I begravningsgudstjänsten tar församlingen och de sörjande avsked och överlämnar den som har avlidit åt Guds barmhärtighet. Kyrkan tror och bekänner att Jesus Kristus genom sin död har burit människans död och genom sin uppståndelse segrat över döden och öppnat vägen till det eviga livet. Vid begravningen kommer såväl sorgen och dödens allvar som hoppet och uppståndelsens ljus till uttryck. Den blir samtidigt en påminnelse för de närvarande att själva besinna sig inför livets frågor och dödens allvar.
.JPG?DoProcessing=&w=550)
När någon har dött bör man så långt det är möjligt följa hans eller hennes önskan om begravningens utformning. De anhöriga har också vissa möjligheter att påverka begravningsgudstjänsten inom ramarna för vad kyrkohandboken tillåter. När någon som tillhörde Svenska kyrkan har avlidit och inte har en anhörig som ordnar med begravningen bör om möjligt församlingens kyrkoherde verka för att begravningen sker enligt Svenska kyrkans ordning, om inte särskilda skäl talar mot detta.
