Foto: Lars Lindgren

Arholma kyrka

Historik

Arholmas kyrkklocka ringer till helg varje lördag kl 18.00 och varje nyårsafton ringer kyrkklockan in det nya året. Många öbor vandrar då till kyrkan med facklor och strax före tolvslaget läses Nyårsklockan av Tennysson. Men hur började allt? Läs mer

Rundtur i Arholma kyrka

Kyrkan är belägen på Arholma ö på Kvarnberget ovanför Kägelbacken, en samlingsplats där de på det tidiga 1900-talet slog käglor under söndagseftermiddagarna om somrarna. Kägelspelet anses vara ett av de äldsta tävlings- och sällskapsspelen i världen och idag känner vi mer igen det som bowling. Öborna hade namn om sig att vara kyrksamma.

Före 1870 samlades de i Jerk-Larsgårdens storstuga och då hände det att även lekmän predikade. När ön på 1870-talet fick ett skolhus började de samlas där i stället och katedern fick agera predikstol. 

Björkö-Arholma blev en egen församling 1914 men dessförinnan tillhörde Arholmaborna Vätö församling. Det var till Vätö kyrka församlingsborna hänvisades vid religiösa högtider. Dit tog de sig med kyrkbåtar. Arholma, Idö, Skeppsmyra, Kulla, Blekunge, Marum, Edsvik, Mulnäs och Simpnäs hade alla sina egna kyrkbåtar.
Arholma båt var tvåmastad och roddes av sex personer vid tre par åror och kunde ta ca 20 passagerare.

Högmässor på Arholma

Vid ärkebiskopens visitation 1917 bestämdes att högmässor skulle hållas på Arholma under tio av årets månader en gång i månaden, då vädret så tillät. Och på ärkebiskopens initiativ byggdes då ett flyttbart skrank, ett slags räcke som avgränsar koret från församlingsrummet, som fick tjäna både som altare och predikstol.  Skolhuset hade endast 40 sittplatser och det dubbla antalet gudstjänstbesökare – så hälften fick stå.

Med åren blev önskan om en gudstjänstlokal allt starkare. Så 1926 vädjade församlingens pastor, komminister Gunnar Sjöfors, direkt till privatpersoner med ”filantropiskt och religiöst sinne” och genomförde ett upprop i tidningarna. Två personer från Svenska Dagbladet kom ut till ön och besöket resulterade i en kulturartikel om ön och behovet av en kyrka där. Där gick att läsa: ”Fattigdomen hör till det dagliga brödet och med lidandet och ensamheten äro de väl förtrogna. Men detta har icke alstrat missmod. Följsamhet tillika med gammalsvensk gudsfruktan är arholmabornas adelsmärke”.

Vid det här tillfället skulle en ny gata dras vid Kronobergsparken i Stockholm, vilket innebar att Kungsholmens Missionshydda behövdes flyttas. Under dramatiska former skedde rivningen med dånade sprängningar var femtonde minut i bergsplatån runtom kyrkan. Efter rivningen låg ”stora timmerhögar som öar i ett upprört hav av sten runtom” och de var tvungna att anlägga en särskild bro över stenhoparna för att få virket ner till kajen vid Rålambshov, varifrån det fraktades på en Vätöskuta till Arholma – som gåva från den evangelisk-lutherska missionsförsamlingen.

Kyrkan

Kapellet invigdes på Mikaelidagen den 30 september 1928 och fick namnet Mikaelskyrkan.
Invigningen förrättades av dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom. Bland donatorerna fanns alla kategorier av människor, men majoriteten bestod av välbärgade stockholmare. Öborna hade bidragit med hundratals dagsverken. Än idag firas denna högtid med gudstjänst och Mikaelispel.

Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekten Oscar Holm från Stockholm och är en träkyrka med vitmålad stockpanel och täckt sadeltak. Grunden är murad direkt på klippan och fäst med järnkrampor i berget. Taket har en takryttare med kyrkklocka i nordväst och i sydost sitter en vindflöjel med året 1928. 

