Begravning
Det är ingen av oss som kan undvika döden. Den bara kommer, mitt i livet. För de flesta av oss är det svårt att tänka på död och begravning innan vi väl ställs inför faktum. Men jag tror att det kan vara klokt att fundera över de här sakerna så att vi kan vara lite förberedda. När någon dör ordnar de anhöriga med begravning. Detta kan ske på många olika sätt. Stort eller litet, minnesstund eller inte, i kyrka eller kapell. De flesta vill ha med mycket musik.
Ängarydskapellet är kommunens kapell och många väljer att hålla sin begravning i kapellet. I Ängarydskapellet går det bra att ha en borgerlig begravning. Om man tillhör Svenska kyrkan kan man också välja någon av våra kyrkor. Lite om vad som gäller vid begravning och vad begravningsavgift kan du läsa mer om på Svenska kyrkans hemsida om begravning.
Vi upplåter lokal för minnesstund för kyrkotillhöriga.
I Tranås är det kommunen som är huvudman för begravningsverksamheten, läs mer om begravningsavgiften, kyrkogårdar och gravskötsel osv, på kommunens hemsida.
En obligatorisk begravningsavgift betalas av samtliga folkbokförda i Sverige, där riksgenomsnittet är 0,25 procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Svenska kyrkan är begravningshuvudman i hela riket med undantag för Stockholms stad och Tranås kommun. Den som tillhör Svenska kyrkan betalar utöver sin begravningsavgift också en kyrkoavgift. I den ingår rätt till begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning. Begravningsgudstjänsten blir därför avgiftsfri för de kyrkotillhöriga. För dem som valt att inte tillhöra Svenska kyrkan hålls en borgerlig begravning.
I kyrkans regelverk, Kyrkoordningen, framgår det att en begravningsgudstjänst får hållas för den som inte tillhörde Svenska kyrkan, om det finns särskilda skäl och är ”förenligt med den avlidnes önskan”. Det är upp till kyrkoherden i varje församling att besluta om frågor kring begravningsgudstjänsten. Församlingen får ta ut en avgift för begravningen, om den döde inte tillhörde Svenska kyrkan.
Susanne Jackson, präst