Påtvingad närhet och sysslolöshet har skapat ett avstånd i vår relation.

Fråga:

Hur ska man tänka under coronakarantänen? Hur ska man orka? 

Det handlar inte om själva karantänen i sig, utan om att min man går mig på nerverna och tvärtom. Han har varit arbetslös i snart ett år, var egen företagare där allt gick åt skogen med ekonomiska problem som följd. Själv blev jag arbetslös i somras, så just nu försöker vi båda hitta nya jobb. Vi går här hemma hela dagarna utan sällskap, barnen är utflyttade och det sociala umgänget nära nog nere på noll eftersom jag på grund av en sjukdom tillhör en riskgrupp.

Min man ligger i soffan hela dagarna och glor på sportkanaler medan jag försöker aktivera mig så gott det går. Vi bor på landet, så varje dag ser jag till att ta en långpromenad. Min man vill sällan följa med vilket jag allt mer börjat tycka är skönt.

Han var inte en sån här soffpotatis förut, men konkursen och pandemin har helt förändrat honom – nästan som en depression. Jag har försökt få iväg honom för att prata med nån, men han vill inte. 

Vi pratar knappt längre, har olika dygnsrytm. Ofta somnar han i soffan framför tv:n och blir kvar där. Sex eller ens närhet verkar varken han eller jag ens tänka på längre. 

När jag tänker tillbaka på hur vi hade det förut känns allt som en dröm. Det är som att vi ramlat ner i ett djupt hål utan möjlighet att ta oss upp igen. Tänker ibland att vi kanske borde dela på oss, men den tanken gör mig inte gladare. Känns som att hoppa i tuggummi utan räddning i sikte.

"Uppgiven"

 

Familjerådgivarna svarar:

Hej ”Uppgiven”!

 

Det går verkligen känna din uppgivenhet och ensamhet, utifrån hur du beskriver din situation. En situation som började med din mans konkurs som egen företagare, med ekonomiska problem som följd. En situation som därefter försvårades av pandemin som härjar. Där smittorisk och restriktioner lett till social isolering för er och speciellt för dig som tillhörande en riskgrupp och dessutom förlorade du ditt jobb.

Vi märker att du kämpar på och gör det bästa du kan av situationen, genom rutiner och långpromenader. Du försöker även stötta och peppa din man, men då resultat uteblir håller du på att ge upp relationen, för att inte dras ner själv. Du har antagligen gjort det mesta, till exempel föreslagit olika tillsammans-lösningar. Du nämner själv långa härliga promenader. Du kanske också har försökt titta på någon match eller tävling på sportkanalerna tillsammans med honom. Kanske till och med utmanat honom i att slå vad om vem som vinner. Du kanske har försökt uppmuntra honom till något nytt fritidsintresse, laga exotisk mat tillsammans eller läsa en bok tillsammans som kan ge inspiration till nyorientering. Du har också uppmuntrat honom att gå till någon professionell för att prata. Utan att kunna nå fram till honom och nu sträcker du ut en hand till oss för att få hjälp.

 

Vi delar din uppfattning om att din man hamnat i ett depressivt tillstånd. Mäns depressioner skiljer sig från kvinnors på några punkter. För det första är män bara ungefär hälften så benägna att söka vård. De klassiska symtomen, som nedstämdhet och trötthet, visar sig inte heller alltid. Däremot kan retlighet och uselt humör vara tecken på depression precis som mer alkohol än vanligt, samt passivitet och orkeslöshet. Eftersom att gråta och prata känslor eller på andra sätt ”visa svaghet” generellt inte är ett alternativ i den manliga manualen, så tar sig ångesten andra vägar.

Är det så att han inte har kunnat prata känslor och relationer på alla år, så gör han det förstås inte då heller. Så när man ska resonera med sin man som man misstänker är deprimerad är det bra att undvika psykologiskt laddade ord och i stället säga saker som ”Vi kan väl ta reda på fakta. Vi behöver inte bestämma något!”. Men förvänta dig inte att få omedelbart gehör. Den typiska reaktionen är: ”Jag mår bra, du överdriver, jag har inga problem!” Det är ofta lättare för deprimerade män att prata om sina fysiska besvär, som sömnproblem, att magen krånglar eller att man har värk i kroppen, som för övrigt också kan vara symtom på depression.

Så tipset är att börja prata på detta sätt och att titta tillsammans. Kanske kan det leda till att ni kan kontakta vårdcentralsläkare för att berätta om situationen.

Vi tänker oss att din man hamnat i en existentiell kris. Han har förlorat sin yrkesidentitet, sin förmåga att försörja sig och er, sitt sociala nätverk och i sitt jobbsökande får han bara negativ bekräftelse. Han kan heller inte vara den starke, virile mannen för dig i ert förhållande.

Det är viktigt för oss människor, speciellt i svårare livssituationer, att känna att livet har ett mål och en mening, vi vill känna hopp och inre frid. Det är viktigt för oss när vi möter varandra. Det är den existentiella dimensionens betydelse för hälsa och livskvalité. Det handlar om våra grundläggande tankar, handlingar och känslor. Hur vi förhåller oss till olika situationer i relation till oss själva, vårt sammanhang och våra personliga uppfattningar.

I Sverige äter vi allt nyttigare, motionerar mer, lever sundare och röker mindre men ändå ser vi en ökad psykisk och social ohälsa på flera områden. Finns det ett samband med att vi är ett av världens mest sekulariserade folk? Men inte har ersatt religion med något annat som ger en god existentiell hälsa. Inom svensk folkhälsomyndighet jobbar man, sedan några år tillbaka, på att öka förståelsen för detta och hitta metoder.  Där finns en sammanställning på åtta punkter, som anses vara av betydelse:

1. Andlig kontakt: kontakt med något större som hjälper en att uppleva trygghet och tillförsikt.
2. Mening och syfte med livet: att det finns ett speciellt syfte med att just jag lever. 
3. Upplevelse av förundran: att man kan känna inspiration och tacksamhet inför sin omgivning, till exempel naturen, konst och musik.
4. Helhet och integration: att tankar, känslor, handlingar, kropp, psyke och det andliga är en enhet.
5. Andlig styrka: att hitta sätt att komma igenom det som är svårt och känna glädje i livet.
6. Harmoni och inre frid: att vara tillfreds med sig själv och känna ett lugn.
7. Hoppfullhet och optimism: att ha en framtidstro även när livet är svårt.
8. Tro som resurs (behöver ej vara av religiös art) som ger en styrka i vardagen och hjälper en att njuta av livet.

Referens: Melder, Cecilia, 2011

 

Låt dig inspireras av detta och säg till din man att du har behov av att prata om hur ni har det. Prata om vad man lever för. Vad ger mening just nu. Minns tillbaka vad som var meningsfullt förr. Och finns det någon mening nu och i framtiden. Insistera på att bli lyssnad till och uppmuntra honom att göra detsamma. Var nyfiken på det.

 

Eftersom du inte ställt någon speciell fråga hoppas vi att dessa tankar, råd och reflektioner kan hjälpa dig på vägen.

 

Familjerådgivarna

Fråga familjerådgivarna om relationer!

Svenska kyrkans familjerådgivare Mats Ekerbring, Jeanette Vogt och Anna Kling svarar på dina frågor om relationer.

Bli medlem!

Välkommen att bli medlem i Svenska kyrkan Örebro pastorat. Det gäller både om du vill bli medlem för första gången eller om du tidigare varit medlem och vill bli det igen.

Svenska kyrkans individ- och familjerådgivning

Svenska kyrkans individ- och familjerådgivning i Örebro erbjuder samtalsbehandling med familjer, par och enskilda med fokus på relationer.