Studentprästerna har funnits i Lund sedan 1960-talet och är en del av Universitetskyrkan i Sverige, som i princip finns i alla städer där det finns ett universitet eller högskola.
– Studentprästerna i Lund är en ekumenisk verksamhet med fyra medarbetare från Svenska kyrkan och två från Västerkyrkan i Lund, säger Jan Kjellström, som är den av de nuvarande studentprästerna som har varit med längst.
Hösten 2010 tillträdde han tjänsten som kombinerar rollen som studentpräst med den som engelskspråkig präst i domkyrkoförsamlingen. Uppdraget var att stärka och utveckla den goda relation som studentprästerna redan hade till Lunds universitet. Hur det skulle gå till visste han inte riktigt.
– Jag tänkte att jag får börja med dem som arbetar med de internationella studenterna, men undrade vad de egentligen skulle ha mig till, säger Jan.
Han hade inte behövt oroa sig. Vid det första mötet berättade personalen att de ofta fick frågor från studenter om var de kunde gå i kyrkan, hur man hittar en moské eller var det finns en rabbin. Det var inte alltid så lätt för dem att leda rätt.
– Då insåg jag att det fanns ett tomrum att fylla och att studentprästerna har en viktig funktion.
Trygg punkt
När Jan några veckor senare mötte 300 internationella studenter slog tvivlet till igen. Men redan efter den första engelskspråkiga gudstjänsten kom en ung kvinna från Indien fram och berättade att hon och hela hennes släkt hade bett i veckor för att hon skulle hitta en kristen gemenskap i Sverige. Och nu hade hon det.
Sedan dess har han känt att studentprästerna definitivt har en plats i universitetsvärlden.
– Att få vara en trygg punkt och ett medmänskligt stöd i unga människors liv är en gåva.
– Man kan göra stor skillnad hos de här unga människorna, bara genom att finnas där och stå för någon form av trygghet, livserfarenhet eller bekräftande.
Studentprästerna finns till för studenter och anställda vid Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Verksamheten består bland annat av samtalsstöd, krisstöd, utbildningar, gudstjänster och mötesplatser.
– Vi tar emot och stöttar människor oavsett tro eller livsåskådning, och kan också hjälpa till med att slussa vidare till det samfund eller den kyrka personen önskar, säger Jan.
Samtal förändrar
Samtalsstödet, både enskilt och i grupp, utgör en central del av studentprästernas uppdrag. Studentprästerna i Lund har omkring 700 samtalstimmar per år, något som har varit konstant över tid. För Jans del utgör samtalen omkring en fjärdedel av arbetstiden och de kan handla om allt mellan himmel och jord.
Andra aktörer har olika begränsningar, det kan till exempel handla om att det ska vara
arbets- eller studierelaterat.
– Det stora området som är livet i övrigt faller på oss: när det inte funkar med flick-/pojkvännen, när en förälder dör eller när livet känns meningslöst. Samtalen spänner över allt från kriser och sorg till frågor om livets mening och världens tillstånd, säger Jan.
Han berättar att existentiella frågor har blivit allt vanligare, det är också något studentprästerna hör från kollegor över hela landet.
Samtalen kostar inget, det skrivs inga journaler och studentprästerna har absolut tystnadsplikt. Jan menar att det skapar trygghet för dem som söker hjälp, särskilt för dem som annars aldrig skulle våga ta kontakt.
Studentprästerna har inte heller några begränsningar när det gäller antal möten.
– Ibland räcker ett samtal för att ge nya perspektiv, ibland behövs samtal under en längre tid. Men grunden är alltid densamma: att finnas där, lyssna och möta varje människa med respekt.
– Det är ett privilegium att få möta människor som kanske aldrig tidigare satt ord på sina känslor. Hos unga finns en stor förändringsbenägenhet och ibland kan ett enda samtal ge en synlig lättnad, säger Jan.
Erbjuder utbildningar
Förutom samtal erbjuder studentprästerna utbildningar för både studentorganisationerna och universitetets medarbetare.
– Det ger oss möjlighet att visa vilka vi är, vår kompetens och vad vi kan bidra med, säger Jan.
En stor satsning är en kurs i krishantering.
– Vi frågade kår- och nationsaktiva, det vill säga studenter som arbetar med andra studenter, vad de upplever som svårt. Att möta människor som mår dåligt och inte veta hur man ska göra för att hjälpa dem, blev svaret.
Det som från början var en tvåtimmarskurs är idag är en obligatorisk heldagsutbildning för alla som har ledande roller inom studentlivet. Den drivs av studenterna själva och förutom studentprästerna är nu även studenthälsan, polisen, kommunen och universitetets säkerhetsavdelning med i utbildningarna.
En annan viktig del i arbetet är det ständigt pågående nätverkande gentemot Lunds universitet, som är en sekulär statlig myndighet där kyrkans närvaro inte är självklar. Men studentprästerna har historiskt haft goda relationer till universitetet även om det ibland förekommer skepticism och fördomar, beroende på vilka erfarenheter personerna har sedan tidigare.
– Vi måste alltid lyssna in vad människor bär med sig, vara ödmjuka och visa att vi är normala människor som har något unikt att bidra med, säger Jan.
Genom ett målmedvetet arbete har studentprästerna hittat ingångar och tomrum där de fyller en tydlig funktion.
– Vi har visat att vi kommer med någonting som ingen annan kan bidra med. Och sedan ett antal år tillbaka har vi ett avtal med Lunds universitet som bland annat garanterar att studenter och personal kan få samtalsstöd i existentiella frågor.
Gentemot nationer och kårer handlar det mycket om att tillbringa tid tillsammans med de aktiva, prata en stund och stötta när det behövs.
– Jag tar med mig fikabröd och hör mig för om vad som är på gång, säger Jan.
Öppna dörrar
Studentprästernas långsiktiga arbete har gjort att dörrarna idag står öppna på ett annat sätt än de gjorde för femton år sedan.
Att deras ambition att bygga upp förtroendet har lyckats visar sig bland annat genom att både medarbetare vid universitetet och studentorganisationerna snabbt tar kontakt för att få stöd i samband med kriser, olyckor och dödsfall.
Studentprästerna står också i många fall för kontinuitet och organisatoriskt minne eftersom både studentaktiva och personal byts ut, säger Jan.
– Vi kan hänvisa till hur vi gjorde i en liknande situation för tre år sedan och att det blev bra. Det är en trygghet, både för oss och för dem.
En annan värdemätare är Lundakarnevalen. Tidigare var det inte alls självklart att studentprästerna skulle vara med eller sågs som en resurs. Men tack vare att flera i den nya karnevalsledningen känner dem kommer de att vara delaktiga redan i planeringsstadiet inför karnevalen nästa år.
– Det är där vi vill vara. Vi vill ses som en resurs som ställer upp och bidrar där vi kan.
På det sättet skapar vi också en positiv bild av kyrkan, att kyrkan är bra och ställer upp när människor behöver det.
Text Åsa Bengtsson
Artikeln är publicerad i Lunds domkyrkas tidning Finn nr. 3 2025.