Församlingens historia

Träslövs socken – en historisk översikt 

Träslövs socken ligger centralt i nuvarande Varbergs kommun, i mellersta Halland. Trälövs socken gränsar till Lindberg och Valinge i norr, Gödestad, Hunnestad och Spannarps i öster , Tvååker i söder samt mot Varbergs stad. Träslövs sockens gräns har ändrat vid ett antal tillfällen då Varbergs stad har inkorporerat delar.
 
Träslövs bygden 

Träslövs bygden är rik på fornlämningar från olika tidsperioder. I socknens nordöstra del finns ett antal fornlämningar och fynd från stenåldern. Som exempel finns i Klastorp en dös från yngre stenåldern. Redan på denna tid fanns ett antal fasta boplatser i Varbergs området. Från bronsåldern och järn åldern finns mycket lämningar. Detta både genom både fasta fornlämningar och lösfynd. Dessa ger en god bild av Varbergstrakten i förhistorisk tid. Och hur bygden utvecklades till den jordbruks och fiskebygd som Träslöv varit över tid.
 
Träslövs socken 

Under medeltidens första århundrade införs kristendomen i Halland. Med denna kommer den territoriella indelningen i socknar. Under 1100-talet infördes kyrkotiondet vilket till viss del kan förklara att det byggs många sockenkyrkor i Halland under 1100 och det tidiga 1200-tralet. Träslövs gamla kyrka har vid undersökningar daterats till 1100-talet Träslövs kyrka var fram till 1830 sockenkyrka till kapellet på Varbergs slott och senare fästningen. Detta har gjort att ett antal inventarier har direkt koppling till fästningen. I Träslöv som i andra delar av Halland är det Danska arvet alltid närvarande när man tittar tillbaka. Halland blev svenskt i och med freden i Brömsebro 1645 då på en begränsad tid av 30 år. Vid freden i Roskilde 1658 blev Halland definitivt svenskt. 

Jordbruket i Träslöv 

Jordbruket och fisket har sedan lång tid varit socknens huvudnäringar. Jordbruket har bestått av gårdar i varierande storlek men några riktigt stora gårdar har inte funnits. År 1729 gjordes en landsbeskrivning över halland och förhållanden i Träslövs socken förklaras. Avkastningen från jordbruket var dålig och sädesodlingen gav endast tre gånger utsädet. Gårdarna odlade även lin och hade ofta får. Alla gårdar försökte att var självförsörjande. Under 1800-talet utvecklades jordbruket mycket, det kom verktyg som gjorde att nya tyngre jordar kunde brukas. Detta tillsammans med skiftesreformerna gjorde att jordbruket gav mycket bättre avkastning. Jordbruket producerade nu inte främst för eget bruk utan för avsalu. I Träslövs socken genomfördes laga skifte med början 1839. Gårdarna som förut hade haft många olika jordtegar på olika ställen får nu sammanhållen jordbrukmark runt gården. För att lösa detta kom många byar att splittras och en del av gårdarna i byn flyttas. 1800-talets jordbruksreformer ledde till folkökning och vidare till hemmansklyvningar. Jordbruket mekaniserades och färre människor behövdes detta arbete. Detta ledde till urbanisering och emigration.
 
Fisket i Träslöv 

Fisket i Träslövs socken, med Träslövsläge i centrum, är känt sedan dansk tid. De arkiv från 1700-talet som talar om fiskeläget visar på en fattig by. Fisket var en av familjens näringar, jordbruket för självhushållning den andra. 1700 och 1800-talets fiske utfördes med små grunt gående båtar som inte passade för havs fiske utan fisket gjordes kustnära. Man fiskade med mindre garn eller långrev. De år som sillen gick till var tillgången så god att det blev omöjligt att avsätta fångsterna. Under det sena 1800-talet utvecklas fisket mot större båtar och andra fångstplatser längre ut till havs. Anläggning av en hamn i Träslövsläge på 1870-talet ger förutsättningar för de större båtarna. Denna s.k. hamn var egentligen endast en pir och utveckling till en riktig hamn görs 1913. Hamnen är idag Hallands största fiskhamn och Träslövsläge ett expansivt samhälle. 
 
Träslövs bygden på 1900-talet. 

