoralteologiska utbildningen får du av programchefen för kyrkomusikerprogrammet Peter Sjunnesson. Utbildningsplan, kursplaner och litteraturlistor hittar du här. - Ansökan, antagning, behörighetsregler och dispens
Information om ansökningsförfarandet, behörighetsregler samt dispensmöjligheter får du av utbildningsinstitutets utbildningssamordnare Henrik Rubin som du når via mail till kyrkokansliet.studievagledning@svenskakyrkan.se. Mer om dispensansökan och behörighetsprövning kan du läsa här.
Studievägledning kyrkomusiker
Att bli kyrkomusiker
För att bli kyrkomusiker i Svenska kyrkan behöver du avlägga Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen. Den består av tre delar: fackutbildning i kyrkomusik, stiftsförlagda utbildningsmoment och pastoralteologisk utbildning för kyrkomusiker.
En vanlig start på vägen till kyrkomusikeryrket är pianolektioner, körsång och orgellektioner för den lokala kyrkomusikern. Ofta sker detta i unga år, men många växlar också till kyrkomusiken från en annan musikerprofession.
Fackutbildning i kyrkomusik
När du är redo att söka in till en fackutbildning i kyrkomusik finns olika möjligheter. Du kan välja att gå en tvåårig folkhögskoleutbildning eller en motsvarande högskole- eller musikhögskoleutbildning på 120 hp. Du kan också välja att börja direkt på konstnärlig kandidatutbildning (180 hp) med inriktning kyrkomusik. Denna ges på ett antal musikhögskolor och på denna utbildning är antagningskraven högre än på den tvååriga utbildningen. När du är klar med den konstnärliga kandidatutbildningen har du möjlighet att söka vidare till konstnärlig masterutbildning (120 hp).
Den nivå du tar din kyrkomusikaliska fackexamen på blir avgörande för din nivå av Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen, som ges på nivåerna A, B och C.
Läs mer om Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen här.
Längre ner på sidan hittar du mer information om skolor med fackutbildning i kyrkomusik samt deras kontaktuppgifter.
Stiftsförlagda utbildningsmoment
Parallellt med eller efter din musikaliska fackutbildning etablerar du kontakt med det av Svenska kyrkans stift du vill tillhöra, så att du kan göra de stiftsförlagda moment som krävs, dels åtta veckors handledd praktik i församling, dels Mötesplats stift – student (MSS) under åtta till tio dagar.
Kontaktuppgifter till stiften
Pastoralteologisk utbildning för kyrkomusiker
Den tredje delen av Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen är 20 veckors utbildning i pastoralteologi vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Uppsala eller Lund. (Utbildningen ges för närvarande endast som halvfartsutbildning under två terminer, undervisning måndag-tisdag.) För dig som går en utbildning i kyrkomusik på folkhögskola finns möjlighet att läsa den pastoralteologiska utbildningen integrerat med den musikaliska, men du har också möjlighet att endast göra de musikaliska delarna av utbildningen vid folkhögskola och sedan läsa pastoralteologin vid utbildningsinstitutet i Uppsala eller Lund. (Om du läser pastoralteologi integrerat vid folkhögskola är tre utbildningsveckor förlagda till Uppsala eller Lund och den totala studietiden blir fem terminer istället för fyra.)
Mer om fackutbildningen i kyrkomusik
Fackutbildning vid folkhögskola
Du kan bli kyrkomusiker via en tvåårig kyrkomusikalisk fackutbildning på folkhögskola. I fackutbildningen integreras Svenska kyrkans pastoralteologiska utbildning om 20 veckor. Den sammanlagda utbildningstiden för dessa båda delar blir då 2,5 år.
Kontaktuppgifter till folkhögskolor
Fackutbildning vid musikhögskola/högskola
Väljer du att utbilda dig till kyrkomusiker vid en musikhögskola eller högskola kan du få en (konstnärlig) högskoleexamen med inriktning kyrkomusik omfattande 120 högskolepoäng.
Vid musikhögskola kan du få en konstnärlig kandidatexamen med inriktning kyrkomusik omfattande 180 högskolepoäng och sedan bygga på med en konstnärlig masterexamen i ett för professionen relevant ämne omfattande 120 högskolepoäng.
Kontaktuppgifter till musikhögskolor/högskolor
Att arbeta som kyrkomusiker
Att vara kyrkomusiker är ett spännande yrke med stor musikalisk spännvidd. Det ger möjlighet att undervisa, utforma konserter och musikgudstjänster och att arbeta med körer och instrumentalmusik.
Du förvaltar ett rikt kulturarv tillsammans med modern, nyskapande musik. Orgeln är kyrkomusikerns främsta uttrycksmedel men det finns utrymme för en mångfald av musikaliska uttryck.
Musik som bygger broar
Att spela i gudstjänster av alla de slag är själva rytmen i en kyrkomusikers uppgifter. Dop, vigslar och begravningar går från dur till moll och innefattar olika musikgenrer. Kontakter med människor i livets alla änkbara skeden är en del av vardagen.
Många möten
Du möter människor i alla åldrar. Som dirigent och körledare kan du arbeta med både de små barnen och med professionella körmedlemmar. I konfirmandarbetet finns ofta kyrkomusikern med - ungdomskultur och musik hör ihop. Det ger dig ett ansvar och en möjlighet att vara pedagog och ledare samtidigt som du samarbetar med kyrkans anställda och frivilliga.