Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Floby pastorat Besöks- och postadress: Storgatan 58, 52151 Floby Telefon: +46(515)723880 E-post till Svenska kyrkan Floby pastorat

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Våra kyrkor

I Floby pastorat finns 17 kyrkor fördelade på tre församlingar. Nedan kan du läsa en kort presentation om var och en av dem Under perioden 1 april - 6 november hålls Gökhems, Jälas, Kinneveds, Vårkumlas och Åsarps kyrkor öppna dagligen 9-19, övriga kyrkor öppnas på förfrågan, ring 0515-72 38 80

Brismene kyrka, Kinneveds församling

Brismene kyrka byggdes 1863 och målades interiört 1971. Kyrkan rymmer cirka 200 personer och värms upp med direktverkande el. När det gäller handikappanpassning finns det ramper som läggs ut vid behov och en hörslinga utöver vanlig ljudanläggning.
Det som kan nämnas som lite speciellt för just denna kyrka är att den 1989 fick en ny klocka. Av någon outredd anledning sprack den gamla under julen 1988 och finns nu att beskåda i vapenhuset. En något vackrare specialitet är det gamla nattvardssilvret där kalken är från mitten av 1500-talet.
Förutom klockan som alltså byttes i slutet av 80-talet så renoverade man och bytte tornet 1991. 

Börstig kyrka, Åsarps församling

Bild: Floby pastorat

Börstig kyrka byggdes under åren 1821-23 på den gamla kyrkans plats uppe på kullen. Börstig kyrka är större än man tror och rymmer faktiskt cirka 250 personer och även denna värms upp med direktverkande el. Här finns en rullstolsramp och hörslinga utöver vanlig ljudanläggning.
När det gäller Börstig kyrka har det skett ganska mycket bara under 2000-talet. I början av 2000-talet byttes taket på kyrkan och det står nu på tur att målas. Under 2006 påbörjades utökningen av parkeringsplatsen framför kyrkan och nu senast, 2009, renoverades klockstapeln. Ett stort arbete med flera steg för att nå den vackra klockstapel som nu tronar på kullen. Klockstapelns stödben var illa angripna av röta, några fick bytas helt medan andra kunde sågas av och lappas i med friskt virke. Därefter byttes panelen och taket och penslarna med rödfärg och tjära gick varma. Efter flera samtal med Länsstyrelsen fick man till sist tillstånd att även sätta upp hängrännor och stuprör för att skona stapeln i framtiden. Detta godkänns normalt inte då det inte funnits på den ursprungliga klockstapeln. 

 

Fivlereds kyrka, Åsarp församling 

Bild: Skara stift

I våra trakter är inte vatten det vi först tänker på men i Fivlered har vi faktiskt en kyrka med sjöutsikt. Faktum är att dess skyddade läge på en holme omfluten av Ätran och Lönnern gjorde den till en tillflykt under medeltidens orostider. Idag bidrar sjöns skönhet till att göra Fivlered till en populär vigselkyrka.
1741 byggdes kyrkans östra del men koret och då uppfördes även vapenhuset i trä. På väggarna kan man se spår av målningar som påträffades 1954 men som tyvärr inte kunde restaureras.
Den vackra altaruppsatsen på det gamla stenaltaret är skänkt av lagman Johan Timell 1792.
När du har åkt den långa slingrande vägen till Fivlereds kyrka, njutit av utsikten från kyrkbacken och kliver in i kyrkorummet så ta en extra titt på nummertavlan i gustaviansk stil för den är väldigt speciell! 

 

Floby kyrka, Floby församling

Bild: Jenny Carlson

Pastoratets största kyrka byggdes 1844-45, även denna på den gamla kyrkans plats och under ledning av patron Fredrik Sundler. Från början rymde kyrkan ungefär 600 personer men det var innan renoveringar och tillkomst av bland annat toalett. Nu beräknar man med att i långhuset kunna få plats med cirka 350 personer. Som de flesta kyrkor i vårt pastorat värms även denna med direktverkande el, har rullstolsramp och hörslinga.
Utsikten från den fönsterförsedda tornkammaren, byggd 1877-78, sägs vara milsvid och väl värd att kämpa sig upp till!
De senaste förändringarna gällande Floby kyrka har skett utomhus, genom anläggandet av en ny minnes- och urnlund samt om- och tillbyggnad av ekonomibyggnaden.
Minnes- och urnlunden togs i bruk 2009 och består alltså av två delar. Dels den helt anonyma minneslunden där personal sätter ner askan utan att de anhöriga närvarar. Dels finns alltså även en urnlund där de anhöriga kan vara med när askan sätts ner. I lunden finns stenar med namnplattor över de avlidna.
Floby kyrkas tak genomgår under 2014-2015 en större renovering.

