När världen drabbas av en pandemi förvärrar det en redan svår situation för människor som lever i utsatthet. Människor som lever på marginalen, som befinner sig på flykt eller som lever i hunger och fattigdom har sämst förutsättningar att klara en kris. FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att miljontals människor kan komma att mista livet i virusutbrottet om det får en okontrollerad spridning. Fattiga länder är särskilt utsatta.
Generellt finns en stor oro bland många organisationer som verkar internationellt och många befarar humanitära katastrofer svåra att överskåda. Det saknas på flera håll basala förnödenheter, skyddsutrustning och handsprit. Brist på rent vatten i kombination med undermåliga sanitära förhållanden kan leda till ökad smitta.
En annan utmaning i flera länder är att försöka hålla kontroll på smittspridning. System för att smittspåra och testa människor är på många håll bristfällig eller saknas helt. Global solidaritet är inte bara en moralisk nödvändighet i detta läge, utan det ligger i allas intresse att stoppa coronavirusets spridning. Överbelastade, underdimensionerade och underfinansierade sjukvårdssystem ökar risken för global smittspridning och utbrott av andra dödliga sjukdomar som malaria, mässling, kolera och ebola.