Anders Johan Jakobsson föddes i Viprössle i Ulrika socken och blev så småningom hemmansägare i Sörkind, Nykil där han bodde tillsammans med sin hustru Maria Charlotta
(1867-1936) och deras fyra barn.
Ett hemman var en jordbruksfastighet av en viss storlek. Hemmanet var en bärande del av det svenska skattesystemet fram till början av 1900-talet. Varje hemman hade ett värde räknat i mantal. Antalet mantal låg sedan till grund för beskattning men också för hur stor andel av byns gemensamma mark hemmanet ägde. Den som ägde ett hemman kunde kallas hemmansägare, något som hade både juridisk och social betydelse.
Att vara hemmansägare innebar ofta ekonomisk självständighet och hade en högre status jämfört med t ex torpare och backstugesittare som inte ägde sin egen mark.