 

Grolanda kyrka, Floby församling 

Grolanda kyrka byggdes 1759 på samma plats som dess medeltida föregångare. När man byggde den nya kyrkan lät man den norra väggen från den gamla kyrkan vara kvar och den utgör nu den äldsta delen av Grolanda kyrka. Tornet byggdes till 1863 och i samband med det fick kyrkans tak sitt nuvarande utseende och öppningen på sydsidan togs upp.
På sommaren 1918 slog åskan ner i tornspiran men man lyckades otroligt nog begränsa skadorna till att tornkammaren brändes upp och denna ersattes snart igen.
1953 restaurerades kyrkan invändigt och fick nytt golv, elektrisk värme och konservator Olle Hellström från Skara återskapade den ursprungliga färgsättningen.
Det första och största man lägger märke till när man kommer in i kyrkan är den otroligt vackra altaruppsatsen med altartavlan föreställande Jesus i Getsemane.
Grolanda kyrkliga syförening har bidragit med många inventarier, däribland altarkrucifixet och flertalet textilier.
Predikstolen är från den ullbergska verkstaden i Velinga och kommer troligen från Skärvums kyrka som från början var egen församling men sedan gick samman med moderförsamlingen Grolanda.
Grolanda kyrka köpte sin första orgel redan 1764, den var byggd av Johan Ewerhardt den äldre i Skara och den använde man ända fram till 1913. Den nuvarande orgeln är från 1974 och byggd i Lidköping. Av de 14 stämmorna är den som är placerad i fasaden från den ursprungliga orgeln.

 

Gökhems kyrka, Floby församling 

Gökhems kyrka från 1100-talet har i stort fått behålla sitt ursprungliga utseende och räknas som en av Västergötlands bäst bevarade medeltida kyrkor.
Från 1100-talet fram till 1500-talet fanns det i Gökhem två kyrkor, dels den nuvarande och dels Överkyrke, som nu endast ruinen finns kvar efter. Två kyrkor så tätt under så lång tid föder så klart en hel del sägner. En av dem säger att tyska och engelska munkar ska ha slagit sig ner i Gökhem och byggt varsin kyrka. Det man stödjer teorin på är de olika koravsluten där Överkyrkes raka koravslut tyder på engelska influenser medan nuvarande kyrkas kor med absid tyder på tyska influenser.
Där man idag kommer in kyrkan var från början ett biktkapell. När kvinnornas offeraltare togs bort från kyrkan och Madonnabilden placerades i biktkapellet på 1700-talet började kapellet allmänt kallas för Jungfru Marie kor och tjänar idag alltså som vapenhus. Madonnan flyttades runt flera gånger under de närmaste renoveringarna men brändes troligen upp tillsammans med andra medeltida ting vid ”storstädningen” 1913, då kyrkan restaurerades. Denna restaurering, ledd av hovintendenten Gustaf Lindgren, innebar bland annat att golvet bröts upp och man tog bort gravar och gravhällar och ersatte med ett helt nytt golv i kalksten i gångarna.
Till denna restaurering fanns även medel avsatta för invändig putsning av kyrkan men detta tyckte Lindgren var att likna vid vandalism och på så sätt räddade han de värdefulla målningarna av Mäster Amund. Både i långhuset och i koret har man tagit fram målningar under lager av puts, kaminsot och färg och konserverat men tyvärr också försökt bättra på vilket har förvanskat en del av målningarna.
Kyrkan är full av otroliga målningar och man bör ha gott om tid när man besöker Gökhems kyrka för man upptäcker ständigt något nytt. Den inspelade guiden är en mycket god hjälp på upptäcktsfärden! 

