”Vi har ett kanonavsnitt i dag. Jag vet ju att många av oss fiskare lider just nu, vi bara sitter av tiden.”
En mörk vinterkväll inleds bandningen av Fiskekompisens 99:e poddavsnitt i Fredrik Löwgrens källare. Huvuddelen är ett sommarreportage där Fredrik tältar och fiskar i Tärnaby med Stig Strand som guide. Nu ska Johan Malm och Fredrik banda sina kommentarer mellan delarna. Regnsmatter mot tältduken och vinande från fiskerullen blandas med tankar om hur skönt det är att landa efter vardagsstressen och en lite jobbig känsla av ensamhet. ”Som det kan bli när man är ensam och utan täckning”, kommenterar Johan.
– Vi valde tidigt att vara personliga i podden, att komma in på problem och vara ärliga. Jag tror att det är en styrka, säger Johan efter poddbandningen.
– Det som också skiljer oss från andra fiskepoddar är att vi inte pratar om teknik och resultat, utan om andra värden i fisket, säger Fredrik.
I vår är det fyra år sedan de började sin podd, men fiskat ihop har de gjort i 15 år. Johan är född in i en fiskefamilj, med en farfar som hade ett flugbinderi, medan Fredrik använde fisket som ett alternativ till moped-
mekandet, som andra i byn ägnade sig åt. Nuförtiden umgås båda mest med andra fiskare.
– Fiskare gillar att reflektera och är ofta konstnärssjälar, konstaterar Fredrik.
På poddens hemsida står det att ”fiske räddar liv”. Johan berättar att fisket varit något han fallit tillbaka på när livet varit jobbigt och kraven stora. Att fiska har blivit en fristad, men också ett sätt att hitta harmoni, eftersom fisket kräver balans och rytm.
– Vi kan prata om tur och otur när man fiskar, men om man inte är helt närvarande får man inte till det. Det tar olika lång tid för olika personer att hamna där, ett par timmar för vissa, dagar för andra, säger Johan.
– Ja, du är ganska snabb, jag lite långsammare, säger Fredrik, och beskriver fisket som meditativt och naturen som lugnande.
– Även om man sitter med ångest på en sten i en fjällbäck fortsätter vattnet att rinna och fjällen står kvar. Det ger perspektiv.
På poddens hemsida finns även ett citat från en fisketidning ”Fiske är beviset på att Gud älskar oss och vill att vi ska vara lyckliga”. Och visst finns det något nästan andligt över fiske, menar Fredrik. Han nämner pastorn i romanen ”A river runs through it”, som pratar om den gudomliga rytmen i flugfiske.
– När jag fiskar hittar jag mig själv igen. Det blir som ett sätt att andas. Jag är aldrig så mycket mig själv som efter några dagar ensam i fjällen.
– Ja, efter några dagar vid rinnande vatten blir jag den människa jag borde vara jämt. Det finns nog fler än en som blivit religiösa på en fisketur, säger Johan.
Även om ensamhet, tystnad och att finna sig själv är viktiga beståndsdelar betonar Johan och Fredrik också fiskekompisarna, vikten av att prata och dricka kaffe tillsammans. Mellan fiskare skapas en särskilt gemenskap, isen bryts direkt, identiteten baseras på fiske och inte yrke.
– När man fiskar länge med ett gäng skapas en jättevänskap. Där kan man verkligen släppa ner axlarna, säger Johan.
När Johan och Fredrik pratar om fiske är det uppenbart att upplevelsen är i centrum, inte fisken och fångsten. Ur ett annat perspektiv är fisken oerhört viktig för dem.
– Vi vill uppmärksamma klimatförändringar och överfiske. Fisken är hotad och riskerar att försvinna – rödingen från fjällen, laxen från älven och torsken från Östersjön, säger Fredrik.
– Ja, vi har gjort flera program om de här frågorna. Och vi känner att det finns en enorm kraft som växer, att vi fiskare är en stor påverkansgrupp, säger Johan.
Därför är Fredrik och Johan skeptiska till att köpa odlad lax, som matas med fisk från utfiskade hav. Och de är noga med att själva fiska hållbart genom att bara ta upp fisk där de är säkra på att beståndet är stort. Annars tillämpar de ”catch and release”.
Just nu, mitt i vintern, känns dock vårens fiskepremiär långt bort. Podden är ett sätt för Johan och Fredrik att hantera fiskarens sämsta säsong. Tack vare den får de träffas två gånger i månaden för att binda flugor, prata fiske, minnas sommarens turer och planera för nästa säsong. Fredrik plockar fram en inbunden bok där han skriver ner sina fiskeupplevelser och illustrerar med akvareller av fiskar och landskap.
– Det är fint att minnas, men samtidigt eldar det på längtan, säger Johan.
– Ja, jag drömde min första flugfiskedröm redan i fredags. Det är lite för tidigt, säger Fredrik.
Text Helena Andersson Holmqvist