➢ Ljuskronor använde man i kyrkan av praktiska skäl då det inte fanns elektricitet.
➢ Ljusbäraren längst bak är från 1995 liksom dopljusstaken. Båda formgivna av silversmeden Anna-Stina Åberg. Dessa två vackra föremål har inköpts av pengar donerade av framlidne Nils Nilsson i Rökärr. Dopljusstaken tänds vid dop och från påskdagen fram till Kristi Himmelsfärdsdag alltid när det är gudstjänst.
➢ Den största ljuskronan i mittgången är skänkt av Johan Lohe och hans hustru Anna Blum den 24 juni 1696. Johan Lode föddes troligen på sin fars gods Meringsburg i Tyskland. Endast 15 år gammal flyttade han 1658 till Stockholm. Den 7 december 1673 ingick han äktenskap med Anna Blume. År 1686 köpte Johan Lohe Hälleforsnäs bruk.
➢ Nästa krona öster om den förut nämnda skänktes 1775 av änke friherrinnan Beata Gustava Sparre. Hon var hustru till korets byggherre, Friherre Gustaf Nils Clodt från Jügenburg.
➢ Utbyggnad av koret: Nils Gustaf Clodt von Jügenburg gifter sig 1738 med sin syssling Beata Gustava Sparre och kommer på så sätt över Yxtaholm där han avlider 1770 och Beata avlider 1782. Clodt höll Mellösabygden i sin järnhand och lät riva östra gaveln på kyrkan och bygga till koret och bestämde att där skulle han och makan Beata vila. Han lät också sätta upp anträn. Troligen strävande Clodt efter att få patronatsrätt dvs att själv få utnämna präst i församlingen. Detta förvägrades honom dock, bönderna i Mellösa satte sig emot detta. Mellösa och Flen var under flera århundraden gemensamt pastorat fram till 1940. Mellösa var huvudförsamling där kyrkoherden bodde. Flen av annexförsamling och där bodde komministern.
➢ Anträden är från 1760-talet. Dessa anträd har sedan 153 varit ute på en 50 år märklig resa. År 1953 beslöt Kyrkorådet , av okänd anledning, att anträden skulle tas ned och deponeras på hembygdsmuseét i Strängnäs. Därifrån kom de så småningom att flyttas till anna förvaringsplats. Under de sista decennierna har de skadats i stor omfattning och återupptäcktes av en slump i slutet av 1990- talet.. Med stöd av Riksantikvarieämbetet , enskild donation och en gåva från hembygdsförening (dessa donationer täckte drygt halva kostnaden) har anträden restaurerats och konserverats. Detta arbete har utförts av de diplomerade målerikonservatorerna Madelaine Villány och Gabor Pásztor. Huvudansvaret har legat på den sistnämnde. Konservatorerna är äkta makar. Anträden återinvigdes påskdagen 2000.
Församlingen har genom denna restaurering gjort en kulturhistorisk insats.
➢ Madonnabilden i trä är skänkt och tillverkad av Matts Mattsson 1999. De ser antik ut men är inte det. Att använda statyer är inte så vanligt idag i Lutherska kyrkor men fortfarande vanligt i Katolska kyrkan. Färgen som används i beskrivningen av Maria är blå.
➢ Predikstolen på norra sidan av långhuset skänktes år 1666 av familjen Ulfsparre af Broxvik. Liksom kyrkan i övrigt restaurerades den 1976 och de ursprungliga vackra färgerna togs fram. På predikstolstaket finns Kristus som världshärskare och sex änglafigurer som bär på redskap som Jesus pinades med: tången, ättikssvampen, korset, stegen, hammaren och spikarna. Enligt traditionen tillverkad inom församlingen. Den gamla predikstolen från 1400-talet finns nu i Tunabergs kyrka.
Predikstolen anses efter berättelser vara förfärdigat av en bonde i Hägerbo, lydande under Yxtaholm och har av kompetent person förklarats vara av högt värde. På kanten av dess tak “himmelen” sitter skurna i trä friherrliga Ulfsparreska och adliga Ulfsparreska vapen och därunder finns inskription:Öhyxtaholm Hans Ulfsparre, friherre av Bruksvik, fru Märta Ulfsparre och friherrinna till Bruksvik och Öhyxtaholm 1666.
