Asylsökande, de är vardagshjältar

Att dessa människor orkar, jag skulle bara sätta mig ner och dö! I ren förtvivlan. Men de har sina barn att tänka på och MÅSTE orka.

Foto: Sven-Erik Falk

VECKANS KRÖNIKA

Bland ”våra” asylsökande i Tun har vi haft en familj med fyra barn som har varit hos oss bara några veckor. De har nog inte varit i Sverige så länge och jag vet inte var de bott tidigare. Men de har kommit till vår skola, barnen har fått rita och leka och föräldrarna, särskilt mamman, har med glädje deltagit i lektionerna.
    Nu ska de till Göteborg för att troligen återvända till ”första asylland”. Det de har får de bära med sig och så buss och tåg till Göteborg, vilket släpande och det har de troligtvis hållit på med i flera år.

Ideliga uppbrott
Deras barn, hur ska de som vuxna kunna och våga knyta an till någon när de kommer ut i livet? Hur ska de lära sig att lita på någon när de bara får göra uppbrott hela tiden. Om någon är snäll mot dem så är den borta nästa dag, och de kommer till en ny plats att lära sig hitta i.
   Jag fick en teckning i dag av den ena flickan, den sitter på mitt kylskåp som ett minne. Tecknad som av vilket barn som helst i Europa, två som går i regnet med paraply. Det kunde vara mitt barnbarn som gjort den.

Lagade mat
I förra veckan var mamman med på en matlagningskurs. Det syntes på henne att det här var roligt, hon var så glad och gjorde sina uppgifter så fint. Vi har inget språk ihop men ansikten och gester talar sitt tydliga språk.
    När hon gick hem kom hon fram och tog mig i armen och sa ”detta var väldigt roligt”, ja på sitt språk naturligtvis men det gick inte att ta fel på vad hon menade. Måtte hon få ro någonstans i sin framtid. Måtte barnen hitta en fungerande vardag och måtte pappan kunna ta hand om och försörja sin familj.
   Detta är något som jag innerligt önskar dem och alla andra på flykt, att de får möjlighet att skapa sig ett nytt hem när det gamla har blivit för farligt att vara i.
   Och jag önskar att de svenska myndigheterna vore nådigare mot de som är på flykt. De flyr för sitt liv, annars vore de kvar i sitt hem om det vore tryggt. Det skall till starka skäl för att ta med sina barn på en så vådlig resa. ”Må Gud hålla dem i sin hand…”

Av Gudrun Carlsson, Friel