År 1862 blir Träslöv genom kommunreformen en egen kommun. Under 1800 och 1900-talet växer Varberg och delar av Träslövs kommun inkorporeras i Varbergs stad. Denna kommun lever fram till 1967 då resterna av Träslövs kommun uppgår i Varbergs kommun. Idag har Varberg växt, till stor del inom Träslövsområdet. Jordbruket och fisket finns fortfarande kvar i Träslöv men de flesta Träslövsborna jobbar inom andra branscher.Avspeglingar av socknens historia på kyrkogården
  Genom att studera gravvårdar med inskription kan man avläsa delar av Träslövs bygdens historia. Gravvårdarna berättar i olika utsträckning om invånarna som levt och verkat i bygden. Med hjälp av titlar och gårdsnamn kan man avläsa vilka släkter, enskilda personer och verksamma i bygden. Som exempel visar titlar som hemmansägare, åbo samt lantbrukare på jordbrukets betydelse inom socken och titlar som fiskare och skeppare talar om hur viktigt havet är i Träslövs socken.
 
Träslövs kyrka – en historisk översikt 

Dagens kyrka i Träslöv är vad vi vet socknens andra kyrka. Den medeltida kyrkan låg ca en kilometer nordost om nuvarande kyrka. Resterna murarna och en del gravstenar finns fortfarande kvar. Den medeltida kyrkan var troligen uppförd på 1100 eller det tidiga 1200-talet. Kyrkan bestod av ett långhus med ett smalare kor som hade en absidformad avslutning. Kyrkan var uppförd i gråsten med putsade väggar. Kyrkan hade ett västtorn och utbyggt väster om detta ett vapenhus. Tornet och vapenhuset var inte ursprungliga utan tillägg. Interiört hade kyrkorummet ett bemålat tunnvalv. Kyrkan revs i samband med att Träslövs nya kyrka byggdes år 1851. Ett antal av den gamla kyrkans inventarier flyttades över till den nya kyrkan men stora delar av interiören förstördes då församlingen inte tyckte den var värd att bevara. 
 
På det tidiga 1800-talet och i samband med laga skifte i Träslöv 1839 växte diskussionen om att eventuellt bygga ny kyrka. År 1841 beslutade församlingen att inom 10 år bygga en ny kyrka. Förslaget till sockenstämman var att en ny kyrka skulle byggas på den gamla kyrktomten och begravningsplatsen inte skulle flyttas. Direkt kom det invändningar från delar av församlingen. Invändningarna gällde dels kyrkans placering som man inte tyckte var bra då den låg avsides i socknen och att Skultagården låg så nära att brandrisken var för stor. dels invändes att kyrkogården var så vattensjuk att det var problem vid begravningarna. Man tyckte att den nya kyrkan borde byggas på någon av prästboställets ängar i mitten av socken. Invändningar kom även att tidsramen 10 år var alldeles för lång, högst fem år borde räcka pga. Den gamla kyrkans bedrövliga skick. Sockenstämman beslutade att kyrkan skulle byggas på den gamla kyrkplatsen.  
 Starka krafter i socknen arbetade mot detta beslut och överklagade beslutet i sockenstämman till kungl. Majt och Kammarkollegiet. I samband med detta överklagande gjordes en lantmäterisyn av den gamla kyrktomten och av det förslag på ny kyrkplats beläget på mark tillhörande Träslöv Nr 8. 
 I utslaget från Kungl. Majt och Kammarkollegiet sägs det att sockenstämmebeslutet om att bygga den nya kyrkan på den gamla kyrktomten rivs upp och att kyrkan skall byggas på den föreslagna tomten som ligger på mark tillhörig Träslöv nr 8. Här finns plats för både kyrka och begravningsplats. 
 År 1849 görs en lantmäterisyn för att fastställa det trepartsbyte som skall ge församlingen sin nya kyrktomt och begravningsplats. Som ersättning för de 1,5 tunnland mar som skall bli kyrktomt får ägaren av Träslöv nr 8 Nils Eliasson mark från prästbostället. Prästbostället får i sin tur den gamla begravningsplatsen som ersättning för denna mark. Samma år startar uppförandet av den nya kyrkan för Träslövs församling. 

