Lars Beckman är musiker i S:t Olofs församling.
När Martin Luther började skriva sina kyrkovisor (psalmer) utgick han gärna från psaltarpsalmer (det judiska folkets och Jesu psalmbok). Andra var översättningar av äldre latinska psalmer (exempelvis psalm 112 ”Världens frälsare kom här”). Han använde också korta folkvisor som reviderades och utökades med fler verser, ytterligare andra skrevs som pedagogiska hjälpmedel för att lära ut kristen tro och liv — material och motiv var alltså mångahanda. Med sina psalmer ville han stärka tron, skänka tröst, vila och glädje genom syndernas förlåtelse och hoppet om uppståndelse.
En viktig framgångsfaktor var troligen kombinationen av att melodierna var relativt enkla att lära sig och att texterna på ett både poetiskt och pedagogiskt sätt levandegjorde viktiga delar ur bibeln och den lutherska läran. Luthers psalmer och andra reformationssånger spreds vidare genom studenter och inom några årtionden fanns de översatta till ett flertal språk, däribland de nordiska.
Luther hade en stor talang både musikaliskt och poetiskt. Hans litterära stil har lovordats av kända skalder och kända kompositörer har använt hans melodier. Detta är en förklaring till att flera av hans psalmer fortfarande efter 500 år används i många kyrkor – ja numera även i katolska kyrkan (!). I svenska kyrkans psalmbok har antalet Lutherpsalmer minskat över tiden men ändå finns fortfarande 16 psalmer kvar, därav flera där han både skrivit text och melodi.
En av Luthers mest kända psalmer är ”Från himlens höjd jag bringar bud” (Vom Himmel hoch da komm' ich her), nr 125 i nuvarande psalmbok. Melodin har använts till flera olika texter och texten har genom seklerna bearbetats och förändrats en del vad gäller bildspråk och innehåll. I originalformen var psalmen utformad lite som ett minijulspel i flera delar där församlingen fick vara med i de sista verserna. Luthers melodi är slagkraftig i ordets bästa bemärkelse och har använts i många konstmusikaliska sammanhang som till exempel i juloratoriet av Johann Sebastian Bach.
En förenklad och förkortad version (psalm 125 har 15 verser) är också den välkända ” Ett barn är fött på denna dag”, nr 126 i svenska psalmboken. Luthers text har här fått sällskap av en tysk folkmelodi. Både psalm 125 och 126 är vanliga inslag i julkonserter och på inspelningar med samlingar av julmusik av allehanda slag alltifrån pampiga versioner med kör och orkester till schlagerversioner.