Arkitekt Johan Celsing
Lyssna

Johan Celsing om Årsta kyrka

Tankarna bakom kyrkans arkitektur

Jag tycker det är lockande att pröva att rita byggnader vars utsida är relativt nedtonade i sitt uttryck. På så sätt skapas en möjlighet för en sorts upptäckt och överraskning då interiörerna i stället är desto mer uttrycksfulla. Oansenligheten i det yttre kan till och med skapa en sorts förväntan, istället för att allt har sagts i förväg, i fasaden. Precis som med en människa, först när man lär känna en person på insidan utbyter man förtroenden.

Johan Celsing

Arkitekt Johan Celsings första kyrka - nedtonad utsida, ljus insida och vikten av helhet

- Det var verkligen en prövning att rita en kyrka. Svårt då hela arkitekturhistorien ryms i den uppgiften. Inspirerande av samma skäl. Det säger arkitekten Johan Celsing som ritat Årsta kyrka.

- Hela arkitekturhistorien är fylld med kyrkor, det råder ingen brist på tradition och referenser. Men vad är lämpligt idag? Hur finner man en passande ton för en kyrka i vår tid i förorten Årsta som bröderna Ahlsén gjort berömt med torg, bibliotek och Folkets hus?

Även ett samtal med Johan Celsing är fullt av referenser till arkitekturhistorien, men även till bildkonstnärer och diktare. Bland annat inspireras han av poeter som danskan Inger Christensen och britten WH Auden vilka båda ofta arbetat med bunden vers enligt bestämda versmått.

- För mig är det inspirerande att se hur den bundna, skenbart traditionella, formen skapar föutsättningar för det ofta ömtåliga och komplicerade innehållet i dikterna. Vore texten fritt skriven blev också resultatet ett helt annat. Det tål att jämföras med arkitektur som också stundvis har stor nytta av den bundna formen.

En annan aspekt som intresserar honom är förhållandet mellan ut-och insidans olika uttryck hos en byggnad. Han tycks mena att det finns alternativ till arkitektur där utsidan är rik, intresseväckande och kanske till och med påträngande.

- Jag tycker det är lockande att pröva att rita byggnader vars utsida är relativt nedtonade i sitt uttryck. På så sätt skapas, menar jag, en möjlighet för en sorts upptäckt och överraskning då interiörerna i stället är desto mer utrrycksfulla. Oanseligheten i det yttre kan till och med skapa en sorts förväntan, istället för att allt har sagts i förväg, i fasaden. Precis som med en människa, först när man lär känna en person på insidan utbyter man förtroenden. 

På samma sätt har han tänkt kring Årsta kyrka. En mörkare stramare utsida och en ljus och öppen insida. Johan Celsing hade också det gamla församlingshemmet att förhålla sig till.

- Ingen av byggnaderna hade något att vinna på att en av dem var helt annorlunda. Helheten vann på att de var av samma sort. Jag ville heller inte överdriva vad som är nytt och vad som är gammalt. Istället finns där nyanser att upptäcka i övergången mellan de två husen för den som är intresserad. 

 

Johan Celsings egen pappa ritade flera förortskyrkor i tegel på femtiotalet, exempelvis i Vällingby.

- Jag uppskattar hans och många andra kyrkor från den tiden men jag kände ingen lockelse till det ömsom kärva, ömsom romantiska skimmer som präglar flera av kyrkorummen.

Johan Celsing vill att varje gestalt, varje form eller förmål, har fler än en funktion.

- Dels för att jag tycker om att man i bänkar ges möjlighet till en närhet med andra som vi annars kanske drar oss för och dels för att lösa bänkar gör det lätt att möblera efter behov utan att det blir stökigt, som med stolar. En del ser istället på bänkarna som en historisk blinkning åt traditionella kyrkbänkar och andra ser det praktiska i att det är färre möbler att stapla. Alla olika tankar kring bänkarna ger dem en bredare roll. 

Att rita och projektera Årsta kyrka har fått ta tid, tid att utveckla och förkasta olika tankar och idéer. 
- Det är ett trevande och prövande längs en snirklig väg.

Johan Celsing tar ljussättningen av kyrkan som ett exempel.

- I början tänkte jag låta ljuset komma in i kyrkan ovanifrån, genom taket, men mina lösningar riskerade till slut att bli så intresseväckande att de kunde ta udden av kyrkans egentliga uppgift. Då valde jag istället att göra kyrkan mer elementär med vanliga fönster, om än i väldiga format. Är man i kyrkan för att begrava någon man älskat ska inte lokalen ta uppmärksamhet ifrån det.

Andra saker var självklara från början.

- Jag fixerade tidigt dopfunten och altaret för att ge en huvudriktning i rummet, något som är särskilt viktigt då rummet är kvadratiskt. Sedan visade det sig att det även har en teologisk förankring att placera dopfunten nära ingången till kyrkan då man genom dopet blir medlem, träder in, i Svenska kyrkan.
Något helt i Johan Celsings smak; att varje gestalt har flera funktioner.

Texten är hämtad från Årsta kyrkas broschyr, 2013.

Kyrkorummet

Årsta kyrka

Årsta kyrkas historia

Efter 66 års arbete och engagemang hos Årstaborna stod kyrkan på plats 2011.