 

Göteve kyrka, Floby församling

Den fina lilla 1100-tals kyrkan i Göteve har mycket att visa upp. Bara det att dess interiör betecknas som ”stiftets rikaste och vackraste” utlovar en upplevelse utöver det vanliga vid ett besök. Under alla år kyrkan har funnits har dess värden bevarats men man har självklart också förnyat och renoverat i olika omgångar. I en inventarieförteckning från sent 1500-tal förstår man av texten att kyrkan vid den tiden hade ett torn, i dag hänger de två kyrkklockorna i en klockstapel.
Invändigt är kyrkan alltså full med vackra ting att upptäcka och beskåda, bland annat ett rikt bemålat trätak, utsmyckade läktare och en vacker predikstol.
På mitten av 1990-talet hade kyrkan inbrott. Vaktmästaren upptäckte inbrottet på morgonen då han kunde följa leriga fotspår runt i kyrkan och dessutom över altarringen, varför ta omvägen runt när man har bråttom?!
Vid inbrottet stals apostlaskulpturen från 1200-talet och Madonnan från 1400-talet. Även lampetter och altarljus stals. Inbrottet fick ett relativt lyckligt slut några år senare när aposteln och Madonnan faktiskt återfanns och kunde återvända till Göteve kyrka.
Göteve har på senare år genomgått en omfattande renovering där man bytt golvet under bänkarna, dragit ny el i kyrkan, dränerat utvändigt och gjort diverse nya blyinfattningar på fönstren, mycket för att förbättra fuktigheten i kyrkan. 

 

Hällestads kyrka, Floby församling 

Kyrkan byggdes år 1901 av trä och ersatte den tidigare träkyrkan från 1600-talet. När man rev den gamla kyrkan hittade man ekplankor från en medeltida stavkyrka så kyrkplatsen är gammal. Den medeltida dopfunten finns fortfarande kvar i kyrkan. Altaruppsatsen är snidad 1682 och restaurerades och sattes på plats 1936.
1953 gjordes en restaurering av kyrkans inre då nya bänkar sattes in och kyrkans interiör målades om. Man installerade även elektrisk uppvärmning och ljus. Året efter, 1954, byggdes den 7-stämmiga orgeln av en firma i Uppsala. På mitten av 1990-talet plockades kyrkans torn ner och renoverades.

 

Jäla kyrka, Floby församling

Långhusmurarna i Jäla kyrka är från 1100-talet men från 1787 då koret tillkom har man i olika omgångar byggt om kyrkan. Dörren till sakristian är daterad till 1300-talet men sakristian i sig är från 1791.
Tornet byggdes 1824 och har två klockor. Egentligen hör tre klockor till kyrkan men den äldsta, från sen medeltid, förvaras idag på Statens historiska museum. Av de två klockor som finns i tornet är den stora från 1545 men den spräcktes vid mobiliseringsringningen 1914 och fick gjutas om 1917, då tillkom även den lilla klockan.
På Skaraborgs läns museum i Skara finns det som i en skrivelse från 1706 kallas ”Birgittas skrin”. Ett relikskrin från 1100-talet innehållandes reliker från Kristi grav, Johannes Döparen, den Heliga Birgitta med flera. Skrinet ska enligt traditionen ha skänkts till kyrkan av den Heliga Birgitta, därav dess namn. Skrinet fanns i kyrkan fram till 1755 och man tror att det är tillverkat av samme danske konstnär som tillverkat ett berömt relikskrin för Eriksbergs kyrka.
Dopfunten från 1100-talet är tillverkat i sandsten, av en mästare som brukar kallas ”Jälamästaren”, och fatet är från 1925. Över dopfunten svävar en duva tillverkad av den kända konstnärinnan Eva Spångberg. Duvan och altartavlan och krucifixet är exempel på inventarier skänkta av den kyrkliga arbetskretsen.
Under 2010 togs de två främsta bänkarna samt heltäckningsmattan bort i koret. Trägolvet i koret är iordningställt och en ny kormatta har köpts in.

 

Kinneveds kyrka, Kinneveds församling 

Bild: Assar Karlsson

Denna kyrka från 1100-talet ser så mycket större ut än den egentligen är, den har plats för cirka 150 personer. När det medeltida tornet revs och ersattes med ett nytt 1820 rev man även klockstapeln som tidigare fanns på kyrkogården.
Kyrkan har genom århundradena genomgått många förändringar men några delar kan hänföras till den äldsta kyrkan, däribland koret med sin absid. Även altaret och dopfunten är från denna tid.
1938 gjorde man en håltagning i muren och upptäckte att den var en så kallas skalmur, det vill säga att den bestod av ett inre och ett yttre skikt murat med kalksten och där emellan fyllt med små kullerstenar.
Madonnan från 1500-talet som idag finns på en piedestal mitt emot predikstolen hade förr sin plats i ett skåp på kvinnoaltaret.
Det som är gjort senast med kyrkan är att den dels bytt från oljeuppvärmning till pellets och att stigluckans tak har renoverats.

