Aska
Askan efter en avliden är det som blir kvar efter en kremation. Det mesta av askan består av skelettets ben. En mindre del av askan kommer från kistan. Innan askan läggs i urnan eller gravsätts i minneslund, finfördelas askan i en så kallad askberedare på krematoriet.

Begravning
Begravning är det samlade begreppet för alla de handlingar och åtgärder inför och i samband med gravsättningen av den avlidna.

Begravningen kan delas in i fem huvudmoment:
1.Omhändertagande av den avlidne
2.Visning/personligt avsked
3.Begravningsceremoni
4.Minnesstund
5.Gravsättning (inkl. ev kremering)

Begravningsavgift
Den statliga begravningsavgiften måste alla skattskyldiga betala. Nedanstående tjänster (se nedan) bekostas av begravningsavgiften som för år 2019 är 0,253% av den beskattningsbara inkomsten. Det innebär att folkbokförda i Sverige utan övrig kostnad erhåller
-Gravplats i 25 år
-Gravsättning med gravöppning, återfyllning och iordningsställande av öppnad grav
-Transporter från det att kyrkogårdsförvaltningen har övertagit ansvaret för stoftet till dess gravsättning har skett
-Kremering
-Lokal för förvaring och visning av stoftet
-Ceremonilokal utan religiösa symboler

Bisättning
Att flytta den avlidna från ett bårhus till ett gravkapell eller kyrka i avvaktan på begravningen. I samband med bisättningen görs den avlidne i orning, kläs och läggs i sin kista, så kallad svepning. Kistan med den avlidna sätts i en lokal för förvaring av kistor, ofta kallad bisättningslokal.

Gravsättning
Placering av avlidens stoft eller aska inom en bestämd gravplats och placering eller utströende av aska i minneslund eller på någon annan plats än begravningsplats.

Gravrätt
Rätten att gravsätta en avliden i en gravplats och att besluta om gravplatsens vård.

Gravrättsinnehavare
Gravrättsinnehavare är de som är antecknade i gravbok eller gravregister hos huvudmannen; exempelvis Svenska kyrkan. Det är endast gravrättsinnehavare som kan utöva gravrätten. 

Det går att bli gravrättsinnehavare på många olika sätt, t.ex. i samband med en ny upplåtelse av en gravplats, gravrättsinnehavaren avlider eller gravrätten överlåts till någon.

Gravrättsinnehavarens rättigheter och skyldigheter
Gravrättsinnehavaren till gravplats med gravrätt har både rättigheter och skyldigheter. Gravrättsinnehavaren har rätt att bestämma vem som ska gravsättas inom gravplatsen, förse gravplatsen med gravanordning och överlåta gravrätten.

Men gravrättsinnehavaren är också skyldig att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. I detta ingår skötsel av gravplatsen och att se till att gravanordningen inte hotar säkerheten på gravplatsen eller närmaste omgivning. Det är alltså gravrättsinnehavaren som måste vidta och bekosta åtgärder för att säkerställa att gravanordningen inte utgör en säkerhetsrisk. För gravplatser med begränsad gravrätt ansvarar upplåtaren för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. För detta kan upplåtaren ta ut en avgift.   

Jordfästning
Tidigare benämning på Svenska kyrkans begravningsakt, numera kallad ”begravningsgudstjänst”. Ordet kommer ursprungligen från tanken att binda den döde vid jorden (så att denne inte ”går igen”), det vill säga att gravsätta den döde i jordgrav. Många använder felaktigt ordet då de menar ”begravningsceremoni”.

Stoft
Kroppen efter en avliden person.