Fem kyrkklockor och ett klockspel
I domkyrkans två torn hänger totalt fem kyrkklockor och ett klockspel, varav den äldsta klockan är gjuten år 1513. Klockorna sköts elektroniskt sedan år 1939.
Klockorna ringer enligt följande:
- Klockspelet spelar en psalm varje dag klockan 9.02, 15.02 och kl. 21.02. Psalmerna varierar beroende på vilken liturgisk period vi befinner oss i.
- Kyrkklockorna ringer varje dag klockan 8, 12 och 21. Onsdag och torsdag ringer kyrkklockorna klockan 18.30 inför mässan. På lördagar ringer kyrkklockorna klockan 10 till lördagskonsert och till helgmål klockan 18. På söndagar ringer kyrkklockorna inför högmässan klockan 10.30, 10.45 och 11.00.
Utöver detta ringer kyrkklockorna vid övriga gudstjänster såsom dop, vigsel och begravning
I det norra tornet hänger tre kyrkklockor
- Storklockan är omgjuten år 1926 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Den äldre klockan sprack vid en själaringning den 12 augusti 1925. Klockans diameter är 170 cm och den väger 3200 kg. Fram till 1939 fick den ringas av fyra personer, idag görs det elektroniskt. På klockan finns en bild av Jungfru Maria med Jesusbarnet och en inskrift från Psaltaren 145. Klockans grundton är g.
- Mellanklockan är gjuten år 1926 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Den väger 1500 kg och dess grundton är diss. Tidigare fanns här en äldre, vacker klocka som i dag finns att se på Domkyrkomuseet och som i sin tur var en omgjutning av en ännu äldre klocka. Mellanklockan har en inskription från år 1774:
NÄR MAN I TIDENS BOK SKREV SJUTTONHUNDRAFYRA OCH SJUTTIO DERTILL, FRÅN VÅR FÖRSONING DYRA: JAG STÖPTES OM PÅ NYTT OCH ÖKTES TILL MIN VIKT, FÖR ATT MED HÖGRE RÖST, PÅMINNA DIG MIN PLIKT. UPPMÄRKSAM VID MITT LIUD, DU PLÄR LÄTTSINNIGT FRÅGA OM DÖDEN INBROTT GJORDT? OM VÅDELD BÖRJAT LÅGA? OM GUDSTIENST ÄR FÖR HAND? OM DOMPREDIKAN SKER? OM UPPROR ÄR I LAND? OM LIKFÄRD SIG FRAMTER? LYSS HELLRE TIL OCH LÄR, AF MINA GÄLLA THONER HUR DÖD OCH DOM ÄR NÄR, DIG INGENDERA SKONER.
- Lillklockan kallas också "Birgers klocka" eftersom den var en gåva från ärkebiskop Birger Gunnersen. Klockan, som är gjuten år 1513 i Köpenhamn, väger nästan 1000 kg och dess grundton är ciss. Här finns en inspelning på YouTube av klockan.
- I norra tornet hänger även ett klockspel, bestående av 26 klockor. Klockspelet göts i Nederländerna och invigdes den 30 november år 2013. Klockspelet spelar en psalm varje dag klockan 9.02, 15.02 och 21.02. Psalmerna varierar beroende på i vilken liturgisk period vi befinner oss. Det finns även möjlighet att integrera klockklangen i musiken vid konserter och gudstjänster.
I det södra tornet hänger två kyrkklockor
- Knutsklockan är gjuten år 1559 av Iacon Holst i Lund och ägs av S:t Knuts gille i Lund. Klockans diameter är 109 cm och den väger nästan 700 kg. Klockan ringer varje dag klockan 08.00 och 21.00 samt vid speciella händelser för Knutsgillet, så kallad Knutsringning. Tonen är ett F. Inskriptionen lyder; TAA. LOD. IACOB. HOLST. B. I. LYND. STÖBE. TENE. KLOCKE. LYNDE. BY. TIL BESTE.
- "Klinkan" är den minsta av alla klockor och hänger högst uppe i tornet. Det är den gamla brandklockan men används inte längre. Klockan är gjuten år 1739 i Malmö, väger 179 kg och har tonen ett ljust H.
Historien om den första klockan; Maria Laura
Redan i den första kyrkan - föregångare till Domkyrkan - från år 1103 fanns det kyrkklockor. Handskrivna dokument berättar om klocktornet och klockor. Den mest berömda klockan finner vi drygt 100 år senare – Maria Lauraklockan. Klockan var uppkallad efter kyrkans två skyddshelgon; Maria och Laurentius. Den göts år 1215 och det sägs att den hade en omkrets på 7 meter och vägde runt 9 ton. I 300 år fanns den i Lunds domkyrka och många kom för att beskåda denna klocka. Den sägs till och med ha haft en klang som var undergörande. När den danska kungen (Skåne tillhörde då Danmark) Valdemar Atterdag låg på sin dödsbädd år 1375 lär han ha ropat ”Hjälp mig, du stora klocka i Lund”. I mitten av 1500-talet sprack klockan och fick gjutas om flera gånger. Efter flera placeringar hänger klockan i dag i Hedvig Eleonoras kyrka i Stockholm.
Klockare i äldre tider
Ända fram till 1939 sköttes all klockringning manuellt och det var ett digert arbete. För den största klockan i Lunds domkyrka krävdes att 4 personer drog i repen. Då ringdes det olika länge vid begravningar. Vid vanligt folk ringdes det i klockorna några minuter men var det en professor kunde klockan ringa i en timme.
Att vara klockare förr innebar förutom att ringa i kyrkklockorna - minst varje timme - även att vara stadens brandvakt. Under medeltiden innebar även arbetsuppgifterna dessutom att vårda kyrkan och dess inventarier. Efter reformationen och särskilt på 1600-talet fick klockaren även ofta uppgiften att leda kyrkosången och så småningom övergick tjänsten till att dessutom vara organist, det vill säga spela på orgeln, leda sång och kör under gudstjänster samt att ringa i kyrkklockorna.
Läs mer om klockornas betydelse och nattväktare
Föreningen Gamla Lund har skrivit en artikel om Lunds domkyrkas klockor år 2014. Ett utdrag: ”...för att vara 27 kyrkor i Lund i början på 1500-talet - en kyrka och minst en klocka på 150 invånare. Naturligtvis var inte alla klockorna av samma dignitet som domkyrkans, men någon sorts klocka fanns säkert till hands för att kalla munkar, nunnor och församlingsbor till böner, själaringning, vesper och allsköns ritualer. Vilket liv det måste ha varit!”
Föreningen har också skrivit om mer om Nattväktaren och hur man kan se att hen än finns idag men med annan samhällsroll.
