Skogsmarksarealen utgörs av ca 28 700 ha produktiv skogsmark. Stiftet har avsatt ca 2 000 ha, motsvarande ca 7 procent av skogsmarken för miljövårdsändamål. Skogsförvaltningen är miljöcertifierad.
Skogen förvaltas och sköts i stiftets regi med anställd personal under ledning av skogsförvaltaren. Köp och försäljning samt upplåtelser i skogsmark, jakt, vindkraft mm handläggs av skogsförvaltningen. Stiftsskogvaktarna ansvarar för den operativa verksamheten i distrikten där skogsvården i huvudsak utförs av stiftets anställda skogsarbetare och avverkningen med inhyrda maskinentreprenörer.
Skogsförvaltningen omsätter ca 70 miljoner kronor vilket generarar en vinst om ca 40 miljoner kronor årligen.
Årligen slutavverkas ca 300 ha på stiftet. 150 000 kubikmeter skog avverkas totalt vilket är något under den totala tillväxten.
Efter slutavverkning markbereds hygget för att plantorna skall få en bra start. Planteringen och frön från eventuella kvarställda fröträd utgör den nya generationen skog som efter några år måste röjas från förväxande sly och buskar. Efter ytterligare några år när skogen blivit 5 meter röjer man fram ett så kallat produktionsbestånd. Efter den röjningen skall man utan svårigheter kunna gå genom beståndet. När skogen sedan blivit 12–15 meter hög är det dags att gallra för första gången. Skillnaden mellan gallring och röjning är att röjning oftast utförs manuellt med röjsåg och virket (slyet) tas inte om hand, vid gallring är det med hjälp av en avverkningsmaskin (skördare) som träden fälls, kapas och senare körs ut till bilväg av en skogstraktor (skotare). Det är först vid gallring som skogen börjar ge inkomster igen efter den förra slutavverkningen 20–30 år tidigare. Granskogar gallras ofta två gånger medan tallskogar gallras tre innan slutavverkning. Granskogen i södra Sverige slutavverkas vid 55–80 års ålder beronde på olika marktyper. Tallskogen som trivs på lite magrare marker, avverkas efter 75–120 år.