Kyrkan blir en nyklassicistisk kyrka uppförd av putsad gråsten med tak av tegel och tornhuven täckt med spån. Kyrkan får en fast inredning som även den är klassicistisk i sin stil. Kyrkklockorna flyttas med från den gamla kyrkan.
  Tillstånd för att riva den gamla kyrkan erhålls och detta görs någon gång 1850-51. Vid besiktningar av de nya kyrkan 1853 påpekades redan skador så som putssläpp och stora läckage på tornhuvens undre takfall. Lanterninens zinkplåt var vid detta tillfälle redan sönder. Diskussioner om arbetets kvalitet följer och skador åtgärdas delvis.
  År 1857 utfördes betydande förgyllningsarbeten på den fasta inredningen. Samtidigt byggdes kyrkans orgel.
 
Orgelbygge
 
År 1863 görs en större reparation av zinktaket på tornet och tegeltaket på långhuset. Stora läckage från taket fanns direkt ovanför orgeln. Läckaget på tornhuvets tak leder fram till att hela tornhuven byggs om 1874. Tornet får nu den lanternin som det fortfarande har. Den nya lanterninen ritas av ark. Oskar Eriksson. År 1878 läggs långhustes tak om med spån[2]. Detta påpekas särskilt i brandförsäkringshandlingar då kyrkan får installerat två kaminer 1885.
 
Klockor och renoveringar
 
Tillstånd att gjuta om kyrkans klockor lämnas och klockan från 1587 slås sönder. En ny storklocka gjuts 1890.
 
År 1886 tog ark. Adrian Crispin Petersson fram ritningar till en större interiör renovering. Om hela förslaget genomförs vet vi inte men kyrkan får mörka ytskikt på den fasta inredningen. Eventuellt får kyrkan nu kvadermålningar på ytterväggarna. Dekor i mitten av kvadrarna i form av en fransk lilja. Koret får nu blyinfattade fönster.
  Taket var fortfarande ett problem år 1900 och läkte så att man fick spänna segelduk över orgeln. Takdropp var vanligt.
 
 År 1900 beställes en ny omgjutning av storklockan, denna levereras 1902. Lillklockan gjuts om 1904.År 1913 var det dags för att lägga om långhusets yttertak. Denna gång får långhuset ett skivlagt plåttak. 
En större renovering av kyrkan planeras 1914 men kan inte utföras förrän 1920 pga. de mycket höga priserna på material som råder under första världskriget. Denna renovering var främst invändig och gav nytt innertak, nya golv och ny bänkinredning som inte går ända ut mot yttervägg som förut. Kaminernas rör höggs in i yttervägg och två skorstenar muras. Innan dessa skorstenar mynnade skorstenspiporna centralt i en skorsten i nocken. Väggar och tunnvalv i kyrkan får gråa kulörer och väggarna får en ny kvadermålning.
 
År 1918 renoveras och utökas kyrkans orgel. Orgeln får bl.a. en ny pedalklav installerad. Nästa större renovering av orgeln sker 1930. År 1944 byggs en centralvärmeanläggning i kyrkan. Denna värmer med lågtrycksånga. Vid detta tillfälle byggs pannrummet och skorstenarna plockas ner och en ny byggs på långhusets norra sida. Fyra år senare installeras elektricitet i kyrkan och i samband med detta får kyrkan nya lampetter och el i sina ljuskronor. 
 År 1950 gör arkitekt Sigfrid Eriksson renoveringsprojekteringar för församlingens båda kyrkor. I Träslövs kyrka innebär detta ett blått tunn valv och ljusa ytterväggar. Tre år senare görs en yttre renovering av putsytor och fönster. Det nedre takfallet kräver reparationer 1960 och läggs om helt. Året efter installeras automatisk oljeeldning.
  År 1965-66 byggs läktarunderbyggnaden och en ny sakristia inreds i den södra delen. Samtidigt rivs de gamla väggarna till den gamla sakristan bakom altaret. I läktarunderbyggnaden inreds även wc och pentry. Vid denna renovering åtgärdas även exteriören. Puts repareras, avfärgas och alla fönster och portar byts ut. 
År 1966 byggs orgeln om av Tostareds orgelfabrik. År 1980 görs nästa yttre renovering med putsreparationer och avfärgning samt målning av taket. Två år efter installeras en ny oljepanna och i samband med detta tilläggsisoleras kyrkvinden.
  Ett nytt tak läggs 1988. Detta blir ett skivlagt tak av plastbelagd plåt. Året efter renoveras kyrkan invändigt med nya ytskikt och omslipade golv. Den sista yttre renoveringen utfördes 1999 och innefattade puts reparationer och avfärgning. Vid detta tillfälle repareras plåt gesims på tornet och fönster och portar målas. 
Den senate inre renoveringen gjordes 2004 och innefattade främst vapenhus, tornrum och läktarunderbyggnad. En ny trappa till läktaren byggs i kyrkorummet. I den svåra stormen januari 2005 blåser fönstren i lanterninen sönder. Nya görs med de gamla som förebild och monteras i december 2005.
 
