Lunds domkyrkas torn med klarblå himmel bakom.
Foto: Linda Oskfred

1. Kyrktornen och portarna

Vi börjar detta stopp utanför de bastanta bronsportarna från år 1888. Tornen har sett olika ut under de 900 år som kyrkan funnits, men de senaste tornen är uppförda år 1880 och sträcker sig 55 meter mot himlen. I båda tornen finns klockor, den äldsta klockan är från år 1513. Följ med turen in i kyrkan.

Illustration av domkyrkan.
1. Kyrktornen och portarna. Foto: Lunds domkyrka

Kyrktornen “Lunna pågarna”

Domkyrkans torn är 55 meter höga och varje tornhuva väger 43 ton. I folkmun kallas de ”Lunnapågarna” och en självklar del av stadens siluett. Tornen är inte öppna för allmänheten.

Tornen stod klara år 1880 under ledning av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall. Han hade gjort en omfattande restaurering av hela kyrkan under 20 år och däribland rivit de medeltida kyrktornen. De nya tornen var inspirerade av katedralen i Speyern i Tyskland.  I Zettervalls originalritningar fanns även planer på att ha två mindre torn samt ett större torn längst fram i kyrkan, men dessa uteblev.

Rivning av det norra tornet till Lunds domkyrka. Under Helgo Zettervalls restaurering 1860-1880 revs de medeltida tornen och ersattes av nya i gammal stil.
Rivning av det norra tornet till Lunds domkyrka. Under Helgo Zettervalls restaurering 1860-1880 revs de medeltida tornen och ersattes av nya i gammal stil. Foto: okänd

Se filmen Två minuter om Hugo Zettervall (länk till Youtube)

Kyrktornens pyramidformade tak utgör ett kännetecken i Lunds stadssiluett. Tornen har också blivit en symbol för Lund och återkommer på många företags- och organisationsloggor.

Renovering av torntaken

Under år 2022 renoveras torntaken och dess beläggning av bly byts ut mot rostfri plåt belagd med tenn. Renoveringen är nödvändig eftersom infästningarna till tornen har slitits hårt av väder och vind och stålkonstruktionen och gjutjärnsplattorna är rostangripna och därmed är konstruktionen inte helt stabil. Dessutom blir det mer miljövänligt utan bly. Det nya ytmaterialet är lite blankare i början men kommer med tiden allt mer att efterlikna det tidigare blytaket.

Lunds domkyrka renoverar tornen år 2022
Domkyrkan renoverar kyrkotornens tak under år 2022. Foto: Gunnar Menander

Fem kyrkklockor och ett klockspel

I domkyrkans två torn hänger totalt fem kyrkklockor och ett klockspel, varav den äldsta klockan är gjuten år 1513.  Klockorna sköts elektroniskt sedan år 1939.

Klockorna ringer enligt följande:

  • Klockspelet spelar en psalm varje dag klockan 9.02, 15.02 och kl. 21.02. Psalmerna varierar beroende på vilken liturgisk period vi befinner oss i.
  • Kyrkklockorna ringer varje dag klockan 8, 12 och 21. Onsdag och torsdag ringer kyrkklockorna klockan 18.30 inför mässan. På lördagar ringer kyrkklockorna klockan 10 till lördagskonsert och till helgmål klockan 18. På söndagar ringer kyrkklockorna inför högmässan klockan 10.30, 10.45 och 11.00.

    Utöver detta ringer kyrkklockorna vid övriga gudstjänster såsom dop, vigsel och begravning

I det norra tornet hänger tre kyrkklockor

  • Storklockan är omgjuten år 1926 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Den äldre klockan sprack vid en själaringning den 12 augusti 1925. Klockans diameter är 170 cm och den väger 3200 kg. Fram till 1939 fick den ringas av fyra personer, idag görs det elektroniskt. På klockan finns en bild av Jungfru Maria med Jesusbarnet och en inskrift från Psaltaren 145. Klockans grundton är g.
  • Mellanklockan är gjuten år 1926 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Den väger 1500 kg och dess grundton är diss. Tidigare fanns här en äldre, vacker klocka som i dag finns att se på Domkyrkomuseet och som i sin tur var en omgjutning av en ännu äldre klocka. Mellanklockan har en inskription från år 1774:
    NÄR MAN I TIDENS BOK SKREV SJUTTONHUNDRAFYRA OCH SJUTTIO DERTILL, FRÅN VÅR FÖRSONING DYRA: JAG STÖPTES OM PÅ NYTT OCH ÖKTES TILL MIN VIKT, FÖR ATT MED HÖGRE RÖST, PÅMINNA DIG MIN PLIKT. UPPMÄRKSAM VID MITT LIUD, DU PLÄR LÄTTSINNIGT FRÅGA OM DÖDEN INBROTT GJORDT? OM VÅDELD BÖRJAT LÅGA? OM GUDSTIENST ÄR FÖR HAND? OM DOMPREDIKAN SKER? OM UPPROR ÄR I LAND? OM LIKFÄRD SIG FRAMTER? LYSS HELLRE TIL OCH LÄR, AF MINA GÄLLA THONER HUR DÖD OCH DOM ÄR NÄR, DIG INGENDERA SKONER.
  • Lillklockan kallas också "Birgers klocka" eftersom den var en gåva från ärkebiskop Birger Gunnersen. Klockan, som är gjuten år 1513 i Köpenhamn, väger nästan 1000 kg och dess grundton är ciss. Här finns en inspelning på YouTube av klockan.
  • I norra tornet hänger även ett klockspel, bestående av 26 klockor. Klockspelet göts år 2014 i Nederländerna och invigdes den 30 november år 2013. Klockspelet spelar en psalm varje dag klockan 9.02, 15.02 och 21.02. Psalmerna varierar beroende på i vilken liturgisk period vi befinner oss. Det finns även möjlighet att integrera klockklangen i musiken vid konserter och gudstjänster. 

