Mattias Käll har alltid haft ett stort intresse för bild, form och att arbeta med
händerna. Genom åren har det tagit sig olika uttryck. Efter ett år på Örebro konstskola insåg han på allvar hur det egna skapandet kunde uttrycka något mer.
— Jag förstod att konsten kan vara där i gränslandet, bli ett spännande fält som ger möjlighet att undersöka och bearbeta ett fenomen.
Projekt om matsvinn
För familjens levebröd arbetade Mattias under flera år på reklambyrå med grafisk formgivning. Men ju mer hans medvetenhet om klimatläget ökade, desto mer skavde det i honom att jobbet hade så stark anknytning till konsumtion.
Så småningom öppnades möjligheten att jobba med ett projekt om matsvinn.
— Under ett år fotograferade jag all mat vi i familjen slängde. Bilderna visade jag på ett Instagram-konto. Det slutade med att jag åt upp den mat barnen lämnade, bakade på fil-rester och lärde mig en massa husmorsknep, säger Mattias Käll.
Krock i huvudet
Några av de 332 bilderna hamnade på Fotografiskas höstsalong, i Stockholm.
— Det blev en klapp på axeln, att jag var på rätt väg och att det fanns något att berätta.
Sedan dess har Mattias bland annat under ett helt år sparat all förpackningsplast som landade hos familjen. En gång i månaden tog han med sig ”skörden” ut i naturen för att fotografera den. Totalt 118 stora påsar med plast fångades på tolv olika bilder.
— Tittarna beskriver att det blir en krock i huvudet att se bilderna, med något som först ser så fint ut men som är något problematiskt. Hur mycket plast det blir.
Tycker om att bära
Just det där att konsten kan fylla en funktion, röra om, problematisera och tvinga åskådaren att vrida och vända på en fråga, är viktigt i Mattias skapande.
— Jag tycker om att bära saker, som plastpåsarna. Det gör något med mig, det kopplar mig till materialet. Vi tar in kunskap på olika sätt, och det här är mitt sätt, säger Mattias.
Han minns också väl hur han som 20-åring fick vara med och bära sin morfars kista till graven. Hur ett abstrakt begrepp, döden, fick en fysisk form och en tyngd, en kista.
365 kuber av trä
Nu närmast kommer Mattias att ställa ut på Stortorget Örero under Open Art. Konstverket Carbon Capture Storage består av 365 träkuber, alla 36 kubikdecimeter stora. Varje kub innehåller lika mycket trä som varje dag behövs för att kapsla in en persons koldioxidavtryck.
Samtidigt kommer en film kopplad till kuberna att visas i S:t Nicolai kyrka.
Varför var det viktigt att få ställa ut i kyrkan?
— Kyrkan är ett spännande rum, en plats där man kan reflektera och öppna sig för tankar som inte får plats på andra ställen.
Andra värden
Mattias menar att vi tappat kopplingen till naturen, att vi behöver se hur konsumtionen påverkar jorden, och samtidigt inse att det finns andra värden i livet än att köpa saker.
— Där kan kyrkan och tron erbjuda gemenskap, handlingskraft och empati — värden som samhället verkligen behöver.