Träslövs kyrkogård – en historisk översikt 

Träslövs gamla kyrkogård/ begravningsplats låg runt den medeltida kyrkan och i och med att den nya kyrkan byggdes 1849-51 anlades en ny begravningsplats på den nya kyrktomten. Inga tecken visar på att några gravar skulle ha flyttats från den gamla begravningsplatsen till den nya. Kyrkogården börjar troligen användas direkt då kyrkan är invigd. De äldsta kvarvarande stenarna på kyrkogården dateras till 1852. 
Redan tidigt uppstår problemet med berg på begravningsplatsen. 
År 1884 köper församlingen mark väster om befintlig kyrkogård och utökar kyrkogården. Marken köps för 1000kr och slås samman med den tidigare kyrkogården till en hemmansdel (fastighet). Vid detta tillfälle anläggs kyrkogårdsmur och grindar och grindstolpar monteras. 

Tyvärr finns inga kartor som visar var den gamla gränsen var innan utvidgningen. En kvalificerad gissning borde vara att ungefär halva kvarter G10 och G30 ligger på utvidgningen. 
 År 1900 tas nya gångar upp på kyrkogården. Från södra entrén tas gångar upp till sakristian och till tornet. Dessa skall vara 4 alnar breda och de befintliga gångarna runt kyrkan skall breddas till samma mått. Innan detta fanns endast en gång runt kyrkan[1]. I samband med detta planeras kyrkogården med träd och buskplantering. År 1913 förbättras begravningsplatsen genom att gravkullar och vanskött plantering tas bort. Detta för att förenkla skötsel och för att göra biskopen till lags efter hans visitation. 
 
Träslövs begravningsplats var under 1910-talet i det närmaste full. I alla fall på de delar av begravningsplatsen som tillät kistbegravningar. Precis som idag var det problem med berg och därmed svårt att få tillräckligt djup i gravarna. Detta problem ledde till att församlingen valde en kommitté för att bereda frågan om en ny begravningsplats. 
Kommittén valdes 1917 och behandlade under 1918 och 19 frågor runt den nya kyrkogården. Förslag på två olika lokaliseringar fanns dels öster om prästgården och dels på mark tillhörande Träslöv No 11 direkt mitt emot gamla kyrkogården. I oktober 1919 tar kyrkostämman beslut om att anlägga den nya kyrkogården mitt emot den gamla kyrkogården på marken som tillhör Träslöv No 11. 
Marken inköptes för 2000 kr med tillträde i April 1920. Distriktslantmätaren Erik Stigman upprättar ett planförslag över den nya begravningsplatsen som innehåller 941 allmänna gravplatser och 260 enskilda. I denna plan är alla omgärdningar gjorda som stenmurar men kyrkostämman beslutar att det endast mot vägen skall byggas en stenmur de andra omgärdningarna skall vara trästängsel med en innanför planterad Hagtornshäck. Det är oklart om denna plan genomfördes då en ny plan togs fram redan 1925.
 
Det förslag som togs fram 1925 gjordes av länsträdgårdsmästaren L. C. Lorentzen. Denna plan överensstämmer bättre med dagens plan av nya kyrkogården. År 1926 är utvidgningen klar och invigs. Planen innefattar en ram av större familjegravar runt ytterkanten på kyrkogården samt i kanter på de fyra kvarteren. 
Gravplatserna runt ytterkanten och den nord syd gående huvudgången planeras för att omgärdas av häcksystem. De fyra kvarterens största yta är planerad för mindre gravplatser och allmänna gravplatser.
 
År 1953 gör Hallands läns hushållningssällskap en plan som reglerar de södra kvarteren på den nya kyrkogården. Gångsystemet utökas med öst-västliga gångar och gravplatserna riktas nord-syd och avgränsas med häcksystem. Delar av det häcksystem som avgränsade de större familjegravarna finns fortfarande kvar. I den nordöstra delen verkar en parkering planeras och ändring av mur och gång som följd. Detta verkar aldrig ha genomförts.
 
