Dialogkonferensen Ságastallamat 2 genomförd i Luleå

Nyhet Publicerad

Den 21–22 oktober ägde Ságastallamat 2 rum i Luleå. Omkring 150 deltagare var inbjuda till den andra kyrkliga dialogkonferensen i sitt slag, en konferens med stor betydelse i försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket.

Konferensen leddes av moderator Mariann Lörstrand Blind, som hälsade välkommen och påminde om att Luleå är traditionell samisk mark. Åsa Nyström, biskop i Luleå stift, var en av dem som sedan inledde den första dagen.

– Mycket av förverkligandet behöver ske i våra församlingar, runtom i hela Sverige. Det är där de samiska språken ska klinga, det är där vi ska lyssna hur det är att vara ung och same, åldrande och same, säger Åsa Nyström.

Mycket av förverkligandet behöver ske i våra församlingar, runtom i hela Sverige. Det är där de samiska språken ska klinga.

Åsa Nyström, biskop

Den andra av fyra konferenser i sitt slag

Detta var den andra av totalt fyra planerade Ságastallamatkonferenser fram till 2031. Den första dagen ägnades åt samiskt kyrkoliv och som introduktion presenterades bakgrunden till försoningsprocessen och en lägesrapport om arbetet med de åtta åtaganden som Svenska kyrkan tagit på sig som utgångspunkt för arbetet de kommande tio åren. Tidigare i höst blev också handlingsplanen som hör ihop med dem klar.

Därefter följde fem programpunkter om samisk andlighet, nomadskolor och arbetsstugor, gudstjänst- och inspirationsmaterial, exempel från församlingar och utvecklingen av samiskt kyrkoliv. Konferensen går att se i efterhand via länk längst ner på sidan. 

Samisk delaktighet i den fortsatta processen

Den andra dagen ägnades åt samisk delaktighet i den fortsatta försoningsprocessen. Erik-Oscar Oscarsson, ordförande i samiska rådet i Svenska kyrkan, var en av de medverkande i ett samtal om kategoriklyvningen.

– Det här är känslosamt för det är det liv man är uppväxt med, det är nära hjärtat, säger han.

De följande programpunkterna handlade om det samiska konfirmandlägret, betydelsen av samisk delaktighet i Svenska kyrkan och steg mot upprättelse och försoning. Dessutom genomfördes en så kallad ”open space” där deltagarna cirkulerade mellan fyra stationer: förvaltning av skog och mark, diakonalt arbete bland samer, att utveckla lokalt samiskt kyrkoliv och barn- och ungdomsperspektiv.

Internationella gäster och vittnen

Ett par av de mer långväga gästerna som fanns med under konferensen kom från den anglikanska kyrkan i Kanada. Donna Bomberry, Indigenous Ministries Coordinator, och Riscylla Shaw, biskop. De var inbjudna både som gäster och vittnen.

Donna Bomberry och Riscylla Shaw från den anglikanska kyrkan i Kanada, här med andra internationella vittnen vid söndagens högtidsgudstjänst. Foto: Magnus Aronson/Ikon

– Jag är här och lyssnar med mina öron men också med mitt hjärta. Historierna jag hör, om lidandet och sorgen, smärtan, ilskan, medlidande, brobyggande och hopp – dem tar jag med mig och delar i solidaritet, säger Riscylla Shaw.

Hon berättar att folket hemmavid delar samernas upplevelser och den process som nu sker. Att vara vittne innebär att någon annan på jorden nu känner till historierna som berättats den här helgen. Det bygger solidaritet och vänskap.

– För mig handlar det också om att lyssna på berättelserna om deras [samernas] resa och relatera till den resa vi är på i Kanada. Att inse att det är den inhemska resan – och kyrkans resa – på båda platserna, säger Donna Bomberry.

Hon imponerades av människorna som samlats på konferensen, villiga att lyssna på och lära sig av varandra. Bishop Shaw beskriver att hon upplevt en ”helig spänning” i rummet, i mötet mellan så olika människor med liknande intressen.

– Det var väldigt mäktigt att här ha de olika samiska folken, de olika deltagarna från Svenska kyrkan, de andra vittnena – med det gemensamma målet att röra processen framåt. Det kändes väldigt positivt.

Under helgen deltog också gäster och vittnen från Norge, Finland, USA och Nya Zeeland.

Nu krävs aktivt deltagande från alla parter

Konferensen avslutades med ett samtal mellan ärkebiskop Antje Jackelén, Stefan Mikaelsson, Sametingets vice styrelseordförande, Per-Olof Nutti, ledamot i Sametinget och Julia Rensberg, tidigare ledamot i samiska rådet i Svenska kyrkan och Saminuorra, på temat ”Vägar framåt – hur kan Svenska kyrkan göra skillnad för samer i dag?”.

– Försoning är en process och det krävs aktivt deltagande från alla parter. Det är något vi måste arbeta i och med nu, gemensamt. Arbetet måste fortgå hela tiden, vi måste ta jobbiga samtal, säger Julia Rensberg, som valdes in i Kyrkornas världsråds centralkommitté i början av september.

– Nu har vi ett instrument, handlingsplanen, och det är den man ska bruka och använda sig av. Ett fortsatt samarbete, mekanismerna ligger på plats, jag stöttar det så gott jag kan på min nivå, säger Stefan Mikaelsson.

Konferenshelgen avslutades med högtidsgudstjänsten i Luleå domkyrka, där ärkebiskop Antje Jackelén framförde Svenska kyrkans ursäkt för historiska oförrätter, en andra gång.

Ursäkten till det samiska folket framförd i Sápmi

Söndag den 23 oktober framfördes Svenska kyrkans officiella ursäkt till det samiska folket vid en högtidsgudstjänst i Luleå domkyrka. Ursäkten handlar om historiska oförrätter och framfördes av ärkebiskop Antje Jackelén.

En samisk flagga sitter inkilad i ett staket.

Ságastallamat 2 i Luleå

Här finns de filmade programpunkterna från Ságastallamat i Luleå, den 21–22 oktober 2022.

Två flaggstänger med den samiska flaggan och Svenska kyrkans flagga mot en blå himmel.

Mål och handlingsplan för den fortsatta försoningsprocessen

Efter att ha bett det samiska folket om ursäkt har Svenska kyrkan satt upp åtta övergripande mål – åtaganden – för det fortsatta försoningsarbetet.

En man i samedräkt sitter mittemot ärkebiskop Antje Jackelén i Uppsala domkyrka.

Försoningsprocessen

Svenska kyrkan har varit delaktig i det koloniala förtryck och övergrepp som skett gentemot det samiska folket. Nu pågår ett försoningsarbete som innebär en offentlig ursäkt och en handlingsplan för försoning.