Svenska kyrkan i Lund är sedan 2025 en del av nätverket Framtiden bor hos oss (FBHO). Nätverket samlar församlingar som verkar i områden där Svenska kyrkan inte längre är självklar majoritetskyrka, församlingar präglade av mångkulturalitet, religiös pluralism och ofta låga medlemstal. Två av de församlingsherdar som är engagerade i nätverket är Ola Fornling, Helgeands församling, och Marcus Nylander, Lunds östra stadsförsamling.
FBHO är ett inomkyrkligt nätverk, men med blicken tydligt riktad utåt – mot samhället, lokalsamhället och de människor som bor och vistas i församlingen, oavsett trostillhörighet.
Ett nätverk för en ny kyrklig verklighet
– Framtiden bor hos oss är ett nätverk för församlingar som finns i en minoritetskontext, säger Marcus Nylander. Det handlar ofta om stadsdelar där det finns många kulturer, många religioner och där den traditionellt lutherska kyrkan är en aktör bland flera andra.
Nätverket startade för omkring 20 år sedan, när några församlingar insåg att deras erfarenheter inte längre rymdes inom bilden av Svenska kyrkan som majoritetskyrka. Behovet av att dela erfarenheter, teologiska perspektiv och praktiska arbetssätt växte fram i takt med samhällsförändringarna.
I dag omfattar nätverket omkring drygt 30 församlingar och pastorat runt om i Sverige, främst i större städer och förorter. Samarbeten finns även med kyrkor i Norge, där utvecklingen liknar den svenska: från tydlig majoritetskyrka till kyrka i ett mer pluralistiskt samhälle.
– Det är fortfarande relativt få församlingar som är med, sett till hur många som skulle kunna känna igen sig i den här situationen, säger Marcus. Men nätverkets namn signalerar också något viktigt: det här är inte ett undantag. Det är så här framtiden kommer att se ut på fler platser.
Att se möjligheter där andra ser problem
Många av de områden där FBHO-församlingar finns beskrivs ofta som ”problemområden” i medier och samhällsdebatt. Det är en bild som nätverket aktivt vill nyansera.
– Namnet Framtiden bor hos oss är medvetet valt, säger Ola Fornling. Det handlar om att ge ett positivt språk till de här sammanhangen. I de här stadsdelarna finns enormt mycket engagemang, kreativitet och vilja. Kyrkan kan vara med och stärka de goda krafter som redan finns.
För kyrkan innebär det att inte dra sig tillbaka till en intern verksamhet för de redan engagerade, utan att vara närvarande i lokalsamhället. Det kan handla om dialog, samverkan och att finnas med i de nätverk som redan finns – kommunala, ideella och informella.
– Kyrkan har också en viktig röst för demokrati och mänskliga rättigheter, säger Marcus. I en tid av ökande polarisering och populism behöver vi stå upp för människovärdet, yttrandefriheten och det gemensamma ansvaret.
Konkret närvaro i vardagen
I Lund tar detta sig många konkreta uttryck. I Lunds östra stadsförsamling deltar kyrkan i kommunala och lokala nätverk tillsammans med polis, skola, bibliotek och andra aktörer.
– Det handlar både om att lyssna och att bidra, säger Marcus. När det varit oroligt i området har vi kunnat fråga oss: vad kan kyrkan göra just nu? Ibland handlar det om trygg närvaro, ibland om att skapa mötesplatser eller samarbete kring barn och unga.
Ett återkommande exempel i många FBHO-församlingar är språkcaféer, ofta gemensamt drivna med bibliotek eller andra organisationer. De fungerar både som integrationsytor och som platser för dialog.
I Helgeands församling är Klostergårdsgruppen ett centralt sammanhang. Det är ett brett lokalt nätverk där kyrka, skola, bibliotek, fritidsgård, föreningar och företag samverkar.
– När jag började arbeta i Helgeands församling fanns det problem med vandalism, drogförsäljning och otrygghet, berättar Ola. Genom Klostergårdsgruppen kunde vi samla aktörer, öka närvaron i området och arbeta långsiktigt tillsammans.
När en skjutning i en port inträffade i området för drygt ett år sedan blev värdet av nätverket tydligt.
– Eftersom kontakterna redan var etablerade kunde vi snabbt agera, ordna informationsmöte tillsammans med skola, polis och bostadsbolag och bidra till lugn i en mycket orolig situation. Det är svårt att göra i efterhand – relationerna måste finnas på plats i förväg.
Kyrka för alla som vistas i församlingen
En viktig teologisk utgångspunkt i FBHO är det så kallade vistelsebegreppet. Enligt kyrkoordningen finns Svenska kyrkans församlingar till för alla som vistas i församlingen, både medlemmar och icke-medlemmar.
– Det perspektivet är avgörande i våra sammanhang, säger Marcus. Vi möter många människor som inte är medlemmar i Svenska kyrkan, och ibland inte kristna alls. Ändå är de en del av vårt uppdrag.
Det får konsekvenser för hur kyrkan tänker kring verksamhet, diakoni, miljöarbete och samhällsengagemang.
– Om vi är en geografisk församling, säger Ola, då har vi också ansvar för livsmiljön i området – för människor, natur och framtida generationer. Det påverkar hur vi engagerar oss i till exempel stadsplanering, grönområden och social hållbarhet.
Mission i marginalen – att återta ett ord
Frågan om mission är central i nätverket, och samtidigt komplex. FBHO vill återta missionsbegreppet utan att koppla det till tvång, kolonialism eller värvning.
– Mission handlar inte om att pressa på människor en tro, säger Marcus. Det handlar om att vara Kristi lärjungar i mötet med andra. Att leva evangeliet genom närvaro, handling och relation.
Nätverkets årliga medarbetarkonferens, som nästa gång hålls i Skäggetorp i Linköping, har i år temat Mission i marginalen. Där möts medarbetare från hela landet för föredrag, samtal och studiebesök.
– Det är både inspirerande och utmanande, säger Ola. Man inser att vi inte är ensamma i våra frågor, och man får syn på nya sätt att vara kyrka med begränsade resurser men stort engagemang.
Ett stöd, en riktning och en framtidsbild
För Lunds församlingar har medlemskapet i FBHO ännu inte lett till enskilda projekt men till något kanske viktigare: en gemensam riktning.
– Det påverkar hur vi planerar, hur vi tänker och hur vi möter människor, säger Marcus. Det ger ett språk för det vi redan står i.
– För mig har nätverket också gett hopp, säger Ola. I tider av sparkrav och sjunkande medlemstal är det lätt att bli modlös. Här möter man andra som står i samma situation och ser att det finns mycket gott att göra.
Framtiden bor hos oss är inte bara namnet på ett nätverk. Det är också en påminnelse om kyrkans uppdrag i dag: att våga ta sin samtid på allvar, att finnas mitt i samhället och att se framtiden – inte som ett hot, utan som en möjlighet.
/Linda Oskfred, kommunikatör