”Utredningen konstaterar att det är ostridigt att läget är allvarligt både när det gäller klimatförändringar och hotet mot den biologiska mångfalden. Dessa frågor hänger ihop och påverkar varandra. Att hantera dem i separata spår är inte en framkomlig väg, enligt utredningens bedömning.” - Från utredningen Kyrkan och skogen
Svenska kyrkan är en betydande skogsägare genom de så kallade prästlönetillgångarna. Under många år har skogsbruket i kyrkans skogar bedrivits utifrån principen om högsta möjliga ekonomiska avkastningen i nuläget. Röster har höjts mot kyrkans sätt att bedriva skogsbruk. 2021 fick kyrkostyrelsen i uppdrag från kyrkomötet att utreda Svenska kyrkans skogsbruk vad gäller hållbarhet. Utredningen är nu klar och är ute på remiss. Synpunkter kan lämnas fram till den 25 februari 2025.
Skogsbruk har flera negativa aspekter, särskilt när det bedrivs intensivt och på ett sätt som inte tar hänsyn till miljövärden och ekosystemtjänster. Detta är några av de främsta nackdelarna:
1. Förlust av biologisk mångfald: När skog huggs ner, förloras livsmiljöer för många djur- och växtarter. Många arter är beroende av gamla, naturliga skogar och hotas när skogen avverkas eller ersätts av enhetliga plantager med få trädslag.
2. Jorderosion: När träd och vegetation avlägsnas blir jorden mer utsatt för erosion, eftersom rötterna som tidigare höll jorden på plats försvinner. Detta kan leda till jordskred och sediment i närliggande vattendrag.
3. Koldioxidutsläpp: Skogar fungerar som kolsänkor, vilket innebär att de lagrar stora mängder koldioxid. Att skogen är frisk och funktionell är viktigt för skogens förmåga att lagra in koldioxid. Samtidigt lagras koldioxiden när trä t ex används för konstruktion istället för att förbrännas för energi eller drivmedel. Samtidigt är energi och drivmedel från skogsråvara cirkulärt och långt mer hållbart än fossila bränslen, om skogsbruket bedrivs på ett generativt sätt, med andra ord på ett sätt som inte förstör skogen och dess positiva effekter.
4. Försämrad vattenkvalitet: Avverkning kan påverka närliggande vattendrag genom att tillföra sediment, gödningsämnen och kemikalier. Detta kan minska vattenkvaliteten och påverka vattenlevande arter negativt.
5. Negativ påverkan på lokalsamhällen: Urbefolkningar och samhällen som lever nära och är beroende av skogarna påverkas av skogsavverkning. Deras traditionella levnadssätt, kultur och försörjning hotas när skogarna försvinner eller deras särdrag förvinner. I utredningen har ett anpassat skogsbruk som en mycket viktig del i återupprättandet av och ursäkten till den samiska urbefolkningen.
6. Monokultur och minskad ekosystemresiliens: I industriellt skogsbruk ersätts ofta naturliga skogar med snabbväxande monokulturer, t ex enbart gran eller tall av en viss sort. Detta gör ekosystemet mer sårbart för sjukdomar och klimatförändringar, då mångfalden av arter och motståndskraften minskar. En sjukdom som slår mot en viss sort eller art kan utplåna hela skogsområden när det inte finns en variation av arter och sorter.
7. Markförsämring och näringsutarmning: Vid intensiv skogsavverkning riskerar marken att utarmas på viktiga näringsämnen, eftersom naturliga näringscykler rubbas. Detta kan göra att marken förlorar sin fertilitet över tid.
Svenska kyrkan har nu en möjlighet att bli ett föredöme i sitt skogsbruk genom att beakta ekologisk, ekonomisk, social och andlig hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv. Ett exempel på detta kan vara bevarande av urskog eller hyggesfritt skogsbruk.
Vill du läsa mer om utredningen, klicka här.
”Varje dimension av hållbarhet ska bedömas självständigt och samlat samtidigt som andlig hållbarhet ska genomsyra de övriga dimensionerna av hållbarhet.” - Från utredningen Kyrkan och skogen”