En historisk beskrivning
1200-talet
Det har hittills inte gått att få fram ett årtal för när Örkelljunga kyrka byggdes, men troligen bör det ha skett senast vid slutet av 1200-talet. På en angränsande höjd, numera Lyckstaberg, låg nämligen en kunglig borg, nedbrunnen 1316. Till en kunglig borg hörde en kyrka. Denna kyrka var byggd i romansk stil med långhus, kor och absid och med tegelslagna valv. Det enda som återstår av denna kyrka är korväggarna i nuvarande kyr- kan. Medeltidskyrkans absid revs ned 1817, men 1955 återuppbyggdes en absid och i samband med detta togs kalkmålningar fram på den ursprungliga absidens tribunbåge. Till kyrkan hörde en klockstapel, i form av ett klockhus, som stod sydväst om kyrkan.
1600- och 1700-talen
År 1689 inrättades ett gravvalv under korgolvet åt ägarfamiljerna på frälsegodset Lärkesholm. I detta gravvalv skedde gravsättningar under omkring ett sekel. I denna gravkammare har 4 vuxna och 3 barn sina sista vilorum.
Vid 1600-talets slut hade kyrkan blivit för trång, varför ett trätillbygge uppfördes i väster år 1698. År 1782 ersattes utbyggnaden i väster med ett tillbygge av sten, varpå det uppfördes ett trätorn klätt med spån. En platta ovanför kyrkans huvudingång erinrar om detta tornbygge ”under konung Gustafs milda regering” (Gustaf III).
1800-talet
Befolkningstillväxten under 1800-talet gjorde en utvidgning av kyrkan nödvändig. Det norra tvärskeppet uppfördes 1804-1805, samtidigt som tegelvalven i långhuset raserades. Södra tvärskeppet tillkom 1846. I samband med detta flyttades vapenhuset från ingången i söder till en ny huvudingång i väster.
Altaret
Kyrkans fasta inredning var i äldre tid mycket enkel. Från medeltiden återstår bara ett
stenaltare med relikgömma, vilket numera är placerat i absiden. Altaruppsatsen från
1709 är ett verk av träsnidaren Adam Stegen i Lund. En frodig akantus krönt med Carl XII:s
namnskiffer omslöt själva altartavlan. Denna altartavla, som utgjordes av en enkel mål- ning föreställande Kristi uppståndelse, finns inte kvar.
Den nuvarande altartavlan från 1929, som föreställer Jesus och tre av lärjungarna i
Getsemane örtagård, är en av Pär Siegårds tidigaste altartavlor. Vid detta tillfälle tillkom
en nysnidad, nedre sektion av altaruppsatsen, säkert för att altartavlan skulle synas bättre från kyrkorummet.
Predikstolen och bänkarna
Den äldsta kända predikstolen var prydd med evangelistbilder. I samband med att altaret flyttades fram 1843, placerades predikstolen, liksom i flera andra nordskånska församlingar, över altaret. Denna anordning bibehölls dock bara till 1868. Den då tillkomna predikstolen ersattes 1928-29 av ny i samband med kyrkans inre restaurering. Vid denna utbyttes bänkarna från 1800-talet mot fasta bänkkvarter efter äldre förebild.
Vid restaureringen 1966 fick kyrkan en ny predikstol. Den är ritad av arkitekten Ingvar Eknor, Örkelljunga, och tillverkad av snickaren Gert Lind, Åsljunga, samt försedd med fyra bibliska scener i gipsmålningar av smålandskonstnären David Ralson. Vid denna restaurering målades bänkarna i en turkos färg. Vid ommålningen av kyrkorummet 2025 återfick bänkarna olika nyanser av den ursprungliga gråa färgen.
Orgeln
Kyrkosången leddes fram till 1849 från klockarebänken nere i kyrkan. Detta år uppfördes på läktaren i väster en orgel av J. Söderling, senare ombyggd av E. Lundin. 1957 ersattes denna kyrkans äldsta orgel av en orgel byggd av W. Hemmersam i Köpenhamn. Tyvärr kunde den inte användas mer än knappt två decennier. Redan 1976 ersattes den av den nuvarande orgeln, byggd av Olof Hammarberg i Göteborg och försedd med 20 stämmor.
Kyrkklockorna
Av kyrkans klockor är den ena av medeltida, långsmal typ och prydd med fyra medaljonger, föreställande det segrande lammet med korsfanan. Den är en av de äldsta klockorna i den här delen av Skåne, troligen gjuten på 1200-talet. Den andra stora klockan i tornet är av betydligt senare datum, gjuten 1954 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad.
Enligt en känd sägen ligger kyrkans allra äldsta klocka på botten av Prästsjön intill kyrkan. Enligt sägnen föll klockan i sjön just när gjutargesällen Fante dödades av mästaren. Platsen som pekas ut för detta dåd kallas idag Fante håla. Det är denna sägenklocka som är avbildad på Örkelljunga kommuns vapen.
Dopfunten, kistplåtarna och textilierna
Bland de lösa inventarierna märks den medeltida dopfunten av sandsten med ornering i liljeform. Dopfatet i mässing är tillverkat 2010. Det gamla dopfatet av ornerad mässing, troligen från 1600-talet, hänger numera på södra väggen. På väggarna i tvärskeppen har hängts upp några av de kistplåtar som bevarats från kistorna i det lärkesholmska gravvalet. Kyrkans textilier är alla av nyare datum, från 1900-talet och senare. Förutom skrudar och antependier i de liturgiska färgerna märks kor- och altarmattor från 1929, tillverkade hos Kristianstads hemslöjd med motiv från Uppenbarelseboken.
Kyrksilvret
Kyrkans främsta klenod är en nattvardskalk i förgyllt silver skänkt av Torkild Brahe, som bodde på Herrevadskloster under 1300-talets senare hälft.
Kalken är en av de äldsta bevarade nattvardskalkarna i stiftet och säkert en av de äldsta nattvardskalkarna i landet som regelbundet används. Oblatskrinet är en gåva till kyrkan och tillverkat 1751 av silversmeden Andreas Cron i Malmö. Det gamla kyrksilvret används endast vid särskilda högtider, kyrksilvret som används i vardagslag är från 1962 resp 2010.
Den konstnärliga utsmyckningen
Kyrkorummet hade länge varit fattigt på prydnader. Vid restaureringen 1966 uppsattes dock en samling bibliska bilder på tvärskeppens läktarbarriärer. Bilderna är framställda av den tidigare nämnde smålandskonstnären David Ralson, som på norra barriären har målat gestalter ur Gamla testamentets historia (patriarkerna, Josef, David, Salomo samt några av de mest kända profeterna). På motstående sida finns de tolv lärjungarna med Mästaren i mitten. Vid samma tillfälle uppsattes även målningar med olika bibliska symboler på orgelläktarens barriär, liksom en triptyk på väggen bakom dopfunten med motivet ”Jesus välsignar barnen”. År 2000 tillkom ett processionskors med den uppståndne och kungakrönte Kristus, tillverkat av den kända träsnidaren av kyrklig konst Eva Spångberg.
*Absid - (av grekiska apsis, "rundning") är en halvrund eller mångkantig avslutning på ett kor, och där vanligen altarrummet är beläget, i många medeltida kyrkobyggnader.