Gravrättsinnehavare – vad innebär det?
Att vara gravrättsinnehavare innebär att man har rätt att nyttja en viss gravplats inom en offentlig begravningsplats. En gravplats kan ha en eller flera gravrättsinnehavare. Finns det flera gravrättsinnehavare så skall de fatta alla beslut gemensamt och inte var för sig. Som gravrättsinnehavare har man vissa rättigheter och skyldigheter som man bör vara medveten om:
Rättigheter:
- Gravrättsinnehavaren bestämmer vem som får gravsättas inom gravplatsen. Ensamma gravrättsinnehavare har vid sin död rätt att gravsättas inom den gravplats där man innehaft gravrätten, finns flera gravrättsinnehavare skall dessa tillfrågas. Vid eventuella tvister är det normala att tidigare gravrättsinnehavare har fått gravsättas även om inte samtliga gravrättsinnehavare samtycker.
- Gravrättsinnehavaren har rätt att förse gravplatsen med gravanordning (vanligast är gravsten) och bestämma om övrig smyckning. Dock kan kyrkogårdsförvaltningen besluta om begränsningar i hur gravanordningen får se ut för att tillgodose en god gravkultur.
- Gravrättsinnehavaren har rätt att förnya, överlåta, återlämna och förordna gravrätten.
- Gravrättsinnehavaren har rätt att föra bort gravanordningen efter upplåtelsetidens slut.
Skyldigheter:
- Gravrättsinnehavaren är skyldig att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. Detta kan man göra själv eller köpa tjänsten av exempelvis kyrkogårdsförvaltningen.
- Gravrättsinnehavaren är skyldig att meddela till vem eller vilka gravrätten övergått.
När en gravrättsinnehavare avlidit eller vid upplåtande av en ny grav är det viktigt att en ny gravrättsinnehavare utses så snart som möjligt. Detta för att så snabbt och enkelt som möjligt kunna ordna med en del praktiska frågor, inte minst gravanordningens uppsättande. I normalfallet kan inga inkomna ansökningar om uppsättning av gravanordning behandlas innan ny gravrättsinnehavare är utsedd. Det är dödsboet efter den avlidne som utser ny gravrättsinnehavare och det är viktigt att samtliga dödsbodelägare är delaktiga i beslutet.
Gravrättsinnehavare – hur gör man?
Anmälan av gravrättsinnehavare
Då en gravrättsinnehavare avlidit eller vid upplåtande av en ny grav skall ny gravrättsinnehavare anmälas. Detta gör man genom att fylla i blanketten ”Anmälan av gravrättsinnehavare” och skicka in den till Kyrkogårdsförvaltningen. Flera personer kan anmälas som gravrättsinnehavare och dessa beslutar då om gravrätten gemensamt. Gravrättsinnehavare utses av dödsboet efter den avlidne och det är viktigt att samtliga dödsbodelägare undertecknar anmälningsblanketten. Upplåtelsetiden för en ny gravrätt är 25 år och sker nya gravsättningar under den tiden förlängs upplåtelsetiden så att den alltid är 25 år från senaste gravsättning.
Förnyelse av gravrätt
Då upplåtelsetiden av en gravrätt närmar sig sitt slut kommer gravrättsinnehavaren att få ett erbjudande om att förnya gravrätten. Vill man förnya gravrätten så återsänder man blanketten och betalar in den administrativa avgiften. Då förlängs gravrätten i ytterligare 15 år varpå den kan förlängas ytterligare om gravrättsinnehavaren så önskar.
Överlåtelse av gravrätt
Om gravrättsinnehavaren vill överlåta gravrätten till annan person anmäler man detta skriftligen på blankett som erhålls från kyrkogårdsförvaltningen. Person- och kontaktuppgifter till den nya gravrättsinnehavaren måste finnas med i anmälan. Gravrätt kan bara överlåtas till släkting eller mycket nära vän till någon av de gravsatta.
Återlämnande av gravrätt
Om gravrättsinnehavaren vill återlämna sin gravrätt i förtid anmäler man detta skriftligen på blankett som erhålls från kyrkogårdsförvaltningen. Finns ingen som vill eller kan överta gravrätten står begravningsverksamheten som gravrättsinnehavare fram till dess att 25 år förflutit från senaste gravsättningen.
Uppförande av gravanordning
Om gravrättsinnehavaren vill uppföra en ny eller ändra en befintlig gravanordning (gravsten är vanligast) så skall en anmälan om detta göras till kyrkogårdsförvaltningen. Lämpligt är att använda blanketten ”Gravanordningsansökan” som man kan få från kyrkogårdsförvaltningen. Kyrkogårdsförvaltningen kommer sedan att ta ett beslut om godkännande av gravanordningen och meddelar sitt beslut skriftligen till gravrättsinnehavaren. Skulle avslag ges finns möjlighet till överklagan, första instans för detta är Länsstyrelsen. Det är viktigt att gravanordningen uppfyller de krav på säker montering som finns angivna i standard CGK 2005. Detta kan stenfirman eller begravningsbyrån hjälpa till med så att det blir riktigt. Det kan också vara bra att ha i åtanke vilken gravanordning man tänkt uppföra redan när man bestämmer gravplats eftersom man då kan välja en lämplig plats så att gravanordningen passar in i omgivningen.
Skötsel av graven
Gravrättsinnehavaren är skyldig att hålla gravplatsen i ett ordnat och värdigt skick. Det får man naturligtvis sköta själv.
Många väljer att låta kyrkogårdsförvaltningen sköta skötseln av graven, är du intresserad av det så kan du beställa gravskötsel på www.svenskagravar.se
I de fall man väljer att sköta gravskötseln själv kan det vara bra att samråda med kyrkogårdsförvaltningen innan några större planteringar uppförs. Detta för att undvika framtida bekymmer med olämpliga växter som kan komma att inkräkta på intilliggande gravplatser både ovan och under jord. Skulle gravrättsinnehavaren underlåta att sköta graven kan gravrätten komma att återtas.