När någon dör

När någon dör

Vem tar hand om kroppen när någon dör? Vilka räknas som närmast anhöriga och vad ska de göra? Här kan du läsa om vad som ska göras när någon dör, och av vem.

På efterlevandeguiden.se hittar du information om de praktiska frågor som ska tas om hand under månaderna efter dödsfallet. Sajten är ett samarbete mellan Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

De närmast anhöriga får dödsbudet

Om ingen anhörig var närvarande när personen dog, kontaktas de anhöriga så fort som möjligt av till exempel sjukhuset.

Kroppen förs till bårhuset

När någon dör ska kroppen föras till bårhuset i väntan på begravning eller kremering. Oftast är det sjukhuset eller servicehuset som sköter om det. Om dödsfallet beror på en olycka, ett brott eller liknande så gör polisen det.

Ta reda på dödsboets tillgångar och skulder

Dödsboet består inte av några personer, utan är de tillgångar och skulder som finns kvar efter en avliden person. Tillgångarna kan till exempel vara pengar, bostad och saker. Tillgångarna i dödsboet ska först och främst användas för begravningen. Om pengarna inte räcker till det, kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den som har dött var skriven. Dödsboet upphör när den dödas eventuella tillgångar har delats upp mellan arvingarna.

Läs om att sköta ett dödsbo på efterlevandeguiden.se. 

Kostnader för en begravning.

Skatteverket utfärdar intyg

Innan en person kan begravas eller kremeras måste Skatteverket utfärda ett intyg om att den avlidne får gravsättas eller kremeras.

Läs på Skatteverkets webbplats om vad du behöver göra när en anhörig dör. 

Ta reda på den dödas önskemål

Många har lämnat efter sig nedskrivna eller muntliga önskemål om hur de vill begravas, och hur de vill att en begravnings- eller minnesstund ska utformas. Ta hänsyn till önskemålen.

Välj kistbegravning eller kremering

Nu behöver de anhöriga till den döda personen planera för begravningen. Om det inte finns någon anhörig som vill ta hand om begravningen är kommunen skyldig att göra det. Man kan välja att begrava kroppen i en kista eller att kremera. Det måste ske inom en månad efter dödsfallet, med vissa undantag.

Olika alternativ för hur den döda kan begravas.

Kom överens med andra anhöriga

Ibland kan det vara svårt att komma överens med andra anhöriga om praktiska frågor. Om det uppstår en tvist mellan er som handlar om kistbegravning alternativt kremering eller om vilken plats den döda ska begravas på, kan ni be församlingen om att få hjälp med medling. 

Under tiden som det pågår en tvist, får den avlidne inte gravsättas.

Anlita en begravningsbyrå
Om du vill kan du dessutom anlita en begravningsbyrå. Du bestämmer själv om begravningsbyrån ska hjälpa till med några få saker eller om den ska hålla i helheten.

Berätta om dödsfallet

Tänk igenom vilka du behöver informera om dödsfallet, till exempel släktingar, vänner, kollegor och grannar. Du kan ta hjälp av andra. Kanske ringa eller använda andra kontaktvägar, som sociala medier.

På efterlevandeguiden.se kan du läsa om hur du informerar om ett dödsfall.