Nästa genomgång av kyrkogården gjordes 1968. vid detta tillfälle gjordes uppmätningsritningar där gravramar mm. ritades in. Vi kan se att de flesta gravarna inom nuvarande kvarter N10 och N20 har gravramar och är grusgravar. Det samma gäller alla gravar längs kyrkogårdsmuren. Vid detta tillfälle försvinner grusgångarna i de två södra kvarteren och gravplatserna blir mindre och antalet ökats. Häcksystemet på denna plan överensstämmer i stort med dagens. På denna uppmätningsritning ser vi även barngravarna i nuvarande kvarter N20. Planritningen görs av Axel L. Ericson i Halmstad.
 
År 1960 installeras elektrisk belysning på hela Träslövs begravningsplats. Innan detta fanns ingen belysning. Bårhuset i västra kanten av kvarter G10 byggs 1961 efter ritningar framtagna 1955 samtidigt som Träslövsläge bårhus. Även för den gamla delen av kyrkogården upprättas ritningar 1968. Inga ändringar föreslås utan endast en uppmätningsritning görs. Denna visa att stora delar av gravplatserna har varit grusgravar med gravram. Särskilt i kvarter G20 och G30 är de flesta gravar grusgravar. 

Under det sena 60-talet och det tidiga 70-talet arbetar församlingen offensivt med att ta bort gravramar och grusgravar för att förenkla kyrkogårdens skötsel. Detta arbete gör man så effektivt så de allra flesta grusgravar och ramar försvinner under denna tid. 
 Det nya vaktmästeriet byggs. Detta innehåller verkstadslokaler, kontor samt omklädningsrum för vaktmästeriet. 1997 jord och barkupplag byggs i anslutning till vaktmästeribyggnaden. År 1999 görs en genomgång av skicket på trädplanteringarna på båda kyrkogårdsdelarna. Detta görs av John Hartil. Ett program för föryngring tas fram och ett stort antal träd främst på den gamla kyrkogården tas ner och nya planteras. 

2014 invigs den nya kyrkogården norr om Träslövs kyrka. 
 
Träslövsläge kyrkas historia
 
Redan 1910-talet hade önskemål framkommit om att få bygga en kyrka i Träslövsläge. Befolkningen i Fiskläget var mycket kyrksam och de, som ville fira gudstjänst, hade att vandra den 8 km långa vägen till församlingskyrkan i Träslöv. 
Grundplåten till ett kyrkbygge på Träslövsläge blev en kollekt, som togs upp i Träslövs kyrka juldagen 1913. Genom gåvor från enskilda och från de olika församlingarna i Göteborgs stift, fortsatte man att samla pengar till kyrkbygget.
 År 1919 hölls gudstjänster i Fisklägets skola. Detta skedde på initiativ av Orvar Nelson, som var vice pastor i Varberg och adjunkt i Träslöv.
 Det dröjde in på 1920-talet innan arkitekt Sigfrid Ericsson anlitades att göra ritningar till kyrkan. Han var rektor för Slöjdföreningens skola i Göteborg och hade bl a ritat Masthuggskyrkan i Göteborg.
 Den 6 december 1926 ringde Fisklägets kyrkklocka för första gången, och på juldagen samma år hölls den första gudstjänsten.
 Måndagen den 29 augusti 1927 ljöd den långa biskopsringningen, som kallade till invigning av den nya kyrkan. Församlingens kyrkoherde Daniel Söhrman skrev i en redogörelse: ”Den 29:e augusti hissades flaggan med det gula korset, vår vackra svenska flagga allmänt i topp, på båt i hamn och på stång vid hem i Träslövs fiskläge. De lång fisketurerna ut till Anholt inställdes den dagen. Det var en stor högtidsdag så måndag det var. Stiftets biskop skulle komma till ”läget” för att viga den nya helgedomen till dess heliga ändamål. Församlingen sjöng ”O huru ljuvlig är din boning, Herre kär”. Biskop E H Rodhe talade över ordet i Jos 24:15 ”Jag och mitt hus vilja tjäna Herren” och kontraktsprosten A Z Hammarberg predikade över i Psaltaren 5:8 ”Men jag får gå in i Ditt hus genom Din stora nåd, jag får tillbedja i Din fruktan, vänd mot Ditt heliga tempel”. 
 
Materialet är i huvudsak hämtat från Kulturhistorisk inventering av
 Träslövs kyrkogård av Henrik Ogstedt, 2005. Övrigt material är sammanställt av Karl-Gunnar Svensson.