Råssnäskyrkan

En folklig, vardagsnära distriktkyrka, mitt i centrum på Väster.

Foto: Maria Lundgren

Råssnäskyrkan

Kyrkan är ritad av arkitekten Ragnar Molin och invigd 1976 av biskop Ragnar Askmark. I sitt invigningstal framhöll biskopen att ”Råssnäskyrkan ska vara den öppna kyrkan för vardagsmänniskan.” I den öppna andan har Råssnäskyrkan arbetat med en nära kontakt med samhälle, skola, föreningsliv. Från en tidigare undanskymd tillvaro i en källare har kyrkan nu sin placering ”mitt i byn” intill skola och butiker.

Kyrkan är öppen varje vardag från kl 07.00 fram till ca 17.00 och erbjuder besökaren en plats för stillhet och återhämtning mitt i vardagen. Undantag finns för dessa öppettider särskilt under sommaren.

Råssnäskyrkan är en mötesplats för ”hela Guds folk” och vi är glada att få dela gemenskapen med alla dem som kommer från skilda kulturer, andra länder, familjer, ensamstående, unga medelålders, äldre. Vi gläds över att så många söker sig till gudstjänsten!

Tanken med Råssnäskyrkan är att den ska vara folklig och vardagsnära, mitt i centrum på Väster, där många människor har vägarna förbi. Här är ofta liv och rörelse men här finns också möjlihet för en stilla stund i kyrkorummet. Kom gärna in, tänd ett ljus och sitt ner en stund i lugn och ro.

Råssnäskyrkan

"En kyrkobyggnads uppgift är att vara den materiella ramen kring församlingsliv och gudstjänst. Att vara guds hus, gör den till en helt annorlunda byggnads- och gestaltningsuppgift än andra hus. Råssnäskyrkan markerar detta redan i exteriören med kyrkans och klocktornets takspetsar, som bär upp sin hälft av ett kors, öppet mot himlen, famnande rymden över kyrkan. Betraktaren skall inte tveka om vad byggnaden representerar.

 

Kyrkans tegelvägg är murad i ett speciellt murförband som innehåller en korsform. I de fyra vädersträcken har dessa kors markerats så att i grupper om tre har bildats tolv kors, påminnande om den fornkristna kyrkans tolv apostoliska konsekrationskors.

 

Kyrkorummet har gjorts slutet mot omvärlden. Vi stiger in i stillheten från vimlet utanför. Rummets enkla form framhäver de tre mäktiga järnbalkar, som bär taket, tänkta som en treenighetssymbol. Under balkarnas tre axlar sker församlingssliv med sång och musik, predikan, altartjänst med nattvardsgemenskap och dop.

 

Kyrkförstret "Himmel och jord" vill i solens bild symbolisera Guds nåd och godhet mot människorna, som i familjens slutna enhet står på jorden men lyfter sitt spetsbågomgärdade rum mot himlen, där dess avbild speglas. Gudssymbolen solens ideala cirkelform finns ingen annanstans i bilden, men i människornas huvuden finns en ofullkomlig bild av den.

 

Vägglampetterna är formade som gestalter som öppnar sin form mot ljuset."

Orden ovan är skrivna av Råssnäskyrkans arkitekt Ragnar Molin som i sina ord uttrycker en stolthet över en kyrkobyggnad som i mångas ögon ter sig enkel, men i all sin enkelhet rymmer ett djup av relationen mellan människa och Gud.

 

Kyrkans invigdes 1976 av biskop Ragnar Askmark.

 

Kyrkans inredning går i rökt ek, medan stolarna är av bok.

 

Altaret är gjort som ett bastant bord eftersom den första nattvarden firades kring ett bord.

 

Altarfonden pryds av ett guldförgyllt väggkors med förgyllda plattor som reflekterar ljuset. Fonden är utförd av Torulf Engström frän Stockholm. 

 

Dopfunten i ek med dopskål av koppar är skänkt av kyrkoherden Sten Almerstam.

 

Mariabilden är från 1980 och kallas "Den blå madonnan", gjord av Eva Spångberg.

 

Piporgeln är byggd av A. Magnusson i Göteborg.