MER OM KYRKAN
Gösslunda kyrka uppfördes omkring år 1100 i grå Kinnekulle-sandsten. Ursprungligen hade kyrkan ett rektangulärt långhus med ett smalare kor i öster. Under medeltiden försågs kyrkan med kryssvalv och kalkmålningar i taket och sakristia och vapenhus byggdes till.
Efter ett åsknedslag vid mitten av 1800-talet som satte kyrkan i brand, revs stora delar av koret. Det återuppbyggdes i samma bredd som långhuset. Fönstren förstorades, och de medeltida taken ersattes åter med enkelt trätak.
Efter reformationen och de danska krigen var kyrkan i så dåligt skick att det redan kring 1760 talades om rivning. Förslag om att bygga en ny kyrka lades fram i början av 1900-talet, men avslogs. Istället genomfördes en omfattande renovering som avslutades 1913. Då återfick kyrkan också sin karaktäristiska höga tornspira, typisk för Kållandsbygden.
Arkitektur och byggnadshistoria
Koret är byggt av finhuggen sandsten i jämna lager vilande på en snedhuggen sockel. Långhuset däremot uppfördes med större stenblock och en sockel av större dimensioner. Dessa skillnader i byggnadssätt tyder på att långhuset och koret uppfördes vid olika tidpunkter. En tydlig skarv syns cirka två meter från östra gaveln.
Tornets murar är sammanfogade med långhuset, vilket tyder på att dessa delar uppfördes samtidigt – något ovanligt i Västergötlands medeltida kyrkoarkitektur. Tornets massiva murar antyder dessutom att det kan ha haft en försvarsfunktion.
Kyrkorummet
Altartavlan, som troligen är från 1600-talets mitt, visar den korsfäste Jesus med Johannes lärjungen och Maria Jesu mor vid sidorna. Skulpturerna ovanför symboliserar tro, hopp och kärlek. Till vänster om altartavlan finns en skulptur av Moses och till höger Johannes döparen. En ängel med basun hänger i koret och är skulpterad i trä på 1600-talet.
På väggen till höger hänger ett sk huvudbanér från 1600-talet. Det tillhörde Leonardo Roos, en sjömilitär begravd i Dalsland. När hans hemkyrka i Huggenäs revs på 1800-talet räddades banéret av hans ättling Axel Roos och sattes upp här, i Gösslunda.
Samme Axel Roos skänkte även målningen på den vänstra väggen. En målning från 1861 som visar hur den förmögne Josef av Arimataia tar ned Jesu kropp från korset för att lägga den i graven. Markusevangeliet berättar hur han tar mod till sig och trotsar rädslan för maktens män för att ge Jesus en värdig gravplats.
Dopfunten i Gösslunda kyrka är huggen i sandsten och troligen tillverkad i Västergötland i början av 1100-talet. Den har en enkel, cylindrisk form och vilar på en fotplatta vars kant är snedslipad vilket var en vanlig detalj i romansk stenhuggarkonst. En enkel dekor med små rundstavar finns på fyra ställen. Formen är inspirerad av engelska dopfuntar från 1000–1100-talen, men utan den rika ornamentik som kännetecknar originalen. Liknande funtar finns i flera andra västgötska kyrkor. Dopfatet av mässingsförgylld koppar tillkom 1950.
Predikstolen är rikt dekorerad med färgstarka målningar och förgyllda detaljer, vilket är typiskt för barockens stilideal. Predikstolen är försedd med en s.k. ljudhimmel, en dekorativ baldakin ovanför predikstolen, som både förstärker ljudet och fungerar som ett konstnärligt element. Enligt en anteckning från Riksarkivet mottog kyrkan en predikstol som gåva år 1780. Det är dock oklart om detta avser den nuvarande predikstolen eller en tidigare version.
På läktaren längst bak i kyrkan finns en orgel med sex stämmor. Den har en klassisk fasad med dekorativa detaljer i blått och guld. Orgeln är nytillverkad och köptes in 1997 men har träpipor från 1914 års orgel bevarade.
Gösslunda kyrka har haft två kyrkklockor. Den ursprungliga storklockan, som var medeltida, göts om i Ystad år 1935 och hänger idag i kyrkans torn. Den mindre klockan, av senromansk typ, såldes före 1914 och finns nu i klockstapeln vid Västergötlands museum i Skara.
Gåtfulla stenbilder
Vid den västra portalen, även kallas Dalbodörren, finns en ovanlig stenrelief som föreställer en kentaur – en mytologisk varelse med mänsklig överkropp och hästkropp. Kentauren håller ett svärd i handen och riktar en spark med framhoven. Kanske den är placerad här för att påminna om livets hot och faror, men också om kyrkans tro som beskydd från det onda. En annan relief, placerad ovanför den medeltida sydportalen, visar ärkeängeln Mikael i strid med en drake.
Kyrkan har även flera fyrkantiga stenblock, så kallade kvadrar, med inristade figurer. En av dessa visar två män med svårtolkade föremål i händerna, med ett kors hängande från ramens kant. Denna återfinns i kyrkans södra vägg. Stilen påminner om anglosaxisk stenskulptur, vilket antyder att en engelsk mästare kan ha varit verksam här så tidigt som omkring år 1100.
Runstenar och medeltida gravar
I kyrkans väggar fanns tidigare två runstenar inmurade. Den ena flyttades ut till kyrkogården vid renoveringen 1913. På stenen står inskrivet: “Vifrid reste denna sten efter Visäte, sin man.” Stenen är daterad till åren 980–1015 e.Kr. Den andra stenen är inmurad som takhäll i den södra portalen.
På kyrkogården finns också mycket gamla gravvårdar, bland annat en så kallad Eskilstunakista – ett tidigt kristet gravmonument, inspirerat av anglosaxisk tradition. Denna typ av kista består av en stenhäll med gavelkors i båda ändar. Trots att den första kompletta kistan hittades i Eskilstuna 1912, är denna gravform vanlig i Västergötland.
Nutid
Gösslunda kyrka är inte bara en historisk plats utan en aktiv församlingskyrka. Här firas bland annat kvällsgudstjänster regelbundet. Aktuellt program hittar du enklast via appen Kyrkguiden eller på startsidan. Du är alltid välkommen!