Regnbågsgruppen i Svenska kyrkan i Lund är ny i sin nuvarande form, men den vilar på ett engagemang som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under många år har medarbetare från olika församlingar deltagit i Pride och uppmärksammat hbtqia+-frågor, ofta på frivillig basis och i mån av tid.
– Det har funnits ett starkt engagemang länge, men det var också sårbart när det vilade på några få personer, säger Cecilia Cardona Castro, präst i Torns församling och samordnare för regnbågsgruppen.
När uppdrag krockade med dop, gudstjänster och andra ordinarie arbetsuppgifter blev behovet av en tydligare struktur alltmer uppenbart. I samband med att Niclas Blåder tillträdde som domprost lyftes frågan, och på hans uppdrag bildades regnbågsgruppen förra året. Gruppens uppdrag är att långsiktigt hålla samman arbetet med inkludering och hbtqia+-frågor i hela Svenska kyrkan i Lund.
I dag består regnbågsgruppen av representanter från flera delar av verksamheten: Lisa Karlsson, chef för ekonomi och IT, Julia Linde, chefssekreterare på kyrkogårdsavdelningen, Jonas Persson, präst i Lunds domkyrkoförsamling och Cecilia Cardona Castro.
– Det gör att vi är väl förankrade i hela organisationen och kan möta frågor från många håll, säger Cecilia.
Regnbågsnyckeln – struktur och gemensam grund
En viktig del i detta arbete är Regnbågsnyckeln, ett utbildnings- och certifieringsverktyg som syftar till att öka kunskap, medvetenhet och inkludering i organisationer. Svenska kyrkan i Lund har genomgått Regnbågsnyckeln och blivit certifierad, vilket innebär ett gemensamt åtagande kring bemötande, språkbruk och arbetsmiljö.
– Regnbågsnyckeln gav oss ett gemensamt språk och en grund att stå på. Men det är inget som blir ”klart” bara för att man har fått en certifiering, säger Cecilia.
Regnbågsgruppen har därför i uppdrag att hålla arbetet levande även efter certifieringen – att påminna om vad den innebär i praktiken och hur den hänger ihop med kyrkans uppdrag och människosyn. Ett mål framåt är att frågor om inkludering och hbtqia+ ska introduceras för alla nyanställda.
Mer görs än vi tror
När regnbågsgruppen samlade in exempel på hur församlingarna arbetar med dessa frågor blev en sak tydlig: det görs betydligt mer än många först tänker.
– Många började med att säga att de inte gjorde så mycket, men när man tittade närmare fanns det massor av medvetna val.
Det kan handla om språkbruk, om att undvika onödiga könsindelningar, om könsneutrala toaletter och om symboler som signalerar öppenhet. Regnbågsfärgade stolor, dopband i flera färger, prideflaggor på IDAHOT-dagen och regnbågsteman i gudstjänster är några exempel.
– Små, enkla saker kan betyda mer än vi tror. Hur vi uttrycker oss och hur våra rum ser ut säger mycket om vilka som känner sig välkomna.
Genom att sammanställa detta arbete kan församlingarna inspirera varandra och få konkreta idéer i vardagen.
Resurs, bollplank och samtalspartner
Regnbågsgruppen fungerar också som en resurs internt. När frågor uppstår, när arbetslag upplever osäkerhet eller när åsikterna går isär, finns gruppen som bollplank.
– Alla är inte alltid överens, och det är helt naturligt. Då kan det vara värdefullt att ha någon att resonera med och pröva tankar tillsammans.
Som samordnare ser Cecilia sin roll främst som att hålla samman gruppen och vara en väg in.
– Jag ser till att vi fortsätter träffas och att gruppen finns till hands när den behövs.
Fördomar som återkommer
I mötet med både ungdomar och vuxna märks att gamla fördomar om kristen tro har fått ny kraft, inte minst genom sociala medier. Konservativa, förenklade men även helt felaktiga tolkningar sprids snabbt och påverkar bilden av vad kristen tro är.
– Många unga möter i dag en bild av kristna som dömande och exkluderande. Det är något vi hela tiden behöver bemöta.
Här blir regnbågsgruppens arbete en del av ett större sammanhang, kopplat till Svenska kyrkan i Lunds ledord: närvarande, bedjande och försonande.
– Vi måste slå vakt om evangeliet. Störst av allt är kärleken.
Synlighet, symboler och samverkan
Symboler spelar stor roll för hur kyrkan uppfattas. En regnbågsflagga eller ett regnbågsfärgat kors kan vara avgörande för om någon vågar ta steget in i kyrkorummet. Samtidigt kan samma symboler väcka starka reaktioner.
– Det är ofta i mötet med rummet som människor avgör om de känner sig trygga.
Synligheten sträcker sig också utanför kyrkans väggar. Regnbågsgruppen samverkar med den ekumeniska organisationen Kristna Regnbågsrörelsen EKHO, särskilt i samband med Pride. Samarbetet innebär bland annat gemensamt deltagande, gudstjänster och medverkan i förbön och predikan.
– På Pride går vi tillsammans som kyrkorna i Lund, inte som enskilda samfund. Det är viktigt i en tid som präglas av polarisering.
Cecilia betonar betydelsen av att stå enade över samfundsgränserna.
– När världen delas upp i ”vi och dem” behöver kyrkorna visa att det finns en annan väg.
Att se det som redan är viktigt
Cecilia återkommer till vikten av att se och värdera det arbete som redan pågår.
– Regnbågsgruppen ska inte vara ett dåligt samvete. Den ska hjälpa oss att se det vi redan gör och våga vara lite stolta över det.
På lång sikt finns en önskan om att gruppen inte längre ska behövas.
– Det är kanske en utopi, men det är dit man vill i allt rättighetsarbete. Samtidigt, som världen ser ut i dag, behövs vi mer än någonsin.
Förhoppningen är att arbetet ska bidra till att fler känner sig trygga i mötet med kyrkan – både de som söker bekräftelse och de som bär på frågor eller kritik.
– Vi vill vara en kyrka där människor känner sig välkomna och älskade. Det kräver att vi fortsätter vara närvarande, lyssna och hålla samtalet levande.
/Linda Oskfred, kommunikatör