Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan i Norrköping Besöksadress: Nya Rådstugugatan 7, 60242 NORRKÖPING Postadress: BOX 263, 60104 NORRKÖPING Telefon: +46(11)241000 E-post till Svenska kyrkan i Norrköping

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Kullerstad kyrka

I århundraden var Kullerstad socken en liten och fattig socken. Socknens äldre historia återspeglas tydligt i den gamla kyrkan som vittnar om sockenbornas strävan att ge sin kyrka en stabil soliditet och en enkel men värdig utsmyckning. Tel: 011-24 11 00

Kullerstad kyrka är, trots sitt utseende, inte en av de äldsta kyrkorna i stiftet. Dess historia går tillbaka till 1200-talets början. Spekulationer kring en annan kyrka på den plats där kyrkan står idag, har funnits. Dessa talar dock om en enkel träbyggnad.

Kalkmålningarna som syns i valven idag togs fram under putslagret vid restaureringen 1917. Målningarna är dock från olika tidsepoker. De äldsta som finns bevarade, som kom till innan uppbyggandet av valvet, är några fragment man kan se i och omkring triumfbågen.

Glasmålningen i koret är utförd 1954 av konstnärinnan Brita Reich-Eriksson. Motivet är en stor röd tulpan som avtecknar sig på blå botten. Detta motiv är inte traditionellt kyrkligt men den bygger dock på ett citat från Jobs bok (Job 14:1-2) i Bibeln:
"Människan, av kvinna född, lever en liten tid och mättas av oro; lik ett blomster växer hon upp och vissnar bort, hon flyr undan såsom skuggan och har inte bestånd." Blomman är alltså symbolen för människan i hennes högsta utveckling medan den blå bakgrunden är det himmelska som hon längtar till.
Altarbordet är murat i sten och kan ha bevarats från medeltiden. Dopfunten som är huggen i kalksten och försedd med uttömningshål för dopvattnet i botten på skålen kommer från 1200-talet och är lite ovanlig arkitektoniskt sett. Denna tillhör bland de äldst bevarade inventarierna i kyrkan. Foten och skaftet på dopfunten har bilder uthuggna som föreställer blad och ansiktsmasker.

Predikstolen är installerad i Kullerstad kyrka på mitten av 1600-talet. På trappan kan man läsa årtalet 1657 och på baldakinen 1658.

Orgeln i kyrkan byggdes ursprungligen 1868 av orgelbyggare Åkerman och hade 5 stämmor. Men efter de två renoveringar som gjordes av E.A Setterquist & Son, Örebro åren 1917 och 1946 har den idag 11 stämmor.

Under korgolvet finns en murad grav för adliga ätten Rosenstråle. Där vilar bl. a ryttarmästaren Anders Eriksson Rosenstråle, död 1602, samt dennes son, fänriken Erik Andersson Rosenstråle, död 1643, och sonson, kornetten Anders Eriksson Rosenstråle, död 1673. I korgolvet finns även en vacker uthuggen gravsten över Erik Andersson och hans hustru Anna Ribbing. Andra gravstenar som finns i kyrkan är den som också ligger i korgolvet och är över kyrkoherden Olof Troman, död 1691, och hans hustru Maria Jonsdotter och ute i vapenhuset har man rest upp en gravsten mot väggen som är över den märklige kyrkoherden, prosten och riksdagsmannen Nils Palerus, död 1776, och hans båda hustrur Elisabeth Rosinia och Ingeborg Skunk. Begravningsvapnen som fördes förr i tiden i den dödes begravningståg och sedan hängdes upp i kyrkan som ett minnesmärke finns även i Kullerstad kyrka. Det begravningsvapen som utmärker sig mest är ett huvudbaner över någon i släkten Rosenstråle, sannolikt Erik Andersson, död 1643, samt ett antal anvapen som har fäderne- och mödernessläkternas vapen på dem. På södra korväggen finns ett epitafium från 1622 uppsatt och är ett gravminne över Nils Jönsson Kore och hans hustru Kristin Svensdotter och deras fem barn. 

Strax utanför Skärblacka hittar man Kullerstad. En liten avtagsväg leder förbi några hus och snart står man framför den gamla kyrkan. Platsen har varit bebyggd länge, vilket flera minnesmärken kan vittna om. Framför kyrkan, precis vid ingången, står en runsten uppställd innanför muren. Den ser ut att passa väl in bland de andra stenarna och endast formen på skriften visar att den är annorlunda. Den berättar om att Håkan en gång reste den över sin son Gunnar. Den restes redan på 1000-talet,men efter det har den legat gömt i muren ända fram till 1969. Enligt lokalbefolkningen ska det finnas fler gamla stenar med inskriptioner i muren, men ingen vet riktigt säkert.

Det är inte alla delar av kyrkogården som är lika gamla. Den delen som ligger närmast kyrkan är äldst. När den började bli trång utökades den åt söder. Snart blev den delen också för liten och den nya skogskyrkogården anlades 1926.

Den som besöker båda kyrkogårdarna ser skillnaderna mellan det gamla gravskicket och det nya. Stenarna krymper med åren och blir alltmer likartade. Det riktigt nya är att inte ha någon sten alls, utan gravsättas i en minneslund. Någon sådan finns inte på den gamla kyrkogården i Kullerstad. Den vittnar om en tid då alla ville ha en traditionell begravning med kista.

Skogskyrkogården i Kullerstad är inbäddad direkt i landskapet. Varsam planering har sett till att den omgivande skogen fått vara främsta arkitekt. De former som finns på buskar och häckar är mjuka och rundade. En bit in på kyrkogården tar träden vid och ramar in platsen. Minneslunden är ovanlig och vacker. En damm och ett litet vattenfall förstärker naturkänslan. Vattnet porlar nerför fallet och ljudet är vilsamt för den som behöver frid och tid för eftertanke.

Den fösta skogskyrkogården som anlades i Sverige var Rävenåsens i Karlskoga 1905. Först efter andra världskriget började de bli populära och Kullerstad är därför en av de tidigare skogskyrkogårdarna i Sverige. De speglar en ny syn på döden som började komma under 1900-talet. Tidigare var döden bara något skrämmande som de flesta ville hålla ifrån sig, nu kunde den ses mer som ett vilsamt farväl och en återgång till naturen.

Kyrkogården anlades 1926, men det finns flera tecken på att platsen länge använts för begravningar. På två platser har man hittat järnåldersgravar, dessa är utmärkta med skyltar. Den ena ligger vid kapellet och den andra längre upp bland träden.