Fråga
Hej, jag undrar hur jag och min man ska hitta tillbaka till varandra. Vi bodde nära mina svärföräldrar när vårt första barn var nyfödd. Jag kände att de gick över gränsen när det kom till min integritet när det gäller amning, och barnet. Jag försökte tala om det för min man att jag inte kunde slappna av i deras närhet. Att jag behövde tid att hitta min roll som mamma utan svärmor hos oss hela tiden. Jag har känt mig oerhört sårad av dem vilket har resulterat i att jag har dragit mig undan. Min man tog det personligt och har distanserat sig mer och mer. Det hela slutade med att vi flyttade. Men vår relation har inte blivit bättre. Idag har det gått fyra år sedan och vi har ingen närhet, vi lever bara sida vid sida och har gemensamt en logostikföreing med barnen. Vi har pratat och pratat men vi kommer ingen vart. Hur länge ska man stå ut i ett olyckligt äktenskap. Min man säger själv att han inte är connectad med mig men att vi ändå att vi ska leva ihop. Känslan är att så länge min relation till svärföräldrarna är dåliga så vill han inte känna närhet till mig. Vilket får mig att känna att detta är Inget slag jag kommer att vinna. Jag vill känna mig sedd, uppskattad och älskad inte bara ett bekvämlighetsskäl.
Felicia
FAMILJERÅDGIVARNA SVARAR
Hej Felicia, din önskan är att bli sedd, uppskattad och älskad i din relation. Det är definitivt en rimlig önskan. Ingen vinner på ett krig, i en relation. Du har en känsla av att er situation idag hänger ihop med den tidigare svårigheten gentemot svärföräldrarna. Du skriver också att ni pratat och pratat. Att prata är viktigt för att komma nära varandra, för att förstå varandra, lösa problem och konflikter, för att skapa en gemensam framtid och för att våga öppna sig kring sina innersta känslor och behov. De viktiga besluten om lojalitet, engagemang och ”commitment” behöver man fatta tillsammans.
Det framgår inte av ditt brev hur er relation såg ut före ni fick barnen. Att få barn och därmed att fokus i relationen nu i första hand oftast kommer att handla om barnen, är en stor påfrestning i en relation. Det är då lätt att hamna i känslan av att bara vara i en logistikförening. Man behöver värna om tid tillsammans utan barnen för att skapa ett VI. Där kanske svärföräldrarna kan vara en tillgång idag. Ni kanske kan hitta andra sätt att närma er dem som fungerar bättre. Det verkar som ni fastnat i ett låst läge. Det är inte fel, att i en sådan situation, söka hjälp hos familjerådgivningen.