Pride i Lund 2026

För att kyrkan tror att varje människa är skapad till Guds avbild och har samma värde och värdighet. 

Att vara kyrka är att stå upp för människors rätt att leva sina liv i trygghet, kärlek och frihet. Därför är Pride inte något som ligger vid sidan av kyrkans uppdrag. För oss handlar det om människovärde, kärlek, hopp och kampen mot diskriminering. 

Svenska kyrkan har dessutom en historia där kyrkan själv har bidragit till att människor som är hbtqi+ har känt sig ifrågasatta, osynliggjorda eller fördömda. Det är en historia vi behöver erkänna och lära av. 

Därför vill vi inte bara säga att alla är välkomna. Vi vill också visa det – genom vår närvaro. 

Ja. 

Kyrkans uppdrag handlar om människors hela liv. Det handlar om hur vi möter varandra, hur vi behandlar varandra i våra likheter och olikheter, vem som får känna sig hemma och vem som riskerar att hamna utanför. 

Jesus återkommer gång på gång till människans värde och till vårt ansvar för vår nästa. 

Att stå upp mot förtryck och diskriminering är därför en självklar del av att vara kyrka. 

Svenska kyrkans eget kyrkomöte har också betonat vikten av att stärka hbtqia+-personers rättigheter och att arbetet behöver vara långsiktigt och ihärdigt. 

Nej. 

Vår närvaro på Pride är förankrad i vår tro och i vår människosyn. 

Vi tror att varje människa är skapad till Guds avbild. Vi tror på kärlekens väg. Vi tror att Gud möter människor med nåd och att kyrkan ska vara en plats där människor får komma som de är. 

Det är inte partipolitik. 

Det är kyrkans uppdrag att stå upp för människors lika värde och mot förtryck. 

Det stämmer att kristna kyrkor och kristna människor har olika uppfattningar i många frågor. 

Samtidigt har Svenska kyrkan fattat beslut i frågan om samkönade relationer och vigsel. Svenska kyrkans biskopar har så sent som i april 2026 tydligt bekräftat att kyrkan bejakar samkönad kärlek och att Svenska kyrkans ordning omfattar vigsel av par av samma och olika kön. 

Det betyder inte att alla frågor är färdigdiskuterade. Men det betyder att Svenska kyrkan har ett tydligt ansvar att leva efter den människosyn och den ordning som kyrkan själv har fattat beslut om. 

Vi har kommit långt. Och det är viktigt att glädjas åt det. 

Men att något har blivit bättre betyder inte att arbetet är färdigt. 

Hbtqi-personer kan fortfarande möta diskriminering, hat, hot och utsatthet. Under 2026 har också frågan om hat och hot mot hbtqi-personer varit mycket synlig i samband med Pride. 

Pride behövs därför både som en fest och som en påminnelse: 

Det som har vunnits kan inte tas för givet. Den frihet i världen som inskränks, den måste kämpas för. 

För att 2026 är ett år då det blir särskilt viktigt att kyrkan är tydlig med vad den står för. 

I en tid när hbtqi-frågor återigen används för att skapa konflikter och motsättningar behöver kyrkan bidra med något annat: ett budskap om människovärde, trygghet och kärlek. 

Svenska kyrkan har dessutom under 2026 återigen tydliggjort sitt ställningstagande för samkönade relationer. Biskopsmötet skrev i april att biskoparna ”inte vacklar” i sitt ställningstagande för samkönad kärlek och vigsel av samkönade par. 

Därför blir vår närvaro på Pride 2026 också ett sätt att säga: 

Vi går i Jesu efterföljelse. Att värna frihet, jämlikhet, rätten att varje människa ska få vara den hen är, är också att bära ut evangelium. Vi menar det vi säger. 

Jo, det kan det vara. 

Men kyrkans uppgift är inte att undvika allt som någon kan uppleva som provocerande. 

Ibland behöver kyrkan vara tydlig när människors värdighet står på spel. 

Samtidigt vill vi inte delta för att provocera någon. Vi deltar för att möta människor, lyssna, samtala och visa att kyrkan finns där. 

Att säga ”alla är välkomna” är viktigt. 

Men ibland behöver människor få se att det är sant. Vi måste leva budskapet. 

För en person som tidigare har blivit sårad av kyrkan kan en regnbågsflagga utanför en kyrka betyda mer än vi anar. 

Den kan säga: 

Här behöver jag inte gömma mig. 

Här får jag vara den jag är. 

Här finns någon som vill möta mig. 

Därför är synlighet en del av vårt pastorala ansvar. 

Ja, vår kyrkohistoria innehåller sådant som vi behöver erkänna. 

Svenska kyrkan skriver själv att kyrkan har en historia av att ha diskriminerat hbtqia+-personer och att vi behöver göra upp med den historien. 

Det är inte ett skäl att tiga om vår tro. 

Det är ett skäl att vara ödmjuk inför människor som har blivit sårade av kyrkan – och att visa med våra handlingar att kyrkan vill vara annorlunda. 

Pride får inte vara en vecka om året då vi sätter upp en flagga. 

Svenska kyrkan i Lund är regnbågscertifierad genom Regnbågsnyckeln. Arbetet omfattar bland annat utbildning, reflektion, mångfaldsvision och ett fortsatt arbete med inkludering i hela pastoratet. 

Pride är därför en del av ett större arbete. 

Vi vill att människor ska möta samma välkomnande kyrka resten av året. 

Nej. 

Pride handlar om hbtqi-personers rättigheter och synlighet, men också om vilket samhälle vi vill leva i. 

Det är en plats där allierade kan visa sitt stöd och där människor kan mötas över gränser. 

Kyrkans uppgift är att bygga gemenskap – inte att skapa fler murar mellan människor. 

Det betyder: 

Vi ser dig. 

Du är värdefull. 

Du behöver inte skämmas för den du är. 

Du är välkommen och en del av kyrkan. 

Vi vill stå tillsammans med dig när du utsätts för hat eller diskriminering. 

Och vi vill fortsätta arbeta för en kyrka där alla får höra hemma. 

Det är därför Svenska kyrkan i Lund går med i Pride. 

Inte för att kyrkan ska bli något annat än kyrka. 

Utan för att vara kyrka.