Prata med oss

Kontakt

Lagunda församling Besöks- och postadress: Ängsvägen 8, 74960 Örsundsbro Telefon: +46(171)460070 E-post till Lagunda församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Fastlagssöndagen

Fastlagssöndagen har temat kärlekens väg. En av bibeltexterna är den kända texten om tro, hopp och kärlek: "och störst av dem är kärleken".

Fastlagssöndagen är den av söndagarna som i kyrkans liv inleder fastan. Då är temat "kärlekens väg". På Fastlagssöndagen började Jesus och lärjungarna vandringen mot Jerusalem. Under fastan öppnar vi våra medvetanden för andra människors lidande.

På Fastlagssöndagen startar också Svenska kyrkans stora Fasteinsamling.

Fastlagen

Fastlagssöndagen och fettisdagen två dagar senare kallas med ett gemensamt namn för fastlagen. Det är festdagar och runt om i världen firas karnevaler dessa dagar. Karneval kommer av "carne, vale", som betyder farväl till kött. Det är fest innan fastan inleds! I Sverige är det särskilt fettisdagen med semlor (eller fettisdagsbullar) som är festdagen innan fastan börjar.

Bild: Alex & Martin /IKON

Fastlagsris

Fastlagsriset med fjädrar kan man ta in nu. Det är tradition som liksom så många andra traditioner har ett omtvistat ursprung. Några menar att det är europeiska traditioner som kom till Sverige, och andra att det är påskriset som kommit att användas både vid påsk och vid fastans inledning. Ursprungligen användes riset mer konkret för att piska varandra och påminna om Jesu lidande på långfredagen. Att ta in riset redan vid fastans inledning och låta det stå under hela fastetiden som en synlig påminnelse om fastans innebörd och bakgrund blev med tiden vanligare. Dekorationer med fjädrar eller annat färgglatt pynt - men inga påskägg - hör samman med fastlagens fest- och karnevalsstämning.

Sedan tar fastan vid.

Fasta i 40 dagar

Fastetiden varar i fyrtio dagar, från askonsdagen fram till påskafton. När Sverige var katolskt, fram till 1500-talet, var fastan obligatorisk och seden är fortfarande stark inom katolska kyrkan. Inom Svenska kyrkan är fastan idag en tid med möjlighet till eftertanke och förberedelse inför påsken.

Under fastetiden följer vi vägen Jesus går, genom lidandet och döden, mot uppståndelse och nytt liv. I gudstjänsten märks det att det är en stillsammare tid. Våra högmässor är mer avskalade, vi sjunger inte den stora tacksägelsen, Gloria och Laudamus eller halleluja. Ofta ersätts den vanliga förbönen av en s.k. litania, som är en tonsatt bön om nåd och förbarmande.

Under fastan är textilierna i kyrkorummet blå eller lila. Det står för förberedelse, bot och fasta.