Rackeby kyrka ligger på Kålland, ca tolv km nordväst om Lidköping.
Den ursprungliga kyrkan byggdes under 1100-talet av huggen sandsten.
Sockenmagasin från 1600-talet intill kyrkan.
Dopfunten i trä är skulpterad och skänkt till församlingen i slutet av 1920-talet.
Kyrkan rymmer 150 personer.
Kyrkor kan ibland inte handikappanpassas fullt ut. Det allra mesta brukar kunna lösas bara behoven är kända i god tid.
MER OM KYRKAN
Den ursprungliga kyrkan byggdes på 1100-talet av huggen sandsten i ett rektangulärt långhus med ett mindre kor och absid. Från början hade kyrkan invändigt ett platt trätak men under medeltidens senare del välvdes kyrkan i samband med att murarna fick en påbyggnad av tegel. Spår av detta syns på snedställda stenar på västra gaveln och norra muren.
Under denna tid byggdes även sakristian i norr och tornet i väster. Vapenhuset i trä som byggdes på södra sidan har en okänd byggnadstid, men finns avbildat i ”Peringsskölds Monumenta” från 1671.
Altaret är medeltida och fick sin nuvarande plats 1699. På framsidan finns en öppning, troligen en relikgömma. Altarringen är från 1913. Den tvådelade altartavlan framställer nattvarden och himmelsfärden. Målningarna är utförda i olja och omgivna av evangelisterna. Överst syns tre kvinnliga figurer som symboliserar tron, hoppet och kärleken. Denna altarprydnad skänktes 1706 av Gustaf Bonde (1659-1716) och hans maka Christina, född Ulfeldt (1653-1727), vilkas vapen finns att se på den. Konstnärerna är okända men kommer ur den s k Läcköskolan.
1683 byggdes ett gravkor på norra sidan, i anslutning till den befintliga sakristian. Gravkoret var avsett för Thord Bonde (1614-1683) och hans maka Märta Ekeblad (1617-1702) på Stensholmen, Rackeby. Bådas vapen med initialer finns inhuggna på en sten som är inmurad på utsidan av norra väggen. 1817 inrättades gravkoret till sakristia. Den gamla revs vid renoveringen 1699.
1699 genomgick kyrkan en stor ombyggnad. Det gamla korpartiet och sakristian revs. Långhuset blev större och fick därmed sin nuvarande längd. I samband med detta förstorades fönstren. På korväggens södra sida finns årtalet insatt.
1708 ersattes det gamla trävapenhuset med ett nytt, murat av gråsten.
1733 togs de gamla valven ner och ersattes med ett platt trätak som försågs med bibliska motiv av bygdemålaren Petter Wernberg (mer om honom längre ner).
1913 genomgick kyrkan en omfattande restaurering. Då revs sakristian (f d gravkoret) och man byggde en ny, något längre österut. Innertaket från 1733 revs ner och ersattes med nytt. Även vapenhuset från 1708 som fanns på södra sidan av kyrkan revs ner. Kyrkan fick ny inredning, nya bänkar, ny läktare med orgel och ny altarring.
1972-73 genomfördes en utvändig renovering av kyrkan då torn och väggar lagades och fick ny puts. Man kunde då finna tre lager puts. Den äldsta putsen var den vita ursprungliga putsen från medeltiden. Över den fanns den rosa eller tegelröda puts som lades på vid 1699 års restaurering och som var vanlig under 1700-talet. Den översta rappningen var från 1913. Dessutom hittades en s k hörnkedja (synliga hörnstenar) längs tornets ytterkanter. Undersökningarna leddes av landsantikvarie S. A. Hallbäck och antikvarie Fredrik Beerståhl, Skara.
1989-90 renoverades kyrkan invändigt.
1997 gjordes utvändiga underhållsarbeten. Nordväst om kyrkan ligger kyrkboden, det s k ”härbret”, som uppfördes någon gång under förra delen av 1600-talet. Det har använts som sockenmagasin och inrymmer nu toalett och personalutrymme. Strax intill finns rester av äldre gravstenar av olika typer från 1600- och 1700-talet, fundament till dopfunt samt en s k piscina (uttömningskanal för vätska från heligt kärl) som funnits i den äldre kyrkan. En rad huggna gravstenar och liljestenar har blivit bevarade.
I tornet hänger två klockor. Den ena möjligen medeltida, den andra med följande inskription: När klåckaren med mig ringer / lät, o Gud, folket tencka, tu will theras öron med tin finger / til tit ordes hörande länka. Ionas Ormenius P.L Pastor anno 1687.
Tornets nedersta del inreddes med ett kryssvalv och var gravplats för Olof Christoffersson till Degberg (av Forstena-ätten), död 1647. Eftersom gravplatsen utgjorde ett hinder togs den, med ägarens tillstånd bort 1797, då man öppnade en port på västra gaveln. Tornet fick sitt nuvarande utseende mellan åren 1725-1730.
Här är en artikel om Rackeby kyrka från Kyrkobladet nr 2/2022.
MÅLARMÄSTARE PETTER WERNBERG
Petter Wernberg, född 1667, död omkring 1735, var en svensk målarmästare och kyrkomålare. År 1733 förser han det nya plana trätaket i Rackeby kyrka med målningar med bibliska motiv. Wernberg målade även ett läktarbröst med bilder av apostlarna. Delar av detta är bevarat (se ovan). Annars är nästan allt Wernberg utförde borta genom rivning av kyrkor eller övermålning.
Petter Wernberg var lärling till Johan Hammer och till sin bror kyrkomålaren Sven Wernberg. Petter blev mästare vid Göteborgs Målareämbete 1711 efter att han visat upp sitt mästarstycke Crucifix.
Wernberg bosatte sig 1713 i Lidköping och var huvudsakligen verksam i Kållands härad. Han utförde också takmålningar i Sunnersberg, Rackeby och Otterstads kyrkor samt dekorativa målningar i Skalunda kyrka.
