Enhetlig begravningsavgift

Begravningsavgiften finansierar begravningsverksamheten. Begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar inkomst, oavsett religion eller kyrkotillhörighet.

Enkelt uttryckt används begravningsavgiften för att se till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit. Det finns kostnadsfria gravplatser till alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett trostillhörighet. Dessa gravplatser finansieras genom en särskild begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar via skatten. 

Begravningsavgiften finansierar bland annat:

•Bisättning (förvaring av stoftet fram till begravningen)
•Gravsättning av kista eller urna, inklusive gravöppning och iordningsställande av gravplatsen, alternativt jordning av aska
•Gravplats i 25 år
•Skötsel av allmänna ytor på kyrkogårdar, nyanläggningar samt vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla gravar.
•Den går också till lön för personal inom kyrkogårdsförvaltningen. 

Begravningsverksamheten är ett samhällsuppdrag som staten har givit Svenska kyrkans församlingar över hela landet, med undantag för Stockholms och Tranås kommuner. Där har begravningsverksamheten varit kommunal sedan 1800-talet.

Avgiftssats

Kammarkollegiet har fastställt avgiftssatsen för nästa år till 26,1 öre per hundralapp, en ökning med 0,8 öre från föregående år. Den enhetliga avgiften tas ut från 2021 och syns på slutskattebeskedet 2022. 
Läs mer på >Kammarkollegiets sida  om begravningsavgift.

Ny enhetlig begravningsavgift från 2017

Riksdagen har beslutat om en enhetlig begravningsavgift, och 1 januari 2016 infördes en enhetlig begravningsavgift för alla som är folkbokförda i Sverige - förutom dem i Stockholm och Tranås. Lagändringen gäller när en församling eller ett pastorat i Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten.