Stefan hade arbetat på ett stenföretag under många år när han 2008 bestämde sig för att starta egen verksamhet, Gullbergs MMVII. I dag är de 17 anställda i Kumla, däribland Stefans tre egna söner.
– Många av våra anställda är unga vilket är kul. Det är roligt att de fångas av hantverket och vill förvalta det, säger han.
All sten renoveras
I dag finns endast ett tiotal stenmästare i Sverige, varav fem arbetar hos Stefan. Som stenmästare får de uppdrag i olika delar av landet och typen av uppdrag varierar. Det kan till exempel handla om att kakla ett badrum helt i marmor, eller utföra stenarbeten på ett säteri eller ett slott. Merparten av uppdragen rör dock renoveringar av kyrkor, som S:t Nikolai kyrka i Örebro.
Vad är det ni gör, rent konkret?
– Vi gör en renovering av alla stenarbeten i fasaden och även runt fönstren. Vi producerar och monterar all sten. Det handlar om nya lister, ny fasadsten eller kapitäl (översta utsmyckade delen av en kolonn eller pelare, reds. anm.).
Renoveringen av S:t Nicolai kyrka har pågått under flera år. Nu har de hunnit till etapp fyra av sex.
”Alla detaljer tas ut för hand”
Tekniken de använder har utvecklats över tid. I dag finns det CNC-maskiner som automatiserar en del av arbetet men maskinerna kan långt ifrån göra allt.
– Vi får hjälp med att ta fram materialet i grunden men därefter är det handarbete som gäller. Allt du ser på en kyrka är bearbetat av handverktyg, alla detaljer tas ut för hand.
Stefan och hans kollegor tillverkar till och med själva verktygen för att nå exakt önskat resultat, för att komma så nära originalet som möjligt.
Återbruk högt på agendan
Kalkstenen som Stefan och hans kollegor arbetar med tas från Vättern och Öland, samt lokalt från Kumlatrakten. En stor del är också återbrukad sten.
– När alla stora markplattor av kalksten togs bort från Gamla krematoriet på Norra kyrkogården bestämde vi oss för att använda den stenen till S:t Nikolai kyrka. Vi sågade av och högg den till fasadsten. Det märks ingen skillnad.
Återbruk står högt på agendan i dag. Även gravstenar i Sveriges återbrukas och blir till nya.
– I stället för att krossa de gravstenar som lämnas tillbaka till kyrkan kan vi såga ut stenen, göra den mindre, avlägsna texten och polera ytan. Det blir en utmärkt sten för en minnesplats.
”Hedrande uppdrag”
Trots att Stefan Gullberg arbetat med sten i 40 år är han fortfarande lika fascinerad av materialet.
– Jag tycker om att få återskapa och sätta en prägel. Det är häftigt att veta att det vi skapat kommer att sitta där i flera hundra år.
Ni är med och vårdar kulturarvet?
– Ja, och för oss är det fantastiskt. Det är ett hedrande uppdrag. Vi har ju en skyldighet att lämna ifrån oss det vi har fått till andra som kommer efter.
– Sedan slås jag ofta av hur roligt det är att arbeta med kyrkan, det är en bra värld med bra människor.
På vilket sätt?
– Det är harmoniskt och trevligt. Vi känner oss alltid välkomna. Jag tror också att allt fler människor kommer att komma till kyrkan framöver. Det är oroligt i omvärlden men till kyrkan kan du komma, här finns alltid någon som lyssnar.
Stefan minns när han var i Linköpings domkyrka den där septemberdagen 2003 när Sveriges utrikesminister Anna Lindh mördades.
– Kyrkan var fullsatt. Samma sak efter masskjutningen på Risbergska här i Örebro. Det är till kyrkan vi vänder oss och det är ett privilegium att få vara med på ett hörn.
Text: Maria Widar
Texten har ursprungligen varit publicerad i magasinet ”Örebro - Mitt i livet”, nr 2/2025.