Åt sydost har kapellet ett litet förhus eller vapenhus. Här är ingången och framför denna ligger fem kvarnstenar från den kvarn som tidigare stod på platsen innan kyrkans tillkomst. Porten till kapellet är av tjärad furu med lidandessymbolerna tång och hammare samt kalk i dörrkarmens övre vänstra och högra hörn. Over dörren finns en fronton prydd med ett Kristushuvud med utåtliggande lockar i barockstil. Handtag och gångjärn är i vackert järnsmide.

Koret

Nordostväggen pryds av ett grågrönt fisknät som hör ihop med ett vikingaskepp på sydostväggen. I fondens takfält ser du Lammet med korsgloria. Ur berget som lammet står på flödar fyra floder, sinnebilden för de fyra evangelierna. Runt takfältet i koret omges lammet av fyra änglar. De två närmaste bärande ett språkband Ps 95: ”Han är vår Gud och vi äro hans folk”. Av de yttre änglarna blåser den högra i horn och den vänstra spelar på harpa. Alla med gyllene glorior och vita vingar och med hårfärg som varierar från gyllene blont till mörkaste brunt. Kläderna är av harmonierande färg till respektive hårfärg, från plommonlila, blått, turkos till roströd.

Harald Lindbergs gåva

När Arholma kyrka invigdes 1928, utsmyckades det av Harald Lindberg som gåva till församlingen. Bland annat kan du se en roslagsskildring över utgången, målad i tempera liksom alla väggmålningarna. Den skildrar ett blågrönt stycke hav med en roslagsskuta med unionsflagg, lotsad av en liten lotsbåt med röd rand i seglet – lotsbåtarnas kännetecken på den tiden. En grå himmel med vita måsar, en mjuk rosa kant med några rosaskimrande måsar omsluter den övre delen av målningen. Till höger syns Söderarms fyr och lotsplats. Till vänster ses Simpnäs klubbs gamla fyr och fyrhus som numera är rivet. Denna målning restaurerades av konstnären 1954.

Altartavlan – ett ungdomsverk

Även altartavlan är målad av konstnären. Den ingick ej i hans gåva utan var beställd av församlingen, skänkt av dåvarande kronprinsen och prins Eugen. Målningen skapades under akademitiden 1927–28 och ger en bild av en ovädersnatt. Kristus kommer vandrande på det upprörda havet mot en grupp ängsliga människor på stranden, två fiskare vid sin båt, en äldre man som knäpper sina händer i bön, ett ungt par med sitt lilla barn, alla med ansikten fyllda av oro. Uppgifter som församlingen fått till sig berättar att det lilla barnet på tavlan hette Anna-Lisa och som vuxen bodde hon i Simpnäs, där hon i många år bedrev postverksamhet. Runt den gloriaförsedda Kristus är himlen ljusare mot omgivande åskgrå skyar. Han bär en svagt ljusgråblå klädnad, har mörkbrunt hår och skägg och breder ut sina armar i en öppen famn.
Under tavlan står ”Varen vid gott mod, det är Jag, varen icke förskräckta. Matt. 14:27”.
Altartavlan och väggmålningarna ger kapellet en genuin skärgårdsstämning och förmedlar en varm känsla med sin fina färgskala.

Mässing på väggarna och flera krucifix

På båda långsidorna och kortväggen mot väster hänger väggplåtar av mässing med olika utseende. De är utförda av plåtslagare Mauritz A. Pettersson från Väddö och med motiv som bland annat ett hjärta genomborrat av kors och ankare, dvs symbolerna för tro, hopp och kärlek. På väggen bakom predikstolen sitter en ljuslampett av mässing med inskriptionen ”Till minne av vapenstilleståndet och andakten i Arholma kyrka den 8 maj 1945 av kompani Flyborg”.

Bakom predikstolen finns en krucifixbild från 1928. Det är en relief av trä som är snidad av en välkänd Arholmabo, dåvarande kyrkvärd, Wilhelm ”Simes-Ville” Jansson. 

På altaret står ett krucifix som skänktes av arkitekt Otilius Sehlstedt till kapellet vid invigningen. Troligtvis är det tillverkat i slutet av 1800-talet, men utförare är okänd. Ett annat krucifix ser du på södra långväggen. Det skänktes 1980 av Brita Lundberg och är tillverkat i svart ebenholts och kamferträ.

