• Dödsboet har det övergripande ansvaret för en begravning. De anhöriga kan ta kontakt med en begravningsbyrå som hjälper till med att lösa praktiska frågor som till exempel köp av kista, urna och transporter.
• Anhöriga bestämmer själva om och i vilken utsträckning man vill anlita en begravningsbyrå. Byrån ska i sin tur meddela prisuppgifter och kostnadsförslag. Det är viktigt komma ihåg att begravningsbyråns representanter handlar på uppdrag av dödsboet. De agerar inte på egen hand. Ofta är det bäst att vänta någon dag efter dödsfallet med att boka tid på begravningsbyrån. Då blir det lättare att orka ta emot information och fatta beslut. Men det går inte att vänta alltför länge.  Kroppen ska gravsättas (kistbegravning) eller kremeras inom en månad, enligt begravningslagen.
• Kontakt med prästen. Så snart prästen vet om att det ska bli en begravning tar han eller hon kontakt med de närmast anhöriga. Tillsammans kommer man överens om var man ska träffas. Mötet kan ske i hemmet eller på prästens arbetsrum. Om det är långt geografiskt avstånd kan det hända att kontakten endast sker per telefon. Anhöriga är naturligtvis välkomna att själva ta den första kontakten med prästen.  Ibland finns det omständigheter som försvårar situationen för anhöriga. Då kan det vara bra att få en tidig kontakt med prästen.
• Musik och psalmer. Tillsammans med prästen väljer de anhöriga de psalmer som ska ingå i begravningsgudstjänsten. Övrig musik och sång kan också diskuteras med prästen och med kyrkomusikern.
• Personal från församlingen vid en kyrklig begravning. Flera medarbetare är delaktiga vid en kyrklig begravnings genomförande. Det är präst, kyrkomusiker, kyrkogårdspersonal och vaktmästare.
• Personal från församlingen vid en borgerlig begravning. Vaktmästare och kyrkogårdspersonal.

• Den avlidnes önskemål. Enligt begravningslagen ska man ta hänsyn till den avlidnes egna önskemål, skrivna eller oskrivna, kring begravningen. Om det uppstår oenighet mellan anhöriga om hur man ska gå till väga har man laglig rätt att vända sig till församlingen för att få hjälp att komma överens. Ibland kan det hända att det är andemeningen i önskemålen som är viktigast. Det förekommer att äldre människor underskattar sin egen betydelse av rädsla för att vara till besvär för sina anhöriga. Uppstår en situation där den avlidnes önskemål försvårar situationen för anhöriga, eller det är uppenbart att den avlidnes avsikt främst är att underlätta för anhöriga, får besluten ta hänsyn till både den avlidnes och de anhörigas behov.

• Transport. Dödsboet betalar transporten av kistan från sjukhus till den lokal där kyrkans personal tar hand om kistan inför begravningsgudstjänsten eller bisättningslokalen. Transporten av kistan från kyrka/kapell till begravningsplats och krematorium betalas av begravningsavgiften och är gratis för dödsboet.

• Kista och urna. Det köper man vanligtvis hos en begravningsbyrå. Annons, blommor, och minnesstund är också exempel på sådant som kan ingå i dödsboets ansvar.

• Vad är ett bårtäcke? Ett bårtäcke är  ett vackert stycke vävt eller broderat tyg som läggs över kistan under begravningsgudstjänsten. Det kan vara ett alternativ till blommor eller både och.

• Minnesstund. I anslutning till begravningsgudstjänst eller minnesgudstjänst kan anhöriga och vänner samlas till en minnesstund. Den kan hållas hemma i bostaden, i ett församlingshem eller i en annan lokal. Det är ett tillfälle att minnas tillsammans och att samla sina intryck. Det kan ges möjlighet att läsa dikter och spela musik som kanske inte fick plats under akten i kyrkan. Många gånger deltar prästen och kan framföra ett tack å de anhörigas vägnar till dem som har deltagit samt läsa minnesadresser och blomsterhyllningar.

• Lokal för minnesstund. Vid Kungsängens kyrka finns Klockargården och Kungsängens kapell och i Brunna har vi Brunnagården, som ligger närmast Västra Ryds kyrka. Minnesstunden kan bli kostsam om det är många gäster. Man bör känna sig fri att fundera igenom vilka möjligheter som finns för att minska kostnaderna. Det viktigaste med en minnesstund är att få möjlighet att samtala och minnas tillsammans med familj och vänner. Om anhöriga upplever att det är omöjligt att genomföra en minnesstund, avstår man från det.

• Begravningar som sker i annan ordning än Svenska kyrkans hålls i Kungsängens kapell

Är man inte medlem i Svenska kyrkan betalar man ändå en begravningsavgift. Alla svenska medborgare betalar begravningsavgift. Detta ingår: upplåtelse av ceremonilokal utan kyrkliga symboler, gravsättning och upplåtelse av gravplats i 25 år.

Om den avlidna, som ej var medlem, hade önskemål om en kyrklig begravningsgudstjänst kan det vara möjligt. Det avgör kyrkoherden i församlingn. Den avlidne räknas i sådant fall som icke medlem. Dödsboet får då betala en avgift till församlingen för präst, kyrkomusiker, vaktmästare och kyrka.

Ida Dahlgren
Telefon 073-370 39 18
Epost ida.dahlgren@gmail.com

Den som leder begravningsceremonin kallas begravningsförättare eller officiant. Begravningsceremonin styrs inte av något regelverk, ceremonin är helt fri till sin form. Den styrs av de anhöriga eller den avlidnes önskan. Nedan är ett exempel på hur en sådan här ceremoni kan vara.

• Ceremonin inleds med musik.
• Officianten välkomnar med några hälsningsord.
• En anhörig/god vän läser en dikt eller spelar musik.
• Officianten håller tal.
• Eventuellt säger någon av begravningsgästerna några ord.
• Ett musikstycke spelas eller framförs.
• En tyst minut inleds av officianten. De närvarande står upp.
• Avskedstagande, med ord och/eller blommor.
• Officianten säger några avslutande ord.
• Utgångsmusik.