Lars Beckman är musiker är S:t Olofs församling.
När Martin Luther stod inför utmaningen att förse församlingarna med ett gudstjänstliv i enlighet med reformation blev psalmerna ett viktigt redskap. Målet var att aktivera och delaktiggöra församlingen i liturgin och delta mera aktivt i mässan. Luther skrev över 40 psalmer (själv kallade han dem kyrkovisor) avsedda för församlingen att sjunga på folkets språk. Församlingssång på folkspråk var vid denna tid ovanligt – katolska kyrkans musik var i första hand en uppgift för liturgen och kören. I den reformerade lutherska kyrkan blev församlingens psalmsång däremot ett bärande element och så småningom det kanske viktigaste musikinslaget i gudstjänsten.
Luther ville att evangeliet, det goda budskapet, skulle stimulera människor till att ”sjunga, tacka och lova Gud och vara glada i evighet”. Även reformationens motståndare noterade sångernas stora effekt – ”Luthers sånger har lett fler själar i fördärvet än alla hans böcker och tal”.
En vanlig missuppfattning är att Luther skulle ha tagit musik från bland annat krogmiljö och försett den med kristna texter. Detta lär vara en myt. I verkligheten undvek han sådant som förknippades med världsliga nöjen och ansåg att musiken hade ett budskap som bör stå i samklang med texten. När han översatte psalmer betonade han att "texten, noterna, accenten, melodin och likaså hela det yttre uttrycket måste vara en genuin utväxt av den ursprungliga texten och dess anda." Han betraktade musik i sig som antingen uppbygglig eller skadlig — den kunde främja självdisciplin genom att låta oss njuta av känslorna samtidigt som vi behöll kontrollen och den mentala friheten, eller uppmuntra jagets extatiska begär efter självtillfredsställelse.
Luthers mest kända psalm är nog ”Vår Gud är oss en väldig borg” (Ein feste Burg ist unser Gott), i nuvarande svenska psalmbok nr 237. Melodin, av Luther själv, används också till psalmen Vårt fäste i all nöd är Gud, nr 477. Melodin har en balanserad mix av språng och stegvisa rörelser som gör den lättsjungen och greppbar. Melodiken stöder både det kraftfulla och tröstande i texten till en fin helhet. Inspiration till texten har Luther funnit på olika ställen i bibeln men framförallt från psaltaren 46. Psaltaren, som för övrigt var Jesu psalmbok. Jesus som räddaren ur all nöd är ett genomgående tema i många av Luthers psalmer och inte minst i denna.
Vers ett inleds : ”Vår Gud är oss en väldig borg, han är vårt vapen trygga.
På honom i all nöd och sorg vårt hopp vi vilje bygga.”
Luther fångar psaltarpsalmens andemening och aktualiserar dess budskap: Gud är med oss! Gud blir människa i Jesus Kristus. Kristus, Gud och människa, har segrat, han är starkare än både andliga och kroppsliga makter.
”Vår Gud är oss en väldig borg” har tidvis uppfattats som en kampsång och har använts i olika politiska sammanhang som exempelvis under trettioåriga kriget och i arbetarrörelsens kamp under framförallt 1800-talet. I psalmen är det dock Gud som strider mot det onda och människan är mer passiv. Luther framhäver Guds ords makt i striden mot det onda. Psalmen har genom närmare femhundra år inte minst varit till tröst och styrka för människor i nöd, krig, sjukdom, fattigdom och i naturkatastrofer. Än i dag kallar den oss att glada handla i tro och i överensstämmelse med Guds vilja.