En del av tygerna

Antependiet, tygstycket på altaret, är komponerat och vävt av Eva Sjöblom från Simpnäs och invigdes första advent 1976. Den är vävd av milt ärggrönt och gult lin, ull och bomull. Guldbroderier visar ett segelfartyg – symbolen för Jesu makt att hjälpa till i storm och fara. Även det vackra lilla predikstolsklädet är sydd av Eva Sjöblom.

Andra gåvor till kyrkan

Dopfunten är av trä och har en dopskål i tenn. Båda delarna skänktes av prostinnan Anna-Lisa Friborg från Roslagsbro, till minne av prosten Gustaf Friborg, som verkade i Björkö-Arholma församling åren 1942–62. Den är snidad av den självlärde August Malmberg och prosten hade fått den i avskedsgåva av Arbrå församling. Dopfuntens fot står i alltid i koret medan dopskålen tas fram när det är dopgudstjänst.
I sakristian hänger ytterligare ett litet krucifix som skänktes som ”minne från Anna och Gunhild Eriksson, Björkliden” och kyrksilvret i nysilver är en gåva av hovjuvelerare C. G. Hallberg, Stockholm, 1927. Tack vare kyrkvärden Tor Janssons minnesfond har kyrkan en ljusbärare, kormatta och ett bokbord.

Votivskeppet

I långhusets främre del hänger ett votivskepp ovanför predikstolen. Votiv betyder löfte och ursprungligen skänktes votivskeppen till kyrkorna av besättningar i sjönöd, som bad till Gud och lovade att skänka en gåva om de undgick katastrofen. Arholma kyrkas skepp är troligen byggt av en Gräddö-sjöman på 1890-talet och är en tremastad, obevärad fullriggare. Det skänktes 1928 av rådmannen och skeppshandlaren K. E. G. Ahlman, Norrtälje.

”Simes-Ville”

Den tidigare nämnda Wilhelm Jansson bodde med sin bror Eugen på Simesgården, Arholma, så därav smeknamnet ”Simes-Ville”. Båda bröderna var mycket kyrksamma och Wilhelm var även kyrkvärd. Förutom krucifixbilden bakom predikstolen har Wilhelm 1946–47 tillverkat en så kallad mullåda med spade, som skulle användas när Arholmabor jordfästes i Björkö-Arholma kyrka. Han har även skänkt bland annat tre silverbägare.  Slutligen donerade bröderna sina ekonomiska tillgångar cirka 200 000 kronor till kyrkan, vars avkastning odelat skulle gå till att hålla kyrkan i skick – ett mycket stort värde för kyrkas bestående framtid.

Gåvor på senare år

En ny flygel, donerades till Arholma kyrka genom Gösta och Violet Janssons stiftelse 2018 ”för bevarande av Arholma kultur”. Musiker med anknytning till församlingen och Arholmas klassiska musikliv fick i uppdrag att söka och välja ett lämpligt instrument och det blev denna fina Yamaha.

Tavlan ”Uppenbarelse” målad av Arholmasonen och konstnären Wåge Engström skänktes av Arholmaborna 2006. Den textila tavlan över Arholma kyrka gjord av Julia Widstrand skänktes 2015 av okänd donator till kyrkan.

En av tio församlingar

Arholma kyrka ligger i Väddö församling som ingår i Roslagens östra pastorat tillsammans med Blidö, Estuna-Söderbykarl, Frötuna, Lohärads, Länna, Norrtälje- Malsta, Riala, Roslagsbro-­Vätö och Rådmansö församlingar. I Väddö församling
firas gudstjänst också i Björkö-Arholma kyrka, Grisslehamns kapell, Singö och Väddö kyrka samt i Väddö församlingsgård i Älmsta.

På webbsidan Arholma.nu kan du läsa aktuellt program för Arholma kyrka.
Vi firar 4 gudstjänster per år.

Sommartid äger många vigslar och dop rum samt musikaftnar. 

Observera att Arholma kyrka inte är handikappanpassad!

Adress: Båkbergsvägen 8, 764 54 Arholma
Sittplatser: 100 personer

Foto: Lars Lindgren
Foto: Lars Lindgren
Foto: Lars Lindgren
Foto: Lars Lindgren
Foto: Lars Lindgren
Foto: Lars Lindgren
Foto: Lars Lindgren
Foto: Lars Lindgren
Foto: Lars Lindgren