Ny trappuppgång, väl bearbetad och ifyllningar i fälten på predikstolen verkställda år 1889 av möbelsnickare Olsson i Flen.
Predikstolen hade en praktisk uppgift. Det var svårt för prästen att få sin röst hörd när det var fullt i kyrkan. Och det var så på gamla tider folk var mer eller mindre tvingade att gå i kyrkan. När prästen kom lite högre upp hördes det bättre och taket ovanför predikstolen fungerade som högtalare. Ljudet studsade ner därifrån.
Predikstolen står oftast på norra sidan i kyrkan eftersom den norra sidan är Kristus sida och vi predikar om evangelium av Jesus Kristus.
➢ Dopfunten är från 1100-talet och huggen i sandsten. År 1703 fann man dopfunten sönderslagen under altaret. Den ursprungliga foten är ersatt med den nyhuggen. Ljuskronan ovanför dopfunten är skänkt från Storgården. Förr döpte man folk ute i en dopgrav men det var opraktiskt här i norden. Då började man döpa inne i kyrkan men det skedde vid ytterdörren. Man fick inte komam in i kyrkan och fira nattvard innan man var döpt. Sedan flyttade man dopfunten in på den främre delen av kyrkan. Om det finns en duva som hänger över dopfunten symboliserar det den Helige Ande.
➢ Altartavlan består av två tavlor, Kristus på korset med Maria och Johannes som sörjande vid korsets fot samt kopparormen som Mose lät sätta upp för att de bland folket, som under ökenvandringen blivit bitna av ormar skulle överleva. Mose löd därmed Guds befallning och genom att se upp på kopparormen skulle de klara sig. Sambandet med Jesus finns i Jesu ord “liksom Mose hängde upp ormen i öknen , så måste Människosonen upphöjas för att var och en som tror på honom ska ha ett evigt Liv.”
➢ Altarkrusifixet är ryskt till sitt ursprung och kan ha förts hit av någon av de blivande kyrkoherdar som medföljde Karl XII:s fälttåg i Ryssland. Enligt andra källor kan de ha skänkts av någon av de gamla familjerna som haft förbindelse med Ryssland. Det är ett processionskrusifix från 1600- eller 1700-talet.Hur det kommit till kyrkan går kanske aldrig att fastställa.
➢ Korfönstren är utförda år 1909. Vid Yxtaholm bodde i början av 1900-talet en grosshandlare Philipsson. En dotter avled i unga år. Till hennes minne skänkte Philipsson de fyra korfönstren, tillverkade i Deften i Holland. Omfattande renovering gjordes 2016-2017.
➢ Orglarna Den stora orgeln är ursprunligen från 1799 men renoverades av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad år 1981 till en kostnad av 482.000 kronor. Orgeln har 20 stämmor och 1300 pipor.
Kororgeln köptes år 1980, bekostad av syskonen Anderssons donationsfond. Den kostade 252.000 kronor och har sju stämmor.
➢ Kyrktornet byggdes 1874 av byggmästare Jonas Malmberg. Korset omförgylldes år 2001. Kyrktuppar som kom till Sverige under 1500-talet från kontinentaleuropa där de blivit vanliga under medeltiden, pryder under tidigt 2000-talet drygt 600 kyrkor runtom i Sverige. En kyrktupp symboliserar förkunnaren av Kristi lära, det vill säga dagens gryning i högre mening och manar församlingen till vakenhet i dess kristliga liv. Att den kring en järnstång vridbara torntuppen alltid vänder huvudet mot vinden utgör dessutom en sinnesbildlig maning till den kristtrogne att modigt vända sig mot lärans fiender. Uppkomsten av kyrktuppen är oklar, vare sig den hör ihop med kyrklig symbolik eller möjligen går tillbaka på äldre föreställningar då tuppen i så fall närmast haft en skyddande betydelse.