Fastan

Årets största fasta i kristendomen börjar 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. Varje söndag bryts fastan. Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan.

Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.

Traditionellt avstår den som fastar från kött, alkohol och allmän överkonsumtion. Idag har det blivit vanligare att avstå något annat som stör koncentrationnen, t.ex. sociala medier.

Att fastan skall vara i fyrtiodagar har sitt ursprung i Bibeln. Jesus leds efter sitt dop ut i öknen av Anden för att sättas på prov. Där fastade Jesus  i fyrtio dagar.

Fastlagen

Dagarna fram till askonsdagen då fastan börjar kallas fastlagstiden.
På 1500-talet införde man en lag -fastlagen. Den sa att man tidigast fick börja firandet sex dagar innan fastan.
Fastlagen var ett farväl till festligheter innan fastan började. Den tiden firades med ett överflöd av mat och dryck. Man vill ju vara så mätt som möjligt när fastan började.

Under senare tider hade man tre dagars fest före fstan. Fastlagen börjar med fastlagssöndagen och avslutas med fettisdagen.

Faslagssöndagen 

Fastlagen börjar med en fastlagssöndag. Det som vi i dag kallar för fastlagssöndagen, var den dag då Jesus och lärjungarna påbörjade vandringen mot Jerusalem och därför är temat på fastlagssöndagen ”Kärlekens väg”. 

Fettisdagen 

Under fastlagen har det alltid varit vanligt att äta bullar på alla håll och kanter. Namn och utseendet på dem har varierat men dem har bakats av vetemjöl. Idag kalla vi dem oftast för semlor.
Fettisdagsbulle –ett annat namn - åt man  på tisdagen som var den sista dagen före fastan.

Askonsdagen – fastan börjar

Fastan inleds med askonsdagen. Enligt gammal tradition är askonsdagen den dag då man lät teckna ett kors av aska på pannan som ett tecken på botgöring. Den traditionen försvann under reformationen, men har under senare tid alltmer börjat praktiseras i den Svenska kyrkan.

Att ”göra bot och bättring”  är inte i första hand att ”bli en bättre människa”  genom att sluta göra sådant som är orätt. Det handlar om att vända sig till Gud: att höra till Gud, att sätta sitt hopp till Gud  och att lita på Gud som det främsta i livet.

Stilla vecka - fastan avslutas

Den sista veckan i fastan kallas för stilla veckan eller passionsvecka. Den inleds med Palmsöndagen. I slutet av veckan är det skärtorsdag och långfredag.

Björkriset

Björkriset som vi sätter in under fastan och påsken är inte något vanligt prydnadsföremål utan ett kyrkligt symbolspråk.
Fasteriset som tas fram på Askonsdagen sätts inte i vatten. Det är en symbol för lidande och död. Fasteriset bär botens blå eller violetta färg på sina fjädrar. Riset kastas ut på Långfredagen.

Läs mer om fastan på Svenska kyrkans gemensamma sidor 

Under fastan kan vi avstå något för andra människors skull

Besök bönewebben – be en bön eller tänd ett ljus