Skara stift

Prata med oss

Kontakt

Skara stift Besöksadress: Skoltorget 1, 53231 Skara Postadress: Box 173, 53223 Skara Telefon: +46(511)26200 E-post till Skara stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Semlan - en bulle som bytt form

Från jul till påsk säljs semlor på konditorier och i mataffärer. Stora vetebullar med grädde och mandelmassa.


Seden att äta semlor är från den tid då Sverige var ett katolskt land. Men då åt man den knappast på det sätt vi gör nu. Det var ett ålderdomligt festbröd och utgjorde en del av den "vita" fastematen bestående av mjöl- och mjölkmat.

   Semlan anses ha fått sitt namn från det latinska ordet för fint vetemjöl, semila. Från början var den ofylld vetebulle som bakades i korsform. Den var kryddad med kummin eller pomerans.

Avbildades år 1250

På grund av formen kallades semlan i Tyskland för Heisswecke som betyder heta kilar eller "viggar" som i åskvigg. Detta ord låg sedan till grund för benämningen hetvägg.

   Traditionen med det korsformade brödet nådde de nordiska länderna under tidig medeltid. Den första nordeuropeiska bilden av en semla finns på en dansk kyrkmålning från 1250.

   Det sista svenska konditori som höll fast vid den korsformade semlan lär ha varit Möllers i Ystad. Där sålde man sådana bakverk fram till 1976.

Mandelmassa och grädde

Under 1700-talet började man äta hetväggen med mjölk. Ännu senare började man fylla den med mandelmassa. Uppgifterna om när det skedde varierar, men det finns belägg från 1850-talet.

   I slutet av 1800-talet tillkom så vispgrädden och vår tids semla var född. Det tog dock några årtionden innan seden spred sig, och det dröjde fram till 1930-talet innan den var allmänt spridd. Det anses vara ett bageri på Gotland som skapade gräddsemlan men uppgifterna är osäkra.

   Det stora semleätandet började inte förrän på 1950-talet. Det skedde först när krigstidens ransonering på mjöl, socker och grädde avskaffades. Fast även då var det bara tillåtet att sälja semlorna på tisdagar från fastlagen fram till påsk. Den regeln gällde fram till 1960-talet.

Nordisk tradition

Semlan äts i hela Norden, med variationer. Mest lik den svenska semletraditionen är den finska och estniska. I Norge och Danmark äter man semlan med sylt i stället för mandelmassa. Eller med vaniljkräm.

   I Tyskland har man av tradition också ett särskilt bröd under fastlagen. Det heter Krapfen eller och skiljer sig en hel del från vår semla.

   Det är ett friterat bakverk gjort på en vetedeg, och format som en bulle. En Krapfen har något slags fyllning i. Denna kan variera. I södra Tyskland är det ofta plommon- eller havtornssylt. I Berlin används vaniljkräm.

   Det finns alltså vissa likheter mellan Krapfen och danska (eller norska) semlor.

Källor: Nordiska museets webbsida samt Göteborgs universitet uppsatsen Semlan - tradition eller livsstil.