BEGREPP INOM BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN
BEGRAVNINGSMETOD: Begreppet handlar om tekniken att lösa upp kroppen till sina minsta beståndsdelar. I Sverige tillämpas metoderna jordbegravning och kremation.
GRAVPLATS: Allmänna anordnade eller enskilda platser, där stoftet efter en eller flera personer har gravsatts.
GRAVOMRÅDEN: Minneslundar och askgravlundar, samt alla gemensamma områden beståendes av flera gravar.
GRAV: Den öppning i mark, kammare eller kor, som stoftet i urna eller kista placeras.
GRAVSKICK: Termen för olika typer av gravar/gravplatser
Exempel på olika gravskick är kistgravar, urngravar, askgravplatser och minneslunder.
GRAVSÄTTNING: Den fysiska handlingen då stoftet eller askan placeras inom en bestämd gravplats via exempelvis nedgrävning av aska i minneslund. Spridning av aska över land eller vatten är också en form av gravsättning.
GRAVPLATSTYPER: Det finns tre huvudsakliga gravplatser:
1. Gravplatser med gravrätt = Gravrättsinnehavaren bestämmer hur gravanordningen ska se ut och vem som ska gravsättas på platsen (Ex. Singelgrav, Familjegrav)
2. Gravplatser med begränsad gravrätt = (Ex. Askgravplatser)
Gravrättsinnehavaren bestämmer vem som ska gravsättas på platsen, medans huvudmannen bestämmer hur gravanordningen ska se ut och hur den får utsmyckas.
3. Gravplatser utan gravrätt = (Ex. Minneslundar, Askgravlundar)
Huvudmannen bestämmer både var askan begravs och hur platsen ska se ut och utsmyckas.
UPPLÅTELSETID:
Begreppet kan liknas vid den tid man tecknar ett hyresavtal för sin gravplats.
Gällande gravplatser med gravrätter, får upplåtelsetiden vara minst 15 år och högst 50 år, eller för ”evinnerlig tid”, ett avtal som dock endast är gällande sålänge båda avtalsparter lever