Meny

S:ta Marie kapell

Ett litet kapell beläget nära Tranebergs gård på Kållandsö, cirka 20 km norr om Lidköping.
Här fanns på 1100-talet en sockenkyrka som förföll. Den kom att tillhöra gården Traneberg som Magnus Gabriel De la Gardie blev ägare till 1666.
Magnus Gabriel lät på den gamla kyrkans ruiner återuppbygga kyrkan med namnet S:ta Marie kapell. 
Kapellet rymmer 60 personer, men en korvägg skymmer mycket av det som händer i koret. Ett mindre sällskap på 25 personer kan fungera bra vid dop eller vigsel.
En mindre byggnad intill parkeringen inrymmer toalett.
Kyrkor kan ibland inte handikappanpassas fullt ut. Det allra mesta brukar kunna lösas bara behoven är kända i god tid.

MER OM KAPELLET
Denna kyrka, som under medeltiden var en sockenkyrka, kallades då Thoresrid eller Torssö. Om den äldsta kyrkan vet man inte mycket. På grund av materialet i murrester och sockelprofilen har den daterats till 1100-talet mitt.
Historikern Tuneld uppger att kyrka ”byggdes i Erik den 9:es tid 1150 eller 1151, enligt en i muren inhuggen skrift”. Kyrkan bestod då av långhus och rektangulärt kor samt en senare tillkommen sakristia.
Av någon anledning - kanske den förödande folkpesten vid mitten av 1300-talet - kom byggnaden tidigt att förfalla och stå öde.
Biskop Magnus Haraldsson i Skara (biskop 1522-29) förklarade kyrkan tillhörande biskopsstolens egendom, varpå han bytte bort den till Tord Bonde på Tranebergs gård. Detta byte godkändes även 1536 av den förste protestantiske biskopen i Skara Sveno Jacobi (biskop 1530–1544). Härigenom kom kyrkan, som under lång tid låg i ruiner, att förenas med Tranebergs egendom.
När Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686) blev Tranebergs ägare lät han på det gamla långhusets ruiner år 1678 återuppbygga kyrkan ”Guds heliga namn till Ära och pris och bemälte gård till ett ordinärt huus-Capell som nu skall kallas ”S:ta Maria”. Hans hustru var furstinnan Marie Euphrosyne (1625-1687), dotterdotter till kung Karl IX och syster till kung Karl X Gustav.
Kyrkan bestod då av endast långhus samt vapenhus av trä. Vid denna tid tillkom den nuvarande altarprydnaden samt predikstolen.
Under 1700-talets förra hälft finner man emellertid att ”detta Capell är mycket trångt för den samblingen med de i Wänern sjöfarande som kunna stanna i de icke långt ifrån belägna hambnar”. Kyrkan frekventerades således på den tiden i hög grad av gästande sjöfolk. Vänern var då oreglerad och man kunde ofta ro ända fram till kapellet.  
År 1750 företog därför dåvarande ägaren till Traneberg Eric Månsson Ulfsparre (1701-1765), en större tillbyggnad till kyrkan av kor i öster, sakristia i norr - båda uppförda på äldre byggnaders grund - och vapenhus i väster. Invändigt gjorde också förändringar, således tillbyggdes de nuvarande läktarna. 
År 1870 genomgick kapellet en större reparation, varvid inner- och yttertak förnyades. S:ta Marie kapell som under flera århundraden varit gårdskapell under Traneberg, övergick år 1932 i Otterstads församlings ägo. Kapellets sista privata ägare Gunnar Andersson dog år 1967 och ligger begravd på kapellets kyrkogård.

Altaret är murat av gråsten och putsat som täckt av en kalkstenshäll.
Altaruppsatsen är en gåva av Magnus Gabriel de la Gardie och hans furstinna, troligen 1678. Inom ett ramverk av träpilastrar syns en på väv målad framställning av nattvarden. 
Altarkorset är skänkt till kapellet år 1953 av disponenten S. Ericsson, Lidköping
Dopfunten är kyrkans äldsta inventerium, från 1100-talet. Rund, oornerad skål, huggen i sandsten.
Predikstolen är ett enkelt arbete från 1600-talet med de fyra evangelisterna och Kristus ”Salvator Mundi” (Världens frälsare).
Votivskeppet är förfärdigat av Oscar Jonsson och donerad till kapellet år 1964 av sjökaptenen Simon Granath. Modellen föreställer galeasen Natalia Charlotta som var Kållandsös sista seglande skepp.
Kubbestolen i sakristian är från 1770-talet. Den är bemålad med en märklig succesionslängd, avseende Tranbergs ägare tillbaka till år 890. Historiskt belagd är dock längden först från 1600-talets mitt.

Porträtten förställer:
Över norra läktaren: iförd mantel antingen Peder Knutsson Månesköld (1529-1607) eller hans son Henrik Pederson Månesköld (1590-1651) och Johan Becker (ca 1610-1675)
På norra läktaren: Eric Månsson Ulfsparre (1701-1765, målningen är stulen) samt greve Arvid Posse (1689-1754) och hans maka Hedvig Christina, född Stenbock, (1699-1759)
Över södra läktaren: General Georg Johan Taube av Sesswegen (död 1726) samt Göran Eriksson Ulfsparre (1544-1612)
På södra läktaren: Karl XII som ung 
På södra korväggen Karl XI till häst vid slaget vid Lund (1676)
På norra korväggen Karl XII till häst

Klockstapeln på kyrkogården är uppförd 1971. Tidigare har klockan varit placerad i ett träd.
Två liljestenar på kyrkogården är från tidig medeltid.

Bild: Kerstin Larsson
Bild: Kerstin Larsson
Bild: Kerstin Larsson