Foto: Rakel Oscarsson

Strö kyrkas målningar

UNIK BILD AV TREENIGHETEN
Strö kyrka har i korvalvet vackra målningar. Bilden i mitten är en unik avbildning av treenigheten: Gud som Fader, Son och Ande.
Det finns det som talar för att målningarna är gjorda av en av de svenska, namngivna medeltidsmålarna: Nils Håkansson.
Enligt vissa forskare är bilden i korvalvet utan motsvarighet i hela Skandinavium. I valvets mittpunkt har målaren gestaltat den heliga Treenigheten i en bild med tre sammanfogade skäggprydda ansikten. Dessa tre, Fader, Son och Ande, som på samma gång är en. Målningarna har varit överkalkade och togs fram vid en renovering 1921.
Det går förstås inte att helt slå fast vem som gjort målningarna, men flera forskare verkar luta åt att det är Nils Håkanssons verkstad. Man tror att Nils kom från Vadstena och inspirerades i sitt måleri av den målartradition som fanns i klostret där.
Bilden av treenigheten i Strö kyrka har släktskap med en målning i S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg. Att Håkansson varit i dessa trakter finns bevis för i närbelägna Ysane kyrka. En latinsk text över triumfbågen där säger att Nils Håkansson fullbordade sitt verk i augusti 1459. Målningarna i Ysane hittades under en renovering på 1930-talet.

VEM VAR NILS HÅKANSSON?
Två målarverkstäder är kända från gamla Skara stift: Mäster Amund och Nils Håkansson. 
Nils identitet är inte helt klarlagd, men man tror han var verksam vid mitten av 1400-talet och hemmahörande i Vadstena.
Man vet att han gjort målningar i flera kyrkor i gränstrakterna mellan Blekinge och Skåne (ex kyrkorna i Ysane och Vittskövle) och några forskare vill koppla ihop Nils med den så kallade ”Vittskövlemästaren”. Nils Håkansson tros ha återvänt till Vätterlandskapen och målat kyrkväggar i Östergötland (ex kyrkorna i Risinge och Östra Eneby).
Eftersom målningarna i Strö kyrka uppvisar likheter med målningar i ovan nämnda kyrkor i Skåne och Östergötland, finns anledning att tro att även dessa kan vara av Nils Håkanssons hand eller någon av hans medhjälpare. Strö kyrkas unika bild av treenigheten, har en motsvarighet i en kyrka i Sölvesborg. I den närbelägna Ysane kyrka finns dessutom en inskrift med Nils Håkanssons namn angivet.
Ett annat argument är en uppgift från 1670-talet (av Johan Hadorph), att målningar i Skalunda kyrka ska ha varit signerade Nils Håkansson. Men av detta finns inga spår kvar.

DE FATTIGAS BIBEL
Motiven till kyrkornas målningar är till stor del hämtade från ”Biblia Pauperum” (de fattigas bibel) som kan liknas vid en kortfattad sammanställning av bibelberättelser med illustrationer. Den skapades av en bayersk munk i slutet av 1200-talet. Målgruppen var lekmän och präster med liten utbildning, de ”andligen fattiga”.
Från 1460-talet började Biblia Pauperum utges i träsnittstryck och denna version hade stort inflytande på bildkonsten.

SVERIGE HAR EN FANTASTISK SKATT
Att så mycket målningar, skulpturer och altarskåp finns kvar i vårt land beror på den lutherska reformationens positiva inställning till bilder i kyrkorummet. På många andra håll i Europa har mycket kyrklig konst gått förlorad genom krig, vilket Sverige sluppit. I vårt kalla klimat har skadedjuren också varit färre.
I många medeltida svenska kyrkor finns bevarade målningar. De flesta av kyrkorna är stenkyrkor och målningarna är målade på kalkputs, och kallas därför för kalkmålningar. Men även träkyrkorna hade/har målningar.
Efter reformationen försågs många medeltidskyrkor med platta innertak av trä. I Skara stift finns en rik skatt av målade trätak, altaruppsatser och predikstolar i barockstil från 1600-och 1700-talen. De är ofta bekostade och skänkta av rika adelsmän, som Magnus Gabriel de la Gardie.