 

I det södra tornet hänger två kyrkklockor

  • Knutsklockan är gjuten år 1559 av Iacon Holst i Lund och ägs av S:t Knuts gille i Lund. Klockans diameter är 109 cm och den väger nästan 700 kg. Klockan ringer varje dag klockan 08.00 och 21.00 samt vid speciella händelser för Knutsgillet, så kallad Knutsringning. Tonen är ett F. Inskriptionen lyder; TAA. LOD. IACOB. HOLST. B. I. LYND. STÖBE. TENE. KLOCKE. LYNDE. BY. TIL BESTE.
  • "Klinkan" är den minsta av alla klockor och hänger högst uppe i tornet. Det är den gamla brandklockan men används inte längre. Klockan är gjuten år 1739 i Malmö, väger 179 kg och har tonen ett ljust H.

Historien om den första klockan; Maria Laura

Redan i den första kyrkan - föregångare till Domkyrkan - från år 1103 fanns det kyrkklockor. Handskrivna dokument berättar om klocktornet och klockor. Den mest berömda klockan finner vi drygt 100 år senare – Maria Lauraklockan. Klockan var uppkallad efter kyrkans två skyddshelgon; Maria och Laurentius. Den göts år 1215 och det sägs att den hade en omkrets på 7 meter och vägde runt 9 ton. I 300 år fanns den i Lunds domkyrka och många kom för att beskåda denna klocka. Den sägs till och med ha haft en klang som var undergörande. När den danska kungen (Skåne tillhörde då Danmark) Valdemar Atterdag låg på sin dödsbädd år 1375 lär han ha ropat ”Hjälp mig, du stora klocka i Lund”. I mitten av 1500-talet sprack klockan och fick gjutas om flera gånger. Efter flera placeringar hänger klockan i dag i Hedvig Eleonoras kyrka i Stockholm.

Klockare i äldre tider

Ända fram till 1939 sköttes all klockringning manuellt och det var ett digert arbete. För den största klockan i Lunds domkyrka krävdes att 4 personer drog i repen. Då ringdes det olika länge vid begravningar. Vid vanligt folk ringdes det i klockorna några minuter men var det en professor kunde klockan ringa i en timme.

Att vara klockare förr innebar förutom att ringa i kyrkklockorna - minst varje timme - även att vara stadens brandvakt. Under medeltiden innebar även arbetsuppgifterna dessutom att vårda kyrkan och dess inventarier. Efter reformationen och särskilt på 1600-talet fick klockaren även ofta uppgiften att leda kyrkosången och så småningom övergick tjänsten till att dessutom vara organist, det vill säga spela på orgeln, leda sång och kör under gudstjänster samt att ringa i kyrkklockorna.

Läs mer om klockornas betydelse och nattväktare

Föreningen Gamla Lund har skrivit en artikel om Lunds domkyrkas klockor år 2014. Ett utdrag: ”...för att vara 27 kyrkor i Lund i början på 1500-talet - en kyrka och minst en klocka på 150 invånare. Naturligtvis var inte alla klockorna av samma dignitet som domkyrkans, men någon sorts klocka fanns säkert till hands för att kalla munkar, nunnor och församlingsbor till böner, själaringning, vesper och allsköns ritualer. Vilket liv det måste ha varit!”

Föreningen har också skrivit om mer om Nattväktaren och hur man kan se att hen än finns idag men med annan samhällsroll.

 

 

Vapenhuset är kyrkans entré

Vapenhuset är den sist tillkomna delen av Lunds domkyrka. Förr sa man att vapenhuset hette så för att man skulle lägga ner sina vapen där innan man gick in kyrkan. Historikerna vet inte om detta är sant, vapenhuset kanske kan förklaras mer som ett symboliskt rum där man lägger av sig de skydd och murar man har runt sig för att få till ett äkta och nära möte med Gud i kyrkan. Gud ska man möta i fred och ifred från andra(s) tankar och bedömningar. I ett kyrkorum ska man känna sig fredad. Där ska mötet med ens inre och mötet med Gud få ta plats. 

En mer praktisk förklaring varför man bygger vapenhus i kyrkan är att man behöver ett förrum till kyrkan för att stänga ute regn, rusk och vind. 

Bronsportarna är ett mästerverk och en bilderbok av bibeln

Domkyrkans yttre bronsportar vid västra ingången (huvudingången) är gjorda av skulptören och bildhuggaren Carl Johan Dyfverman (1844 –1892). Portarna är uppsatta 1889. Carl Johan hann göra över 360 verk under sin livstid varav dörrarna på Lunds domkyrka är ett av de största av hans verk i Sverige.

Ovan Dyfvenmans bronsportar finns en tympanon (halvrunt fält över en dörr) gjuten i betong med Kristus i centrum flankerad av S:t Laurentius, Domkyrkans skyddshelgon, och Knut den helige som var kung av Danmark år 1080-1086.

Motiven till bilderna på porten:

  • bronsportarna är i de fyra översta raderna hämtade från gamla testamentet
  • den näst nedersta raden hämtad från nya testamentet
  • raden längst ner visar symbolerna för de fyra elementen.

    På bilderna nedan ses varje bild i dörren för sig med en förklaring och var i bibeln motivet är inspirerat från.
Tisdagar Lunds domkyrka 2022
Varje dag firas det gudstjänst i Lunds domkyrka. Foto: Karin Rosvall