 

Solberga kyrka, Åsarp församling 

På en kulle mitt i beteshagarna finns denna lilla kyrka med plats för cirka 80 personer. De äldsta delarna är från 1100-talet. När vapenhuset tillkom under 1700-talet flyttades ingången från södra långsidan till västra gaveln.
1859 tog kyrkostämman upp frågan om kyrkan skulle rivas och byggas om men det förslaget föll och kyrkan fick stå kvar.
1923 sattes korfönstret igen och då tillkom målningen i koret. 1926 restaurerade B. Molinder takmålningarna från 1766 och det året byttes tramporgeln också ut mot en piporgel med fem stämmor.
Ni som tidigare gått grusgången upp till Solberga kyrka kommer nu att märka att det är iordninggjord med ett mer fast och stabilt underlag.

 

Sörby kyrka, Floby församling  

Bild: Floby pastorat

Alldeles vid västra stambanan, strax utanför Floby samhälle, ligger Sörby kyrka. 1772 revs det medeltida koret och långhuset förlängdes med cirka 9 meter och avslutades i öster med en tresidig koravslutning. På sydsidan, där nischen med dopaltaret finns idag, var förr en utgång till kyrkogården.
Sakristian och förmodligen även tornet tillkom runt 1780. Natten till Kristi himmelfärdsdag 1979 fick åskan in en direktträff på tornet, skalade av plåtbeklädnaden på tornhuvan och förstörde elinstallationen i kyrkan men i övrigt blev det som tur var bara obetydliga skador.
Altaruppsatsen, byggd 1719 och renoverad 1776 och 1861, är troligen anpassad efter de trånga måtten i det medeltida koret och hade under en period ett infattat ur i överstycket. Framtill, på insidan av altarringen, finns en låda med lock. Denna var troligen avsedd för kollektmedel. Vid sidorna om altaret finns två trånga bänkar bevarade från den gamla bänkinredningen som byttes 1925.
Den åttastämmiga orgeln, byggd i Örebro, köptes på 1930-talet och bekostades till största delen av Sörby kyrkliga syförening. Orgeln renoverades 1991 och invigdes igen 1992.

 

Trävattna kyrka, Floby församling

Fram till 1849 fanns det på den nuvarande kyrkans plats en liten trång medeltids kyrka av sten som 1936 hade byggts till med ett gravkor för familjen Gyllengrip på Salaholm. Denna kyrka förstördes av vådeld 1849, liksom flera närliggande gårdar och det nybyggda skolhuset. Efter branden delades församlingsborna i två läger, de som ville bygga en ny sockenkyrka och de som istället ville hjälpa till med underhållet av den stora, nyuppförda Floby kyrka.
1854 segrade majoriteten av sockenborna och den nya kyrkan byggdes. Arkitekt var J. A. Haverman, som jobbade vid kungliga överintendentsämbetet, och ritningarna godkändes av konungen. Utmärkande för kyrkan är dess torn med trappgavlar som är väldigt sällsynt.
Kyrkan saknar traditionell altartavla men har istället en mycket vacker målning på de tre korfönstren, utförd så sent som 1962 av Folke Heybroek.
I början av 1990-talet gjordes en invändig renovering då man gjorde om putsen, bytte el och dekormålade.

 

Ullene kyrka, Floby församling 

Beslutet om att bygga en ny kyrka i Ullene diskuterades under lång tid och 1847 stod den färdig. Att en ny kyrka byggdes berodde på att den gamla medeltidskyrkan, vars ruin finns kvar ett hundratal meter från dagens kyrka, var ständigt i behov av renovering. Redan 1837 började man diskutera en nybyggnation men i den lilla församlingen fanns det dåligt med pengar till ett sådant projekt, man hade inte ens medel att göra de renoveringar av den gamla som behövdes.
1839 kallade man in en murare Dahlberg att besiktiga den gamla kyrkan för att få ett förslag på nödvändiga åtgärder. Muraren fann att kyrkan var i ett så dåligt skick att det inte ens med stora reparationer skulle gå att få ordning på den. Fortfarande fanns det dåligt med medel för en nybyggnation men man vädjade om kollekt från hela landet och sökte bidrag.
1842 godkändes ritningarna till den nya kyrkan och byggmästare Bergström kunde börja sitt arbete med Ullene nya kyrka.
1847 förgylldes korset och kulan på tornet och 1849 målades kyrkan invändigt. Åter därpå, 1850, värderades och brandförsäkrades kyrkan.
Ända fram till 1875 stod kyrkan utan orgel, men detta år inhandlades en ny från orgelbyggaren S. Molander i Göteborg.
På 1980-talet gjordes en invändig renovering av kyrkan. 

