Sankt Halvardsleden

Pilgrimsvandring längs Sankt Halvardsleden

Under medeltiden var pilgrimsvandringar omåttligt populärt i Europa. Efter reformationen försvann de nästan helt i många länder. Men nu växer pilgrimsrörelsen i landet. Gamla vandringsleder återupptäcks och nya anläggs. En sådan ny led är Sankt Halvardsleden i Kungälv-Ytterby församling.

text och foto: linus åsemyr

Med Bohus fästning i ryggen ger sig vandrarna iväg på en tolv kilometer lång vandring. Först går Carina Frykman, som leder vandringen på den planerade leden genom Kungälv till Ytterby, förbi platser där människor samlats från bronsåldern och framåt. Åt andra hållet, förbi fästningen och över älven ansluter leden till ett nätverk av pilgrimsleder som sträcker sig mot bland annat Skara, Nidaros (Trondheim) och Santiago de Compostela i Spanien. Många av de sträckorna har pilgrimer vandrat sedan medeltiden.

Just den här majdagen görs en provvandring för de som planerar leden och andra intresserade. Leden är ett samarbete mellan Kungälv-Ytterby församling, Bohus fästning och Göteborgs stift. Sankt Halvardsledens sträckning är minst sagt varierad. Vissa sträckor går genom lummig natur och odlade fält medan andra går genom stadsbebyggelse med gråa hyreshus.

Det första längre uppehållet den här vandringen är i Kastalakyrkan. En 1980-talskyrka som fått sitt namn efter en av kyrkorna i det gamla Kungahälla. Här är kopplingen mellan dåtid och nutid tydlig. Dopfunten har delar från 1200-talet och i entrén finns en kopia av ett medeltida relikskrin som en gång fanns i den ursprungliga Kastalakyrkan i det gamla Kungahälla vid Kastellegården, dit leden också går. När vi nu kommer till Kastellegården finns bara åkrar där Norges kanske viktigaste stad en gång låg. Det enda som syns nu är Klosterkullen där man kan se grunderna från ett Augustinerkloster, det första kända klostret i Bohuslän.
Det mesta av leden går på större stigar och vägar och är lätt att vandra. På flera ställen finns bra ställen att rasta, både om man går själv och om man går med en grupp.

Framåt eftermiddagen kommer gruppen till ruinerna efter Ytterby gamla kyrka, Sankt Halvards kyrka. På en av hörnstenarna syns två ansikten. Det är Halvard och kvinnan han försökte skydda när han blev dödad. Halvard blev helgonförklarad och var länge ett av de främsta helgonen i södra Norge och västra Sverige. Han syns bland annat på Oslos stadsvapen. Stenkyrkan byggdes på 1100-talet, men var troligen inte första kyrkan på platsen, så när prästen Evelina Johansson leder en andakt i ruinen är det på en plats där det har firats gudstjänster i närmare tusen år.

Från bronsåldersgravfältet ovanför den plats där arkeologer hittat lämningar av en vikingatida kungsgård ser man ut över älven, kyrkoruinen, åkrarna och skogen gruppen passerade tidigare under dagen och bakom träden skymtar vandringens mål, Ytterby kyrka. I den stora 1800-talskyrkan avslutas vandringen med en andakt innan gruppen skingras. Alla med nya upplevelser av trakten och nya möten med varandra och Gud.

När Sankt Halvardsleden är klar kommer den att markeras med S:t Olofsmärket. Märket visar både vart man ska gå och att pilgrimsleden är en del av Olofslederna som sträcker sig genom Sverige och Norge mot Trondheim. När märken och informationsskyltar är på plats kan man vandra leden själv. Men tills dess är det bäst att följa med på en organiserad vandring.

Texten är en förkortad version av en artikel publicerad i Kyrkobladet nr 1/2017.