Skogsmarksarealen utgörs av ca 28 700 ha produktiv skogsmark. Stiftet har avsatt ca 2 000 ha, motsvarande ca 7 % av skogsmarken för miljövårdsändamål. Skogsförvaltningen är miljöcertifierad.

Skogen förvaltas och sköts i stiftets regi med anställd personal under ledning av skogsförvaltaren. Köp och försäljning samt upplåtelser i skogsmark, jakt, vindkraft mm handläggs av skogsförvaltningen. Det finns två stiftsskogvaktare som ansvarar för den operativa verksamheten i varsitt distrikt där skogsvården till viss del utförs av stiftets anställda skogsarbetare. En del avverkningsbar skog säljs på rot och annan avverkning sker med inhyrda maskinentreprenörer.

Skogsförvaltningen omsätter ca 70 miljoner kronor vilket generarar en vinst om ca 40 miljoner kronor årligen.

Årligen slutavverkas ca 300 ha på stiftet. 150 000 kubikmeter skog avverkas totalt vilket är något under den totala tillväxten.

Efter slutavverkning markbereds hygget för att plantorna skall få en bra start. Planteringen och frön från eventuella kvarställda fröträd utgör den nya generationen skog som efter några år måste röjas från förväxande sly och buskar. Efter ytterligare några år när skogen blivit 5 meter röjer man fram ett så kallat produktionsbestånd. Efter den röjningen skall man utan svårigheter kunna gå genom beståndet. När skogen sedan blivit 12–15 meter hög är det dags att gallra för första gången. Skillnaden mellan gallring och röjning är att röjning oftast utförs manuellt med röjsåg och virket (slyet) tas inte om hand, vid gallring är det med hjälp av en avverkningsmaskin (skördare) som träden fälls, kapas och senare körs ut till bilväg av en skogstraktor (skotare). Det är först vid gallring som skogen börjar ge inkomster igen efter den förra slutavverkningen 20–30 år tidigare. Granskogar gallras ofta två gånger medan tallskogar gallras tre innan slutavverkning. Granskogen i södra Sverige slutavverkas vid 55–80 års ålder beronde på olika marktyper. Tallskogen som trivs på lite magrare marker, avverkas efter 75–120 år.

Gemensam sida för Svenska kyrkans skogförvaltningar

PÅ INGATORP 4:1, EKSJÖ HAR VI GJORT EN INSATS FÖR SKOGENS MILJÖVÄRDEN MED STÖD FRÅN LANDSBYGDSPROGRAMMET (EUROPEISKA LANDSBYGDSFONDEN)

Utförda stödåtgärder: Avverkning av gran och plockhuggning i täta lövgrupper för att gynna ädellöv, bärande/blommande träd och buskar.

Frihuggning av grova askar, stenmurar och odlingsrösen, lämnat död/döende ved, enstaka grova äldre hasselbuketter samt mindre alområde med sockelbildning.

Miljömål: Öppet odlingslandskap/hagmark med höga natur- och kulturvärden med inslag av död/döende ved, rik variation av trädslag och buskar med ett artrikt markskikt. Skogsbryn med hassel, nypon, apel, rönn, oxel mm. Området betas fortlöpande.

PÅ VÄDERSTAD 6:1, MJÖLBY HAR VI GJORT EN INSATS FÖR SKOGENS MILJÖVÄRDEN MED STÖD FRÅN LANDSBYGDSPROGRAMMET (EUROPEISKA LANDSBYGDSFONDEN)
Utförda stödåtgärder: Frihuggning av gamla grova träd, främst ek, för att friställa efterföljare av ek och även yngre asp som skall bli grova. Yngre partier med ek plockhuggs för att gynna träd med störst krona. Brynen plockhuggs så att de blir varierade med inslag av blommande träd/buskar där det finns. Inga gamla/grova träd frihuggs på bekostnad av andra grova träd. Partier med asp snitslas av för att vara orörda. Även partier med krattek (bergbundet) lämnas orört. Undvik generell underröjning. Genom området går en välanvänd stig/väg som till delar är en gammal kulturväg, vilken nu huggs fram.

Miljömål: Ett varierat område med öppna och slutna partier där det finns gamla grova ekar och efterföljare till dessa. Det finns även triviallöv med gamla grova träd och efterföljare. Vissa partier med triviallöv är slutna och självgallrade, rika på död ved i alla dimensioner och nedbrytningsstadier.

PÅ DALHEMS PRÄSTGÅRD 1:1, VÄSTERVIK HAR VI GJORT EN INSATS FÖR SKOGENS MILJÖVÄRDEN MED STÖD FRÅN LANDSBYGDSPROGRAMMET (EUROPEISKA LANDSBYGDSFONDEN)

Utförda stödåtgärder: Vi har bibehållit och ökat den biologiska mångfalden genom att bevara och gynna naturvärden inom hela biotopen. Vi har friställt de mycket gamla grova spärrgreniga träden (främst ek och asp) genom att ta bort träd inom kvarvarande träds kronprojektion. Merparten av granarna har tagits bort. Evighetstallar har sparats på lämpliga platser. Generellt inom biotopen har ädellöv gynnats före triviallöv. Vi har bibehållit olikåldrighet, skiktning och trädslagsblandningen. Vi har sparat merparten av hasselbuskarna där de inte stör ädellövet för att bibehålla den lundartade karaktären. Vi har sparat all död ved (liggande och stående döda träd), träd med bo- och insektshål samt bärande träd och buskar förutom de som konkurrerat med de gamla, grova spärrgreniga lövträden. Förekomst av den rödlistade arten lunglav noterades vid nyckelbiotopsinventeringen 1998. Vid upptäckt av lunglav sparas regelmässigt dessa träd, naturvårdsåtgärden gynnar även framtida förekomst av lunglav i området och förekomst för andra sällsynta och rödlistade arter. Körskador har undvikits inom hela biotopen och särskild hänsyn tas till Tjustleden som går genom biotopen i nord-sydlig riktning.

Miljömål: Ädellövskog med lundartad hagmarkskaraktär. Utmärkande för biotopen är de friställda grova, mycket gamla träden av främst ek och asp. En flerskiktad biotop med rik trädslagsblandning där vandrare på den välbesökta Tjustleden får en fin vandringtur.