 

Vilske-Kleva kyrka, Floby församling 

Bild: Floby pastorat

Denna otroligt långa kyrka, fick sitt nuvarande utseende 1774 men härstammar från 1100-talet då stavkyrkan ersattes med en stenkyrka. 1774 ersattes bland annat klockstapeln av ett torn, stapelns medeltidsklocka är nu storklocka i tornet. Vid triumfbågen finns en mycket vacker gravsten över kyrkoherde Jon Eswaeus, 1616-1682, och hans fruar. Det som är riktigt anmärkningsvärt med familjen Eswaeus är att en av kyrkoherdens fruar enligt stenen födde 29 barn! Valven som fanns i taket på långhuset utgjorde en rasrisk och togs bort 1824. Den stora ingången på norrsidan med portal och pelare i huggen sandsten ersattes av ett fönster 1833, men rester av portalen finns bevarade på kyrkogårdsmuren. Den järnbeklädda dörren sattes 1964 in på kyrkans södra sida. Kyrkan är rik på målningar från många olika tidsepoker. Bland annat finns där en målning med av munk på norra sidan av triumfbågen. Det verkar röra sig om grundaren av Bernhardinerorden, Bernhard av Clairvaux, 1090-1153. På målningen finns även tre mitror, biskopsmössor, som visar att han tre gånger avböjde att bli biskop. Denne munk är biodlarnas skyddspatron. I vapenhuset finns en väldigt vacker liljesten.  

 

Vårkumla kyrka, Kinneveds församling 

Bild: Floby pastorat

På 1100-talet byggdes denna kyrka på åsen, omgiven av flera fornlämningar; strax väster om kyrkan en stensättning och en domarring med 12 stenar och på kyrkogården en runsten. Vid kyrkväggen finns dessutom 5 liljestenar, en stavkorshäll och en gravsten med runskift: ”Här ligga far och son, de två, Hedin och Enar, de hette så”.
Fram till 1671 ska det ha funnits ett torn på kyrkan som då revs och långhuset byggdes ut. Klockstapeln med sina två klockor byggdes 1823 och handrings än idag. Morgonringningen är bortrationaliserad men kvällsringning sker och på sommarhalvåret hjälper hembygdsföreningen till med denna. 1996 genomgick kyrkan en både invändig och utvändig renovering.
Bland det äldsta i kyrkan måste nämnas den vackra Mariabilden från 1200-talet och till det senare hör faktiskt kyrkans första piporgel som införskaffades så sent som 1952. 

 

Åsarps kyrka, Åsarps församling

Detta är den tredje kyrkan på samma plats. 1829 rev man den gamla förfallna kyrkan från 1100-talet för att bygga en ny gemensam kyrka för Åsarp och Smula socknar. Denna byggdes tyvärr så dåligt att man i ett protokoll från 1870 kan läsa: "År efter annat haver kyrkans norra långsida alltmer rämnat… synnerligast på dess mitt…" Detta resulterade i att man efter 50 år fick riva stora delar av kyrkan och bygga en ny som stod färdig 1883. Grunden och delvis murarna från den gamla kyrkan kunde användas samt tornet som nu byggdes på i nygotisk stil efter arkitekt Helgo Zetterwalls ritningar. Under en omfattande renovering 1939-1940 byggdes sakristian till, koret fick annan utformning och läktaren byggdes. Det var också under denna renovering som de gamla målningarna kalkades över. När den invändiga renoveringen skedde 1996 lyckades man ta fram flera av dessa målningar igen. Under renoveringar 1969-1970 gjorde man i ordning utrymmen under läktaren vilket gör att idag finns det plats för cirka 350 personer. Åsarps kyrka har tre klockor vilket är lite ovanligt. Mellanklockan kommer från Smula medeltida kyrka.