Fråga 12: Vilka är de fattigaste?

Nyhet Publicerad Ändrad

Vilken grupp tänker ni på när ni talar om de fattigaste och marginaliserade? Pensionärerna?

Inför kyrkovalet i Örebro pastorat har väljarna haft möjlighet att ställa frågor via webben till de sex nomineringsgrupper som kandiderar till kyrkofullmäktige. Den tolfte frågan till nomineringsgrupperna kommer från signaturen ”Kyrkobesökare 2”: 

”Vilken grupp tänker ni på när ni talar om de fattigaste och marginaliserade? Pensionärerna?”

Så här svarar nomineringsgrupperna:

ARBETAREPARTIET SOCIALDEMOKRATERNA

”Detta är en svår fråga att svara på. För i alla grupper finns det människor som är fattiga eller marginaliserade och tvärt om. Människan utifrån sig själv ska identifiera sig och vilka behov de har. Men ska vi generalisera så är det människor med dålig ekonomi och ensamma människor som är mest utsatta.”

BORGERLIG SAMVERKAN I ÖREBRO PASTORAT

”Varje individ definierar sig själv, det är inte ”vi” som gör det, vi kategoriserar inte in individer i specifika grupper. Alla är välkomna, ung som gammal, och vare sig någon definierar sig som fattig pensionär eller känner sig utanför.”

FRIMODIG KYRKA

”Visst finns det fattiga pensionärer som inte har mat på bordet i slutet av månaden även i vårt land. Frimodig kyrka ser med stor beundran på den diakonala verksamhet som bedrivs i Santa Klara kyrka i Stockholm också bland utslagna och missbrukare. En verksamhet som startades där av Carl-Eric Sahlberg. Vi lever i svåra tider med pandemi, gängvåld, översvämningar, psykisk ohälsa bland unga och förföljelse utomlands. I Bergspredikans saligprisningar utlovas att de som lider ska upprättas på den yttersta dagen. Glöm dock inte att vi redan nu kan skapa Guds rike här på jorden.”

PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN (POSK)

”Kyrkan ska vara till för alla och stötta de som har det svårt. Utsatta människor finns det på många ställen i vårt samhälle och utsatt kan man vara på många olika sätt och i olika perioder. I Sverige idag finns det barnfattigdom och den utmärker sig särskilt i utsatta områden. Det är en av anledningarna till att POSK vill verka för extra satsningar på utsatta områden i pastoratet.

Många äldre lever isolerat pga t.ex. sjukdom och nedsatt rörelseförmåga. Under pandemin har denna ensamhet förstärkts. Kyrkan har länge haft verksamhet för äldre och här kan man se att det finns utrymme för ett ökat engagemang hos kyrkan.

POSK vill att kyrkan ska verka för att stötta människor i svåra situationer. Församlingarna och pastoratet har ett omfattande diakonalt arbete. Utöver det arbetet stöder kyrkan också stadsmissionen där flera aktörer har gått samman för att tillsammans hjälpa människor. Detta vill vi i POSK fortsätta att stödja och utveckla.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Marginalisering och utsatthet kan ta sig uttryck på många olika sätt. Oavsett om det är andligt, fysiskt, socialt eller ekonomiskt behöver kyrkans diakonala verksamhet finnas där för dessa personer. Risken med att tala om grupper av människor är att dessa sällan är homogena. Det finns givetvis pensionärer som är marginaliserade men långt ifrån alla.”

VÄNSTERN I SVENSKA KYRKAN (ViSK)

”ViSK ser att pensionärer generellt riskerar att marginaliseras genom åldersförtryck, dessutom har vi en växande grupp fattigpensionärer som uppenbarligen tillhör de fattiggjorda. Ingen människa kan reduceras till en kategori och det är kyrkans uppdrag att se människan. De fattiggjorda och marginaliserade är inte en utan två kategorier som var och en utgörs av många olika grupper. För att uppfatta vilka som är fattiggjorda och/eller marginaliserade behöver vi förutom att beakta disponibel inkomst även använda oss av både normkritik (att kritiskt granska hur normer skapar över- och underordning) och intersektionell analys (att i varje specifikt sammanhang se hur makt skapas och upprätthålls i skärningspunkten mellan olika överordningar och underordningar såsom bl.a. ras/etnicitet, kön/genus, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion).”

Bilden visar en griffeltavla med ett stort frågetecken på.

Väljarnas frågor och de förtroendevaldas svar inför kyrkovalet

Inför kyrkovalet i Örebro pastorat har väljarna haft möjlighet att ställa frågor via webben till de sex nomineringsgrupper som kandiderar till kyrkofullmäktige. Här kan du läsa alla frågor och svar som kommit in!

Kyrkoval örebro pastorat

Pulsen på de sex olika nomineringsgrupperna i Örebro pastorat

Har kyrkans betydelse för samhället förstärkts under pandemin? Vilken verksamhet är du mest stolt över? Vilka effekter ser du av besparingarna som gjorts? Och hur ska vi locka medlemmarna att rösta? Den 19 september är det kyrkoval och frilansskribenten Gunnar Sundell har tagit pulsen på företrädarna för de sex nomineringsgrupper som kommer att ställa upp i valet till kyrkofullmäktige i Örebro pastorat.

Kyrkoval och valnämnd

Vid kyrkoval får Svenska kyrkans medlemmar som fyllt 16 år välja vilka som ska företräda dem de kommande fyra åren. Vid valet 2021 slog valdeltagandet i Örebro pastorat nytt rekord och även förtidsröstningen ökade jämfört med valet 2017.