Hur går det till att sälja en kyrka?

Nyhet Publicerad

Ett par kyrkor i Umeå kommer att säljas. Men hur går sådant till egentligen? Spira reder ut begreppen.

Kyrkofullmäktige har beslutat att Västerslättskyrkan, Böleängskyrkan och Kyrkans hus i Yttersjö ska säljas kommande två år. Hur och när det ska ske är inte klart.

– Vi tar god tid på oss för att det ska bli så bra som möjligt för både församlingsbor och anställda, säger Lena Fagéus, kyrkoherde.

Det finns dock några -allmänna krav. Innan en privatperson, förening eller ett företag kan ta över fastigheten måste kyrkorummet avsakraliseras, eftersom verksamhet i vigda kyrkorum ska följa kyrkoordningen. Det är stiftsstyrelsen som fattar beslutet, och den processen brukar ta minst ett halvår, berättar byggnadsingenjör Håkan Kohkoinen, handläggare på stiftskansliet i Luleå.

I snitt säljs en kyrka per år i Norr- och Västerbotten. Precis som i Umeå är skälet till försäljning oftast att värna verksamhet före fastigheter. Samtidigt är kyrkobyggnader både kulturhistoriskt och känslomässigt värdefulla byggnader, så i första hand brukar församlingar sälja andra byggnader.

– Det finns exempelvis nästan inga prästgårdar kvar, konstaterar Håkan, som tror att nästa trend är att verksamhet och kontor flyttar från församlingshem in i kyrkor.

I Norr- och Västerbotten finns 194 av Sveriges 3 400 kyrkor på en tredjedel av landets yta. Att det finns så få kyrkor beror delvis på att området kristnades sent och bara har en handfull medeltida kyrkor.

Text Ulrika Ljungblahd