Foto: Emanuel Eriksson

Skog

Av de tre rörelsegrenarna jord, skog och fond som utgör prästlönetillgångarna, är skog den största och därmed den mest inkomstbringande.

Skogsmarksarealen utgörs av ca 29 100 ha produktiv skogsmark. Stiftet har avsatt ca 3 500 ha, motsvarande ca 12 procent av skogsmarken för miljövårdsändamål. Skogsförvaltningen är miljöcertifierad.

Skogen förvaltas och sköts i stiftets regi med anställd personal under ledning av enhetschefen för egendomsförvaltningen. Köp och försäljning samt upplåtelser i skogsmark, jakt, vindkraft mm handläggs av skogsförvaltningen. Det finns två stiftsskogvaktare som ansvarar för den operativa verksamheten i varsitt distrikt. Inom skogsförvaltningen arbetar också tre anställda planerare med viss skogsvård samt åtgärdsplanering och uppföljning. En del avverkningsbar skog säljs på rot, genom avverkningsuppdrag och leveransrotköp och annan avverkning sker med inhyrda maskinentreprenörer.

Skogsförvaltningen omsätter ca 80 miljoner kronor vilket genererar en vinst om ca 40 miljoner kronor årligen.

Som ett led i kyrkans klimatstrategi och efter den delvis starkt polariserade debatten om skogsbruk, startade Linköpings och Växjö stifts egendomsförvaltningar, sensommaren 2021 ett arbete med att utarbeta ett 20-punktsprogram för skogsbruket i stiften. Syftet är att hitta skötselmetoder och åtgärder som gynnsamt påverkar klimatutvecklingen, miljömässiga-, sociala- och andliga värden.

Skogsstyrelsen fick 2019, av stiftets egendomsförvaltning, i uppdrag att inventera stiftets samtliga nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden. Det innebär en fullständig beskrivning med tillhörande åtgärdsförslag och prioriteringsordning. En uppföljning efter drygt två år visar på en ökning av den skyddsvärda skogen på 2-3 procentenheter vilket motsvarar 500-750 ha ytterligare skogsmark som undantas ekonomiskt inriktat skogsbruk. Projektet startade sommaren 2019 och pågår till 2023.

Årligen slutavverkas ca 250-325 ha på stiftet. 150 000 kubikmeter skog avverkas totalt vilket är 80 procent av den totala tillväxten. Den övervägande delen avverkas genom traditionellt trakthyggesbruk och en mindre del genom andra hyggesfria metoder. Andelen hyggesfritt skogsbruk kommer succesivt öka framöver i takt med att kunskap och metoder utvecklas. 

Efter slutavverkning i trakthyggesbruket, markbereds hygget för att plantorna skall få en bra start. Planteringen och frön från eventuella kvarställda fröträd utgör den nya generationen skog som efter några år måste röjas från förväxande sly och buskar. Efter ytterligare några år när skogen blivit 5 meter röjer man fram ett så kallat produktionsbestånd. Efter den röjningen skall man utan svårigheter kunna gå genom beståndet. När skogen sedan blivit 12–15 meter hög är det dags att gallra för första gången.

Skillnaden mellan gallring och röjning är att röjning oftast utförs manuellt med röjsåg och virket (slyet) tas inte om hand, vid gallring är det med hjälp av en avverkningsmaskin (skördare) som träden fälls, kapas och senare körs ut till bilväg av en skogstraktor (skotare). Det är först vid gallring som skogen börjar ge inkomster igen efter den förra slutavverkningen 20–30 år tidigare.

Granskogar gallras ofta två gånger medan tallskogar gallras tre innan slutavverkning. Granskogen i södra Sverige slutavverkas vid 55–80 års ålder beronde på olika marktyper. Tallskogen som trivs på lite magrare marker, avverkas efter 75–120 år.

Eksjö - Ingatorp 4:1
En insats för skogens miljövärden gjord med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska landsbygdsfonden)

Utförda stödåtgärder: Avverkning av gran och plockhuggning i täta lövgrupper för att gynna ädellöv, bärande/blommande träd och buskar.

