Foto: Johan Nilsson

Vaksala kyrkas historia

Vaksala kyrka uppfördes på 1100-talet och är präglad av medeltiden.

Vaksala kyrka är präglad av medeltiden. Den ursprungliga kyrkan, med en stark koppling till S:t Andreas, började byggas på 1100-talet. 

Kyrkan uppfördes ursprungligen i romansk stil men omgestaltades under 1200- och 1300-talen i gotisk stil, vilket innebar att väggarna höjdes med nästan två meter. Under 1400-talet tillkom kapellen och kyrkkroppen erhöll sin nuvarande form.

En omfattande ombyggnation genomfördes på 1700-talet i nyklassicistisk stil, där bland annat kyrköppningen flyttades till väster.

kalkmålningar från 1300-talet 

De äldsta kalkmålningarna härstammar från 1300-talets förra hälft. Dessa överkalkades 1793-1795 och togs inte fram igen förrän vid restaureringen 1929.

Runstenar vid Vaksala kyrkas bogårdsmur. Foto: Mårten Löfgren

Från 1300-talet finns också kyrkans konsekrationskors (invigningskors) kvar, målade på väggarna. Sällsynt är att man som i Vaksala bevarat en ljushållare insatt mitt i invigningskorset.

Målningarna i valven har utförts på 1400-talet av den så kallade Ärentunaskolan och framställer scener ur Gamla testamentet.

biskopsstol från 1100-talet 

Kyrkans äldsta inventarium är en biskopsstol från 1100-talet vilken är placerad på norra väggen i koret.

I det norra kapellet, Mariakapellet, finns en Mariaikon med fem bilder målad för Vaksala kyrka av fader Robert de Caluwé från Finland.

I kyrkans södra kapell, Andreaskapellet, står en kopia av den 1300-talsdopfunt som sedan 1870 finns på Statens historiska museum. Den ursprungliga dopfunten är troligen tillverkad i domkyrkohyttan av samme mästare som utfört stenarbeten i Uppsala domkyrka. Andreaskapellet används för de flesta dopgudstjänster som firas i kyrkan. 

Intill kyrkan finns kyrkboden tiondeboden som uppfördes på 1400-talet och som har använts såväl som förråd som kyrkhärbärge.

 

Ett av Sveriges äldsta altarskåp

Vaksala kyrkas altarskåp är ett av de större i landet. Skåpet är beställt för Vaksala kyrka och tillverkat i Antwerpen på 1500-talet. Altarskåpets bilder skildrar Jesu lidande och död. På de bevarade inre flyglarna finns helgon och martyrer, bland annat Vaksala kyrkas skyddshelgon S:t Andreas liksom även den heliga Birgitta.

Altarskåpet i Vaksala kyrka Foto: Vaksala församling

Den nedre delen av altartavlan, återger liknelsen om de visa respektive de ovisa jungfrurna. Denna liknelse brukar läsas i högmässan på söndagen före domsöndagen i kyrkoåret varför denna söndag blivit Vaksala kyrkas egen dag,Vaksaladagen.

när altarskåpet skulle säljas 

År 1925 var dåvarande ärkebiskop Nathan Söderblom på visitation i församlingen, och det hölls stämma i samband med detta. Vaksala kyrka var i behov av renovering, och i anledning av detta var altarskåpet utlånat till Domkyrkan. För att insamla medel till renoveringen av kyrkan fördes det på tal att sälja altarskåpet till rikshelgedomen. Det fick den gamle komministern Forssten i Vaksala att ta till orda, vilket inte hörde till vanligheterna. För att citera visitationsprotokollet: ”Det kan sägas om honom liksom Vidar i gudasagan, att han talat blott en gång. Det var, när han talade på den bekanta kyrkostämman i Vaksala, då allt var ordnat för altarskåpets försäljning till Domkyrkan och dess utbytande mot domkyrkans altarskåp.” Det Forssten sade var. ”Nog sålde Judas sin Mästare för trettio silverpenningar. Men vill Vaksala församling sälja både Frälsaren och andra heliga män och kvinnor för 10.000 kronor och mer därtill, så kan jag inte vara med, utan jag anmäler min gensaga.” Församlingen tog honom på orden och röstade ner förslaget så gott som enhälligt.

 

Kontakt och Öppettider vaksala Kyrka

Adress
Vaksala kyrkväg 2
754 45 UPPSALA
018-430 37 25, 018-430 37 44 (vaktmästare)


Öppettider

Vaksala kyrka är öppen vardagar kl 9.00 -15.00 samt lördagar och söndagar i samband med gudstjänst.

För visningar av kyrkan
Kontakta: Vaksala församling