Frihuggning av grova askar, stenmurar och odlingsrösen, lämnat död/döende ved, enstaka grova äldre hasselbuketter samt mindre alområde med sockelbildning.

Miljömål: Öppet odlingslandskap/hagmark med höga natur- och kulturvärden med inslag av död/döende ved, rik variation av trädslag och buskar med ett artrikt markskikt. Skogsbryn med hassel, nypon, apel, rönn, oxel mm. Området betas fortlöpande.

Mjölby - Väderstad 6:1
En insats för skogens miljövärden gjord med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska landsbygdsfonden)


Utförda stödåtgärder: Frihuggning av gamla grova träd, främst ek, för att friställa efterföljare av ek och även yngre asp som skall bli grova. Yngre partier med ek plockhuggs för att gynna träd med störst krona. Brynen plockhuggs så att de blir varierade med inslag av blommande träd/buskar där det finns. Inga gamla/grova träd frihuggs på bekostnad av andra grova träd. Partier med asp snitslas av för att vara orörda. Även partier med krattek (bergbundet) lämnas orört. Undvik generell underröjning. Genom området går en välanvänd stig/väg som till delar är en gammal kulturväg, vilken nu huggs fram.

Miljömål: Ett varierat område med öppna och slutna partier där det finns gamla grova ekar och efterföljare till dessa. Det finns även triviallöv med gamla grova träd och efterföljare. Vissa partier med triviallöv är slutna och självgallrade, rika på död ved i alla dimensioner och nedbrytningsstadier.

PÅ DALHEMS PRÄSTGÅRD 1:1, VÄSTERVIK HAR VI GJORT EN INSATS FÖR SKOGENS MILJÖVÄRDEN MED STÖD FRÅN LANDSBYGDSPROGRAMMET (EUROPEISKA LANDSBYGDSFONDEN)

EU

Utförda stödåtgärder: Vi har bibehållit och ökat den biologiska mångfalden genom att bevara och gynna naturvärden inom hela biotopen. Vi har friställt de mycket gamla grova spärrgreniga träden (främst ek och asp) genom att ta bort träd inom kvarvarande träds kronprojektion. Merparten av granarna har tagits bort. Evighetstallar har sparats på lämpliga platser. Generellt inom biotopen har ädellöv gynnats före triviallöv. Vi har bibehållit olikåldrighet, skiktning och trädslagsblandningen. Vi har sparat merparten av hasselbuskarna där de inte stör ädellövet för att bibehålla den lundartade karaktären. Vi har sparat all död ved (liggande och stående döda träd), träd med bo- och insektshål samt bärande träd och buskar förutom de som konkurrerat med de gamla, grova spärrgreniga lövträden. Förekomst av den rödlistade arten lunglav noterades vid nyckelbiotopsinventeringen 1998. Vid upptäckt av lunglav sparas regelmässigt dessa träd, naturvårdsåtgärden gynnar även framtida förekomst av lunglav i området och förekomst för andra sällsynta och rödlistade arter. Körskador har undvikits inom hela biotopen och särskild hänsyn tas till Tjustleden som går genom biotopen i nord-sydlig riktning.

Miljömål: Ädellövskog med lundartad hagmarkskaraktär. Utmärkande för biotopen är de friställda grova, mycket gamla träden av främst ek och asp. En flerskiktad biotop med rik trädslagsblandning där vandrare på den välbesökta Tjustleden får en fin vandringtur.

På Salsnäs 1:1, Hultsfred har vi gjort en insats för skogens miljövärden med stöd från Landsbygdsprogrammet (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling).

Utförda stödåtgärder: På området så har vi utfört frihuggning av ädellöv, hamling och återhamling av lind och ask, och avverkat konkurrerande granar. Vi har även gynnat blommande buskar och träd med bär samt återupptagit betesdrift.

Miljömål: Återskapad hagmark och ädellövshagmark.